Så väl Skatteverket som Arbetsmiljöverket har tidigare granskat och inspekterat ett flertal så kallade plattformsföretag inom gigekonomin. Senaste i raden av granskningar från myndigheternas sida är att utreda huruvida appar som Uber, Foodora och Yepstr kan räknas som arbetsgivare eller inte. Bakgrunden till granskningen, som Arbetsmiljöverket fått i uppgift att göra och presentera hösten 2021, är ett direktiv från regeringen för att säkerställa arbetarnas arbetsmiljö.
– De som gigjobbar får lön via företaget, sina uppdrag via företag och sin identitet i företaget. Man får arbetsuppgifter och har det som daglig syssla för att få pengar. Enligt företagens retorik är man del av deras ”team”. Jag vet inte vilken ytterligare definition man kan begära för att någon är en arbetsgivare, säger Julius Sjödin. Han är del av nätverket Gigwatch, som granskar gigekonomin och organiserar studiecirklar i ämnet.
Nätverket välkomnar myndighetens granskning. Julius Sjödin menar att bristen på reglering av gigekonomin öppnat upp för att företagen kan ducka ansvar, i allt från anställningstrygghet till arbetsmiljö för de som utför uppdrag.
– De vill ju få det att framstå som att cykelbuden eller taxichaufförerna är helt självständiga entreprenörer och egenföretagare. Men allt utgår ju från företagets app, säger han.
För Gigwatch del råder det ingen tvekan om var ansvaret för arbetsmiljön bör ligga. De har även sett till hur domar utomlands blivit vägledande för att ytterligare kunna definiera och reglera förhållandena mellan företagen och de som utför uppdragen inom dem.
– Det som är bra nu med Arbetsmiljöverkets granskning är också att det blir som en dominoeffekt. Då öppnas dörrar för anställning, rättigheter på arbetsplatsen och facklig organisering. Vi hoppas på att man kan nå det, säger Julius Sjödin.

Ett av de företag som står på den lista av 25 plattformsföretag som Arbetsmiljöverket ska granska är Yepstr, grundat 2015 med syfte att förmedla extrajobb till unga mellan 15 och 21 år. Appen utgår från att privatpersoner lägger ut uppdrag, som att klippa gräsmattan eller gå och handla, som utförs av personer som registrerat sig på appen. Om ungdomen får bra betyg kan den ”levla upp” och sedan få företagsjobb.
– Världen i allmänhet är otrygg för unga, det kan vara lättare att bli utnyttjad och lurad på pengar. På Yepstr bli man betygsatt och kan inte garanteras säkerhet i arbetsmiljön. Det är ju lite smaklöst, hur man samtidigt försöker göra en kul lek av det, säger Julius Sjödin.
När ungdomar utför uppdrag för privatpersoner behåller de hela den lön som uppdragsgivaren betalar. När det däremot gäller företagsjobben så tar Yepstr 130 kronor av en timlön på 250 kronor, och det är så företaget går runt ekonomiskt. VD:n Jacob Rudbäck har i intervjuer kallat ett arbetsgivaransvar för gigföretagen för ”en dödsstöt”.
– Rent konkret skulle Yepstr gå från ett företag med nio-tio anställda till 6000, om vi fick det juridiska ansvaret som arbetsgivare. Vi har ingen möjlighet att kontrollera arbetsmiljön för så många ungdomar, det skulle inte fungera. Så är det, säger Yepstrs PR-ansvarige Max Hellström, till Flamman.
Han välkomnar tydligare regler för vad det är som gäller för plattformsföretagen, så att de kan vara tydliga mot sina anställda. Samtidigt, hävdar han, så måste det till ett annat slags regelverk för anställningsformer i och med det teknologiska skiftet. Men att Yepstr skulle vara en regelrätt arbetsgivare håller han inte helt med om.
– Vi har inget emot att bli arbetsgivare, men ett visst ansvar ligger på den som anställer. Om du anlitar en barnvakt är det du som är ansvarig. Oavsett om du gör det via lappen på Ica, eller en annons eller för att du har kontakt med Stina över gatan.
Att Yepstr är som ”lappen på Ica” är en återkommande beskrivning av företagets koncept, och något Max Hellström också återkommer till för att beskriva att deras arbetsgivaransvar inte är renodlat, utan också faller på den som lägger ut uppdraget. Men Julius Sjödin på Gigwatch är skeptisk mot en sådan jämförelse.
– Många gigföretag vill bli sedda så. Men det finns ju redan Blockets jobbannonser, och annonstavlor med lappar för jobb och lokaltidningsannonser. Och de annonserna bestämmer ju inte hur mycket lön man ska få. Så det blir ju ganska tunt, säger han.

Anja Bergdahl