5 sätt att stoppa den psykiska ohälsan

"Att bekämpa den , psykiska ohälsan handlar om att ge människor det stöd och de verktyg som behövs för att ta sig ur den", skriver Ung vänsters förbundsstyrelse.

Att bekämpa den psykiska ohälsan handlar om att ge människor det stöd och de verktyg som behövs för att ta sig ur dem – samhället behöver ge det stöd som krävs. Ung Vänster har fem förslag för att bekämpa och förebygga den eskalerande psykiska ohälsan hos unga.

Opinion

De senaste tio åren har den psykiska ohälsan bland unga i åldrarna 10-17 år mer än fördubblats. Det är främst depression och ångestsyndrom som har ökat och värst är det bland unga kvinnor. För oss unga är detta inte bara siffror i statistiken, det känns ända in på skinnet. Det är vi som agerar hobbypsykologer till våra kompisar, som tvingas vänta på behandling när vi inte har råd att betala dyra terapisamtal och det är vi som oroar oss för att vännen ska gå in i väggen.

Att bekämpa den psykiska ohälsan handlar om att ge människor det stöd och de verktyg som behövs för att ta sig ur den. Den psykiska ohälsan drabbar individer personligen men är även ett samhällsproblem där samhället behöver ge det stöd som krävs. Ung Vänster har fem förslag för att bekämpa och förebygga den psykiska ohälsan hos unga.

1. Rätten till samtalsterapi.
Socialstyrelsen har uppdaterat sina riktlinjer för hur depression och ångestsyndrom ska behandlas. Där har KBT (kognitiv beteendeterapi), medicinering och elbehandling fått större utrymme och samtalsterapi i stort blivit nedprioriterat. De nya riktlinjerna har kritiserats från flera håll – uppropet Rör inte min terapi lyfter patienters historier om hur samtalsterapi har hjälpt dem. Läkartidningen skriver att Socialstyrelsen har misstolkat forskning och framhåller att KBT inte fungerar för alla patienter och att om man hänvisas till en terapiform som inte passar en blir utfallet sämre. För att behandla den ökade psykiska ohälsan behöver Socialstyrelsen se till patienternas bästa och inte hänvisa till medicin eller behandling som riskerar att vara verkningslös. När samhället inte längre erbjuder den behandling som man behöver, tvingas folk vända sig till privata alternativ. Frågan om rätten till terapi blir då en klassfråga: den vars föräldrar har råd att betala dyra terapitimmar får vård och alla andra får klara sig bäst de kan. Ung Vänster vägrar acceptera ett samhälle där rätten att må bra blir en klassfråga – alla ska ha rätt till den terapi som fungerar för en själv!

2. Rätten till kuratorer.
Att ha möjlighet att besöka en kurator på skolan är livsviktigt. Det ska vara självklart att det ska finnas en elevhälsa att lita på och en skola som fångar upp den som mår dåligt. Verkligheten i dag är att över 12 procent av alla kuratorer ansvarar för mer än 1 000 elever samtidigt. Att kuratorn bara finns på skolan en gång per vecka är inget ovanligt, men det innebär att den inte finns där för elever när det behövs. En så stor arbetsbörda gör det även omöjligt att jobba förebyggande mot psykisk ohälsa, som är elevhälsans uppdrag enligt lag. Pengar måste satsas på att anställa fler kuratorer. De pengarna finns idag men prioriteras att gå till vinster i privata välfärdsföretag, som plockar ut miljonbelopp av skattepengar för att driva skola. Ung Vänster vill prioritera en stark, närvarande och bra elevhälsa på alla skolor.

3. Mer resurser till barn- och ungdomspsykiatrin.
I dag är ett av de mest pressande problemen inom psykiatrin de långa vårdköerna. Inget av landets 20 landsting uppfyller i nuläget målet om att ett första besök ska erbjudas inom 30 dagar. De långa köerna blir en fråga om liv och död. Idag ser vi hur den psykiska ohälsan ökar drastiskt samtidigt som BUP-mottagningar lägger ner på allt flera platser i landet och köerna för att få den vård man behöver bara blir längre. Barn- och ungdomspsykiatrin, och även psykiatrin i stort, behöver få mer resurser för att möta det ökande trycket. Vi behöver en psykiatri som inte bara hanterar psykisk ohälsa när den är akut utan som även kan arbeta förebyggande. För att möta och förebygga den psykiska ohälsan måste köerna minska, det krävs mer pengar och mer personal. Ung Vänster vill därför att det satsas mer resurser på de psykiatriska vårdinsatserna.

