Att hålla nere löneökningarna är den överordnade prioriteringen i avtalsrörelsen, enligt Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf. Industrifackens bud på 2,8 procent i löneökningar är på tok för högt, enligt arbetsgivarsidan.
– Konkurrenskraften är allt. Vi kan inte acceptera ett längre avtal på de nivåer som vi uppfattar att facken ligger på. De nivåerna går helt i strid med att stärka konkurrenskraften, för det krävs en betydande nedväxling av löneökningarna, säger Per Widolf, i ett uttalande.
Industriarbetsgivarna tackade nyligen nej till ett bud på ett tvåårigt avtal från de opolitiska ordförandena.
– De krav vi ställer är alldeles rimliga. Dessutom vore det inte bra för samhällsekonomin att gå ner på väldigt låga nivåer. Vi har problem med en låg inflation och det finns en risk att kronan stärks och vi tappar konkurrensförmåga, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä till Flamman.
Däremot är han skeptisk till att flera andra förbund har gått ut med bud som ligger högre än IF Metalls.
– Det är varken läge för ner- eller uppväxlingar.
– Sedan kan vi säga så här att arbetsgivarna tycker aldrig det är läge med löneökningar. Varje gång vi ställer krav går det åt helvete med industrin enligt dem.
Däremot tycker Veli-Pekka Säikkälä att den här avtalsrörelsen skiljer sig i de långtgående krav som arbetsgivarsidan ställer.
– Några arbetsgivare vill att de ska kunna bestämma att man bara har tre veckors semester. Man vill ha olika slags öppningsklausuler där man kan tvinga de lokala facken att gå med på att inte höja lönerna lika mycket som vi kommit överens om. En del arbetsgivare vill På det sättet är det tuffare nu.
Riskerar öppningsklausuler att sätta en hård press på lokala fack?
– Absolut. Lokala fack förhandlar under fredsplikt. Så kommer en arbetsgivare och säger att om vi ska höja lönerna så mycket så måste vi säga upp ett antal personer. Då hamnar facket i en svår sits.
Vi har problem med en låg inflation och det finns en risk att kronan stärks och vi tappar konkurrensförmåga
Frysta ingångslöner
Svensk Handel har gått ut med krav på frysta ingångslöner. Som argument använder man flyktingkrisen och att låga ingångslöner skulle underlätta för nyanlända att få jobb. Men också inflationsnivån:
– Sedan de nuvarande kollektivavtalen tecknades 2013 har Sverige inte haft någon inflation. Det har alltså inte blivit svårare att leva på sin lön. Den nivå som facket tyckte var bra då borde därför också vara lika bra i dag, skriver Karin Johansson på Svensk Handels webb.
Handels håller, föga förvånande, inte med. Förbundet har krävt 750 kronor i månaden för samtliga medlemmar, vilket i snitt motsvarar löneökningar på 3,1 procent.
– Detaljhandeln är en bransch med väldigt hög personalomsättning och cirka en tredjedel av personalstyrkan förnyas varje år. De flesta nyanställda hamnar på lägstalön eller väldigt nära lägstalön, vilket innebär att vi under ett treårigt avtal skulle se en ordentlig sänkning av löneläget i branschen som helhet, skriver Handels ordförande Susanna Gideonsson i en debattartikel i Handelsnytt.
Hon påpekar även att det inte skapades fler jobb i handeln under den tid som ungdomar hade lägre arbetsgivaravgift:
– Om något som motsvarar en lönesänkning på 2 500 kronor inte ger fler jobb, hur ska då en frysning av lägstalönerna göra det?, skriver hon i samma text.
Också Byggindustrin kräver frysta lägstalöner och vill se över ackordssystemet. Därtill vill man ha en särskild anställningsform, en introduktionsanställning. Syftet, enligt BI, är att exempelvis nyanlända och långtidsarbetslösa ska ges möjlighet att prova på byggarbete och utföra enklare arbetsuppgifter.
Lönen? 65 procent av ordinarie ingångslön. Vilket skulle röra sig om cirka 16-17 000 kronor i månaden före skatt.
Byggnads har tvärtom krävt en särskild satsning på lågavlönade. Liksom övriga F6 har förbundet krävt löneökningar på 3,2 procent. För att få in nyanlända vill man göra en satsning på lärlingsplatser.
Bakgrund: Avtalsrörelsen
Den 31 mars går flera fackförbunds avtal ut. Däribland Handels, flera centrala avtal inom Seko, If Metall och vissa av Kommunals avtal. Har inte parterna kommit överens innan dess kan det bli konflikt.