Det är i en rapport som lanserades under tisdagen som de fem LO-facken som samarbetar under namnet 6F säger sig kunna visa att ett lågt satt industrimärke gynnar tjänstemän på bekostnad av arbetare.
”Relativt låga centrala avtal lämnar en stor del av löneutrymmet till den lokala lönebildningen som då oftast tillfaller tjänstemännen” skriver utredaren Mats Morin i rapporten.
En tjänsteman får i snitt 30 procent extra i den lokala lönebildningen. En arbetare bara tio procent.
1 300 kronor, eller 4,8 procent ska det ha kostat svenska arbetare i utebliven löneökning sedan 1998.
1998 hade industriavtalet precis börjat tillämpas.
Idén är enkel: det lilla och exportberoende Sverige kan inte ha för höga löner inom industrin. Höga löner för industriarbetare innebär att priset på exportvaror blir högre, och att Sverige förlorar internationell konkurrenskraft.
Sedan 1998 är det därför industriarbetarna som inleder varje avtalsrörelse. Den löneökning de kommer överens om med arbetsgivarsidan blir sedan taket för alla LO:s centrala avtal.
– Nu är det industrin som förhandlar medan alla andra i princip är åskådare, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.
Han är utredare på Seko, och projektledare för 6F:s nya projekt: ”Lönebildning för jämlikhet”.
Projektet som ska hålla på i ett år och producera ett flertal rapporter ska ta fram underlag för att kunna diskutera ett annat lönebildningssystem inom LO.
– Man ska inte sticka under stol med att det lönebildningssystem vi har i dag på många sätt är bra, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.
– Men den har vissa problem. Som löneskillnader mellan arbetare och tjänstemän och löneskillnader mellan kvinnor och män. När man ser att man misslyckas så måste man vara beredd att förändra.

Kvinnor med låga snittlöner har svårt att komma ikapp

Förutom att ett lågt satt märke innebär att tjänstemän kan förhandla till sig större löneökningar än arbetare innebär det också att kvinnor, som har lägre snittlöner, har svårt att komma ikapp, enligt Kristoffer Arvidsson Thonäng.
– Låglönesatsningarna har ju varit effektiva i vissa grupper, men utslaget över arbetare totalt sett har de inte haft så stor effekt. Ska arbetarkollektivet komma ikapp så måste det till bredare satsningar.
Facken inom industrin (se faktaruta) är dock inte speciellt intresserade av att ändra på modellen där de sätter normen för löneökningarna.
– Vi har ju fått facit på det här i tjugo år, och modellen har levererat väldigt bra resultat. Det här är, och har varit, en framgångsrik historia, säger Erika Sjölander, kanslichef på Facken inom industrin till Flamman.
Hon menar att märket är nödvändigt för att säkerställa den svenska industrins konkurrenskraft, och tycker dessutom att rapporten från 6F förenklar situationen.
– Jag tycker att deras tolkning av siffrorna är att hårdra det åt ett håll. Jag tycker man kan vara lite mer ödmjuk och titta på vad det här beror på. Ja, det finns risk för att man övertolkar och förstorar upp den här skillnaden, säger Erika Sjölander.

Även om vi har minskat värdediskrimineringen mellan män och kvinnor så finns den kvar

Centralt på LO vill man inte välja sida. Lars Thörn, chef på avtalsenheten konstaterar att man befinner sig mellan två avtal. 2017 års förhandlingar ledde till ett treårigt avtal – det är alltså inte dags igen förrän 2020.
– Nu är vi mitt emellan två avtalsrörelser. Det ger oss tid att fundera och reflektera och diskutera och det tycker vi är spännande.

Värdediskriminering mellan tjänstemän och arbetare

Vad avtalsrörelsen 2017 får för effekter är inte heller helt klart. Då drev LO igenom en särskild låglönesatsning för alla som tjänade under 24 000 i månaden, vilket skulle kunna innebära att tjänstemännens snabbare löneökning åtminstone bromsar in. På samma sätt skulle den kunna förbättra det relativa löneläget inom lågavlönade kvinnodominerade branscher.
Vad LO:s strategi kommer att bli i avtalsrörelsen 2020 är för tidigt att säga, menar Lars Thörn.
– Vi har levererat reallöneökningar varje år sedan 1994, med ett enda undantag. Men även om vi har minskat värdediskrimineringen mellan män och kvinnor så finns den kvar, och alla är överens om att den måste bort. Sedan finns det även en värdediskriminering mellan tjänstemän och arbetare. Vi måste se till att ta våran del av lönekakan – det är jätteviktigt.
Vilken strategi som ska minska lönegapen får dock redas ut i förhandlingarna mellan medlemsfacken under de kommande åren.
– Det är en av de viktigaste diskussionerna vi för inför varje avtalsrörelse, och det är långa och hårda diskussioner, säger Lars Thörn.
– De lönepolitiska målen – vart vi ska – det är vi helt överens om. Det är mer en hur-fråga. Och i det ligger det naturligtvis också en tempofråga.
6F framhåller själva i sin rapport att de ännu inte vet hur ett alternativ till märket skulle kunna se ut.
– Risken finns ju att vi landar i den tråkiga slutsatsen att den modell vi har är den bästa, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.
Och åtminstone där håller Erika Sjölander, än så länge, med honom: något alternativ till märket finns faktiskt inte än.
– Jag har inte fantasi nog att se vad det skulle vara, om man skulle ha en helt annan utgångspunkt, säger hon.

_______________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.

Tor Gasslander

Redaktionschef 2017-2023.