Inrikes

Allt du behöver veta om brunkolsaffären

Foto: Patrick Pleul/picture-alliance/dpa/AP/TT.

Det tjeckiska riskkapitalbolaget EPH vill köpa Vattenfalls brunkol resurser. Regeringen har tidigare aviserat att man kommer att fatta beslut om affären senast i mitten av juni. Kritiker menar att det vore en klimatkatastrof att sälja kolet. I stället vill man att Vattenfall behåller det och låter det stanna i marken. Regeringen menar å sin sida att det inte är möjligt. Flamman har här listat viktiga frågor om försäljningen.

Inrikes

Måste Vattenfall sälja?

I stort sett alla, utom regeringspartierna, tycks vara överens om att Vattenfall inte måste sälja sina brunkolresurser. Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och Isabella Lövin hänvisade nyligen i en intervju i SVT:s Agenda till att Vattenfalls ägardirektiv gör det omöjligt att stoppa försäljningen.
– Det är inte de ägardirektiv vi vill ha, men det är de som vi måste jobba med, sade Fridolin.
Det har från regeringens sida hävdats att man måste gå genom riksdagen för att ändra ägardirektiven. Där har man inte majoritet för det.
– Regeringen behöver inte gå tillbaka till riksdagen. Ägardirektivet och bolagsordningen hänger ihop. Det centrala är att det görs en sammanhållen beräkning som väver in marknadsmässighet och rollen som ledande i energiomställningen på samma gång. Någon sådan beräkning har inte redovisats, säger Sophie Nachemson-Ekwall, som forskar i bolagstyrning vid Handelshögskolan i Stockholm.
Hon pekar främst på två saker: Det finns ett mått av subjektivitet i vad som kan anses vara att driva ett bolag enligt marknadsmässiga krav.
– Marknadsmässigt avkastningskrav kan lätt användas fel. Ska vi jämföra på kort sikt eller på lång sikt? Om man ska vara en av de ledande i energiomställningen, och det kan vi rimligen anta är på lång sikt, gäller det att se på investeringar som långsiktiga och ansvarsfulla. Att räkna på m a r k n a d smässiga krav, där jämförelser görs med hur energitillgångar hos andra företag i branschen värderas i dag, blir väldigt förenklat.
Sophie Nachemson-Ekwall pekar också på att det i Vattenfalls ägardirektiv finns skrivelser om att bolaget ska vara ett av de ledande i energiomställningen. Hon säger att Vattenfalls
ägardirektiv kan sägas ligga i framkant vad gäller nya krav som ställs på företag, till exempel ur ett hållbarhetsperspektiv.
– Att som nu skylla på riksdagens krav på ”marknadsmässighet” är en skymf mot andemeningen i Vattenfalls bolagsordning.
Så varför gör man så här?
– Jag tror att Vattenfall tycker det är jobbigt. Då gör man som Telia i forna Sovjet, man gör sig av med tillgången som är jobbig och skapar negativ publicitet. Jag tror de har tänkt att de kan sälja bort ett problem och inte sett det i ett större sammanhang.
Hon får medhåll av flera andra experter som uttalat sig kring Vattenfall. Också Greenpeace menar att försäljningen till EPH strider mot bolagets egna ägardirektiv och varnar för att det kan bli ett nytt Nuon:
– Kritiken mot Nuonaffären bottnade i bristen på ägarkontroll och transparens. Det är precis det vi ser här. Regeringen tar inte ansvar för att själva titta på om det här är en rimlig affär både utifrån etiska riktlinjer, klimatåtaganden som regeringen har och affärsmässiga krav, säger Annika Jacobson, chef på Greenpeace i Sverige.
Greenpeace har låtit göra en egen utredning om Vattenfallaffären.
– Den här köparen har inte ens en dokumenterad policy kring hållbarhet, anti-korruption, miljöarbete eller liknande, säger Annika Jacobson.

 

Är det så farligt med lite kolkraft?

Att snabbt fasa ut kolkraften anses som kanske den mest centrala klimatfrågan. Över 80 procent av jordens nuvarande kolreserver måste förbli outnyttjade fram till 2050 för att vi ska kunna möta målet på två grader, skriver till exempel klimatforskarna Christophe McGlade och Paul Ekins i tidskriften Nature. Vattenfall står i dag för drygt sex procent av EU:s kolutsläpp.
Köparen EPH har aviserat att man planerar att fortsätta med kolbrytning så länge det är möjligt. Styrelserepresentanter har talat om 20 år framåt i tiden. Dessutom har man öppnat för att expandera Vattenfalls nuvarande verksamhet. Det kan också vara värt att notera att de flesta forskare i dag snarare talar om ett 1,5 graders-mål för att den globala uppvärmningen inte ska löpa amok.

 

Bryter affären mot Parisavtalet?

– Det finns en tydlig ambition i avtalet om att man ska hålla uppvärmningen på jorden till 1,5 grader. Det bygger på att länder samarbetar internationellt och minskar utsläppen. Här har Sverige kontroll över en av de absolut största brunkolsreserverna i Europa, säger Annika Jacobson från Greenpeace.
Flera klimatforskare, däribland Johan Rockström, som är verksam i Sverige, skriver i en
debattartikel i Dagens Industri att Vattenfalls försäljning går emot Sveriges åtaganden i Parisavtalet om att minska klimatutsläppen. De pekar på att andra länder håller ögonen på vad Sverige gör nu.
”Sveriges agerande kan avgöra åt vilket håll Australien, Indien och Kina tippar i kolfrågan”, skriver man bland annat.
Annika Jacobson håller med. Sverige har ett rykte om sig att vara ledande i hållbarhetsfrågor.
– Om vi inte låter brunkolet stanna i marken blir det ett frikort för andra länder att göra likadant och gör andra länder likadant så har vi inte en chans att nå ambitionen i Parisavtalet.
– Det är nu vi ser vad Parisavtalet betyder i praktiken, tillägger hon.

  • brunkol
  • Vattenfall

Inrikes