Det bor silverfiskar hemma hos mig.
Medan jag sover eller är på jobbet gör de sina grejer.
De har bildat ett samhälle här.
Jag har inte sagt ifrån.
De lever på smuts tror jag, hud och sånt.
Jag försöker tänka på fina saker
Jag kokar äppelmos
Jag åker till landet och sorterar pinnar
När jag tänder lampan så skyndar de sig snabbt att gömma sig under mattor.
De har funnits jättelänge, liksom etablerat sig och utan att jag märkt det har de nåt att säga till om plötsligen.
Jag orkar inte tänka på dem fast jag vet att de finns.
Jag är rädd för dem.
Jag tycker att de är obehagliga.
Jag tycker att de är äckliga.
Jag sätter vackra nyponkvistar i en vas.
Nästa år kanske de bokar ett bord på bokmässan.
Det kanske bara kommer att hända medan jag funderar på hur jag ska bemöta dem och om jag måste bryta upp golvet och prata med grannarna.
I yttrandefrihetens namn. I demonstrationsfrihetens namn.
I allas våra namn.
Det är så svårt det där med frihet.
Och alla kuddar som ska puffas och bruncher som ska brunchas.
Jag orkar inte ta in mer.
Aha vilken tid är demon undrar jag? Hm, den krockar med mina nyponarrregemang. Har lovat att skjutsa Stoffi och lilla pip till landet just då. Vi ska plocka svamp och nypon som sagt.
Aha vad synd att demon är just på lördag då kan inte jag eftersom jag ska andas ut just då. Slappna av i ansiktet liksom.
Barn ska ha mat och jobb ska jobbas.
Aha är demon på söndag då ska ju jag just äta ryggbiff. Synd, hade jättegärna kommit och skramlat lite med mina nycklar.
Aha är de verkligen nazister?
Ska vi ta ett glas cava och prata om det?
Jag ska berätta om hur jag arrangerar nypon.
Jag kan berätta om hur jag arrangerar nypon för dig.
Åh synd att demonstrationen är på fredag för just då ska jag på ett jätteviktigt möte och det är helt avgörande för min karriär.
Så himla synd att jag inte hinner vara med och reagera på saker just nu när jag håller på och renoverar köket och fixar med kvistar.
Vet du att man tydligen kan göra sin egen nyponsoppa. Supernyttigt.