Vi går nu in i en valrörelse som av allt att döma kommer domineras av invandrings- och integrationsfrågan än mer än tidigare år. Jag har de senaste åren jobbat som kompletterande aktör på uppdrag av Arbetsförmedlingen med att skapa förutsättningar för en god integration genom att öppna dörrar till samhället via utbildning och arbete.
Alliansen lade för 10 år sedan över ansvaret för etableringen från kommunerna till staten via Arbetsförmedlingen. Tanken var i sig god då den byggde på ett förmyndigande av de människor som söker sig till västvärlden för social och ekonomisk trygghet undan fattigdom, krig och förföljelse. Men med facit i hand så lämnar den förda politiken fortfarande mycket att önska. Vi står inför en helt annan form av systemkollaps än vad som vanligen brukar anses om vi inte tar tag i detta, då det arbetsmarknadspolitiska samordningsorganet Finsams statistik är tydlig. Ser vi inte till att ta tillvara och utbilda den stora arbetskraftsreserv vi har så kommer välfärden att braka samman inom loppet av en generation. Jag som dagligen försöker navigera de fyrkantiga regelverk som omgärdar etablering och integration vill därför här presentera några konkreta förslag som jag hoppas kommer övervägas utifrån min profession, snarare än partibok.
1. Reformera utbildningssystemet
I dag så har du som nyetablerad två år på dig att lära dig svenska via SFI-undervisningen. Efter etableringsperiodens slut minskas dessa möjligheter drastiskt. Detta innebär att AF skickar människor med en svenskanivå som vida understiger den genomsnittliga franska/tyska/spanska–kunskapen hos den som genomgått det svenska skolsystemet, till matchningstjänster där den stora majoriteten inte kan läsa en jobbannons, än mindre kommunicera med en potentiell arbetsköpare vid en anställningsintervju. Dagens period på två år fungerar enbart för människor som har gått gymnasiet. Ifall du som cirka 50 procent av de nyanlända enbart har ca 5-6 års skolgång så behöver du mer tid och framförallt bättre handledning än vad som i dag erbjuds.
2. Omvärdera beslutet att avveckla möjligheterna till längre praktiker
Vi delar socialdemokratins intentioner med AF-instruktionen att ”lära näringslivet” att arbetskraft kostar pengar. Under flera år så har näringslivet vant sig vid långa praktiker och höga lönesubventioneringar. Detta har inneburit att även högutbildade yrkespersoner avkrävts halvårslånga praktikperioder som sedan landat i bidragsanställningar med 85-procentiga subventioner som avslutas så snart subventionen är slut, då man i stället tar in en ny. Men en person som enbart gått 5-9 år i skolan, saknar yrkeskunskaper och knappt kan göra sig förstådd på svenska och en universitetsutbildad svetsare eller lärare med goda engelskakunskaper har helt olika förutsättningar att hävda sig på den alltmer kvalificerade svenska arbetsmarknaden. För att lära sig ett språk behöver du omges av människor som talar språket. Vi vill därför föreslå att de särskilda ”språkpraktikerna” utökas till att omfatta även dem som lämnat etableringen.
3. Utbildning! Utbildning! Utbildning!
I dag är möjligheterna till utbildning kraftigt kringskurna. Tillsätt därför en utredning där tjänstepersoner får möjlighet att utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna av att öppna fler vägar till utbildning samt lämna en ny instruktion till Arbetsförmedlingen där möjligheterna till studier med aktivitetsersättning utökas. Instruera även CSN om att ta fram ett förslag till alternativ där ”ränta” byts mot avgift för att överkomma kulturella psykologiska hinder alternativt utöka ”Borlängemodellen”– där Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna gjort offensiva investeringar i extratjänster och nystartsjobb till alla i försörjningsstödet och långtidsarbetslöshet – till att omfatta hela landet! Kombinationen av lönearbete och studier är framgångsrik. Både för dem som behöver läsa in sin högskolebehörighet eller lära sig det svenska språket!
_____________________________________
Prova Flamman gratis!
Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.