Opinion

Alliansen vill skapa en låglönesektor

Statistiken visar låglönetagare i EU:s medlemsländer under 2014. Källa: Eurostat.

I höst kan två tredjedelar av Sveriges Riksdag vara fientligt inställd till arbetarrörelsen. Om en högerregering bildas efter valet, vilket är troligt, lär mycket hända inom svensk arbetsmarknadspolitik den kommande mandatperioden, menar Viktor Skyrman.

Opinion

De fem högerpartierna för i olika grad en antifacklig politik där man bland annat vill skrota eller ”reformera” LAS och försvaga facken genom att förstatliga A-kassan. Alliansen vill även skapa en låglönesektor i Sverige.
En individ som anställs inom ”låglönesektorn” har enligt EU:s definition en timlön på 66 procent eller lägre än mediantimlönen. Enligt Eurostat befann sig 17,2 procent av EU:s arbetskraft inom denna sektor. Störst låglönesektor har Lettland med 25,5 procent av landets arbetskraft i denna sektor, men även Tyskland (22,5 procent) och Storbritannien (21,3 procent) kommer högst upp på listan. Sverige har Europas minst omfattande låglönesektor. Endast 2,6 procent av anställda finns i denna sektor enligt Eurostat.

Detta vill Allianspartierna ändra på. Sommaren 2017 presenterade allianspartierna arbetsmarknadskonceptet ”inträdesjobb”, som även varit aktuellt i årets valrörelse. Med ”inträdesjobb” vill Alliansen åsidosätta kollektivavtal för nyanställda, och reducera lönen med 30 procent. Åtgärden ska riktas nyanlända samt till individer under 24 år. Maxlönen för en heltidsanställd med ”inträdesjobb” blir således 14 700 kr före skatt. Siffran är under två tredjedelar av landets medianlön och inkomsttagare inom denna grupp hamnar således inom EU:s definition på låglönesektor.

I Tyskland skapade politiker en låglönesektor under tidigt 2000-tal. Mellan sju till åtta miljoner tyskar, nära en fjärdedel av arbetskraften befinner sig idag inom denna sektor

En rad sociala konsekvenser uppstår med den här typen av politiskt konstruerade sektorer. I Tyskland skapade politiker en låglönesektor under tidigt 2000-tal. Mellan sju till åtta miljoner tyskar, nära en fjärdedel av arbetskraften befinner sig idag inom denna sektor. Utöver låga löner får dessa inte heller del av samma sociala skydd och pensioner som konventionellt anställda. Två tredjedelar är kvinnor som oftast arbetar i servicesektorn. Vidare menar forskare vid i Duisburg-Essens universitetet att låglöneanställda sällan avancerar till bättre betalande jobb. Den konstruerade låglönesektorn skapar även ett negativt tryck på tysk lönebildning. Mellan åren 2004 till 2011 sjönk tyska reallöner med nästan 3 procent.

En utvidgad låglönesektor i Sverige skulle medföra en lång rad problem. En sådan kan ha en negativ inverkan på integration och inte minst påverka svenska reallöner negativt. Det ligger i arbetarrörelsens och en majoritet av svenska medborgares intresse att bekämpa Alliansens förslag. Hur kommer arbetarrörelsens motoffensiv se ut, om högern vinner valet?

 

_____________________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.

  • alliansen
  • arbetsmarknadspolitik
  • låglönesektor

Opinion