Budgeten för 2020 har kallats för en ”vattenpistol” av LO – med en stark stråle av skattesänkningar och spretiga åtgärder mot den ökande ojämlikheten i landet – och från flera håll har man pekat ut välavlönade män i storstäderna som vinnare. Totalt sänks skatterna under året med 16 miljarder kronor, i vad Centerpartiet, vars stöd är avgörande för både regeringen och dess budgetproposition, har utnämnt till en ”skattesänkarbudget”. Flamman listar fem förändringar som träder i kraft under 2020.
1. Liberalernas krav för att släppa igenom S+MP-regeringen stavades avskaffad värnskatt. Det innebär att de som tjänar över 58 000 kronor i månaden får i snitt 17 000 kronor mer i plånboken varje år. För staten innebär det minskade intäkter på omkring 6 miljarder kronor.
2. Regeringen och dess stödpartier L och C vill under mandatperioden få in omkring 15 miljarder inom ramen för den så kallade skatteväxlingen. Pengarna ska komma från skatt på plastpåsar och avfallsbränning, och användas bland annat för en sänkning av inkomst- och företagsskatt med 3,5 miljarder kronor under 2021 och 2022.
3. Ett bidrag på fem miljarder är avsatta till välfärden. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) behövs dock minst dubbelt så mycket – tio miljarder kronor – bara för att täcka pris- och löneökningarna samt effekterna av befolkningsökningen. Enligt SKR:s prognoser kommer välfärden att behöva ytterligare 43 miljarder kronor till 2022 för att klara sin finansiering. Finansminister Magdalena Andersson (S) har själv uppgett att välfärden behöver 90 miljarder till 2026, vilket skulle innebära ett tillskott på 13 miljarder varje år.
4. För de med en pension på över 17 000 kronor sänker regeringen skatten och grundnivån för garantipensionen höjs med omkring 200 kronor i månaden. Bostadstillägget kommer också att få ett högre tak. För en som är ogift höjs taket med 1 400 kronor och för en som är gift höjs det med 700 kronor.
5. I oktober 2020 införs den så kallade utvecklingstiden. Det är en reviderad, och billigare, version av Miljöpartiets friår som slopades av Alliansregeringen 2007, och innebär att den med fast anställning under ett år kan välja att studera eller starta eget, med en garanterad ersättning motsvarande a-kassa. Medan den fast anställde nyttjar utvecklingstiden ska en arbetslös få vikariera för denne. Enligt en utredning kommer reformen att omfatta omkring 5000 personer år 2022 och kosta staten närmare en miljard. Kritik från bland annat LO säger att regeringen istället borde satsat på reformer som direkt hjälper de arbetslösa, som till exempel arbetsmarknadsutbildning.
