Den 11 maj dokumenterade den välkända journalisten Shireen Abu Akleh en pågående israelisk räd i flyktinglägret vid Jenin på Västbanken när hon träffades av en kula i huvudet. Vid dödstillfället bar hon en blå skyddsväst tydligt märkt med ”press”. Till en början förnekade Israels dåvarande försvarsminister Benny Gantz att landets trupper skjutit henne, men snart pekade flera oberoende utredningar ut israeliska soldater som ansvariga. När Shireen Abu Aklehs kvarlevor fördes från sjukhuset attackerades kistbärarna av israelisk polis och sjukhuset stormades med tårgas. Shireen Abu Aklehs död har fått relativt stor uppmärksamhet även i Europa, men hon är inte den enda som dödades av israelisk militär under 2022, som är det blodigaste året på Västbanken sedan den andra intifadan.
I december rapporterade Tor Wennesland, FN:s koordinator för fredsprocessen i Mellanöstern, att över 150 palestinier, varav 33 barn, har dödats under det gångna året. Israeliska försvarsmakten pekas ut som ansvarig för merparten av dödsfallen men även våldet från bosättare har ökat. Under samma period har tio israeler dödats, varav fem bosättare. Den stegrande konflikten sker i kölvattnet av kriget 2021, där organisationen Islamiska jihad (PIJ) spelade en betydligt mer framträdande roll än tidigare. Grupper med koppling till PIJ är nu målet för våldsamma räder i de av Israel ockuperade områdena Jenin och Nablus. PIJ ställer till skillnad från Hamas inte upp i val och får sitt huvudsakliga stöd från Iran. Även om Hamas också har fått stort ekonomiskt stöd av Iran är relationen mer komplicerad. Inte minst under det syriska inbördeskriget då Hamas tog ställning mot Assad och flyttade sitt högkvarter från Syrien till Turkiet och Qatar. Vilket satte dem på kollisionskurs med Iran och i förlängningen Hizbollah i Libanon.
Under nästan hela det syriska inbördeskriget har Israel också angripit mål i Syrien. Oftast har dessa attacker tagit formen av flygangrepp riktade mot Iran-stödda förband djupt inne i landet. Det sker som en del av den israeliska strategin ”Kampanjen mellan krigen”. Den avgående israeliska generalstabschefen Aviv Kochavi gav i veckan en lång intervju till Jerusalem Post där han förklarar hur flygangrepp mot palestinska mål byggt upp förmågan att angripa iranska förband i Syrien och Libanon.
Den 29 december återtog Benjamin Netanyahu regeringsmakten med en koalition av högerextremister bakom sig. Där ingår Religiösa sionistpartiet, ett parti som motsätter sig samkönade äktenskap, vill utvisa asylsökande och förespråkar en fullständig annektering av Västbanken. Tillsammans har koalitionen lovat att öka antalet bosättningar och diskuterar juridisk immunitet för soldater och poliser. De har också låtit bli att kritisera Ryssland för deras krig mot Ukraina, för att fokusera på ett eventuellt krig med Iran. För palestinierna väntar alltså troligtvis ett ännu blodigare år än det förra.