4. En jämlik vård över hela landet.
De senaste 20 åren har allt fler av välfärdens instanser privatiserats och psykiatrin är inget undantag. I Stockholm står privata ”vårdföretag” för 37 procent av öppenpsykiatrin i regionen, vilket innebär att var fjärde krona landstinget lägger på psykiatrin satsas på privata aktörer. Samtidigt var det bara så sent som i höstas som Stockholms läns landsting krävde pengarna tillbaka från två privata ”vårdföretag” på grund av avtalsbrott. Det fanns nämligen stora brister i såväl journalhanteringen, vårdplanerna och det saknades ordentliga suicidriskbedömningar. Problemen inom den privatiserade psykiatrin är desamma som inom alla delar av den privatiserade välfärden: man satsar på kvantitet framför kvalitet, flyttar mottagningar dit det är ”mer lönsamt” och man väljer företagets vinster framför patientsäkerheten. Resultatet blir att vården centraliseras till större städer, att kvaliteten varierar stort mellan olika vårdinrättningar och att patienter blir till varor på en vinstdrivande marknad. Ung Vänster vill se en jämlik vård över hela landet. Vi vill se en psykiatri i det offentligas regi och att möjligheten att ta ut vinst stoppas.

5. Trygga livsvillkor minskar ohälsa.
Den drastiska ökningen av psykisk ohälsa de senaste tio åren går inte att frikoppla från de förändringar som skett i det svenska samhället under de senaste femton åren, som ung idag är man långt ifrån trygg. Vi har växt upp i ett samhälle som präglas av nedskärningar och försämringar. Från förändringarna i skolan i och med Gymnasieskola 11 och det nya betygssystemet, till vinstuttag i välfärden och en otrygg arbets- och bostadsmarknad har ungas trygghet inskränkts allt mer. Att vara ung idag innebär att leva upp till enorma krav från tidig ålder, att växa upp i ett samhälle utan framtidstro. Värst är bristen på framtidstro på landsbygden och i förorten, enligt barnombudsmannen. Vi vet att vi är utbytbara och anpassar oss efter usla villkor för ”ett dåligt jobb är bättre än inget jobb alls” och ”en dålig bostad är bättre än ingen bostad alls”. Om vi på riktigt vill minska ungas psykiska ohälsa krävs krafttag och ett tryggt samhälle. Därför vill Ung Vänster att betyg och läxor avskaffas, att allmän visstidsanställning avskaffas och att det byggs ett nytt miljonprogram för att möta den akuta bostadsbristen. Ung Vänster vill bygga ett samhälle för alla där arbete och bostad är en rättighet och där skolgången är likvärdig oavsett var i landet man bor.

Den psykiska ohälsan är ett akut problem som måste bemötas. Det går inte längre att sopa den under mattan med påståenden om att unga är lata eller bara gnäller, vi vet att det inte stämmer. Vi behöver både möta den akuta ohälsa vi ser i dag men även arbeta förebyggande. Det är orimligt att mellan tre och fem elever i varje klass mår så pass dåligt att de skulle behöva vård. För att möta den psykiska ohälsan behövs mer resurser till psykiatrin och till att rusta upp elevhälsan. Vi behöver stå upp för rätten till olika typer av samtalsterapi, samtidigt behöver vi en jämlik vård över hela landet och ett tryggt samhälle. Allt handlar om hur man fördelar resurserna. HM:s ägare Stefan Persson har en privat förmögenhet på 174 miljarder kronor, för en sjuksköterska är det 6,3 miljoner månadslöner. Pengarna för att rusta upp psykiatrin och bekämpa ungas psykiska ohälsa finns. Ung Vänster vill återinföra förmögenhetsskatten, arvsskatten och öka inkomstskatten för de som tjänar mest. Alla ska bidra till samhället efter förmåga. Ung Vänster vill bygga ett rättvist och jämlikt samhälle, där vi fördelar resurserna solidariskt. Vi kräver att ungas psykiska ohälsa tas på allvar!