Låt mig vara tydlig. En valplattform ändrar inte på skrivningar i partiprogrammet. En valplattform syftar till att entusiasmera våra väljare till att lägga sin röst på oss, att flytta fram vänsterns positioner och att bygga en starkare vänster. Det är bara en starkare vänster som kan lösa vår tids stora politiska utmaningar: den ökade ojämlikheten, klimathotet och den framväxande högernationalismen. Låt oss lägga vårt fokus där.
För den som läser partistyrelsens förslag till valplattform borde det vara uppenbart att den präglas av en kritik, ett konfliktperspektiv och ett genomgående motstånd till hur EU fungerar. Men vissa röster i den här debatten argumenterar som om motstånd mot EU och systemkritik inte är ärligt menat om man inte samtidigt kräver ett utträde nu, en Swexit. Det är allt eller inget.
Det är dags att göra slut med EU nu! skriver till exempel Ana Sussner Rubin (i Flamman nr. 2/2019), men inte ens när hon själv satt i partistyrelsen var det något som Vänsterpartiet drev.
Partistyrelsens förslag till skrivning har varit Vänsterpartiets linje sedan 1995. Sedan Sverige blev medlem i EU har Vänsterpartiet inte aktivt drivit ett utträde och de senaste kongresserna har avvisat motioner som krävt att vi ska driva utträde som ett dagsaktuellt krav. Att göra slut med EU nu skulle alltså vara en helt ny linje för Vänsterpartiet.
Att driva en Swexit i detta val skulle vara att göra oss en björntjänst, inte minst mot bakgrund av ett kaotiskt Brexit och en omvärld i gungning. Det brittiska exemplet manar knappast till efterföljd. Det är därför inte förvånande att endast tio procent av väljarna skulle rösta för ett EU-utträde om det hölls en folkomröstning idag och att färre än var femte av Vänsterpartiets väljare vill att Sverige lämnar EU.
Det är inte läge att lämna walkover till högern. Det är läge att mobilisera massivt till valet den 26 maj i frågor som klimat, jämlikhet och mänskliga rättigheter
Att inte kräva utträde i valrörelsen gör inte Vänsterpartiet till ett EU-positivt parti. Självklart ska vi visa EU-motstånd i valrörelsen och i de kommande fem åren i parlamentet. Det motståndet måste kunna ta sig uttryck på fler sätt än ett utträde.
Lika självklart är det att våra väljare, oavsett inställning till utträdesfrågan, förväntar sig att vi ska göra något i parlamentet, att vi ska driva vår politik. Att förflytta fokus från den till ett utträde skulle göra många av våra väljare besvikna.
Vi vet att vänsterväljare tycker att EU, trots sina brister, kan och bör användas för att försöka lösa vissa problem. Den akuta klimatkrisen och den växande ojämlikheten. Många vill att vänstern ska bjuda fascismen motstånd. Man vill använda EU för att beskatta de stora förorenarna och ser EU som en viktig arena eftersom klimatet, ojämlikheten och fascismen är ett internationellt problem.
Jag tror att vi behöver prata mer om EU och öka kunskapen om EU för att kunna mobilisera motstånd. Men det är ett arbete som tar mer än ett par månader. I valet till EU-parlamentet behöver våra väljare känna att vi har viljan och förmågan att ta tag i ödesfrågorna. Det är inte läge att lämna walkover till högern. Det är läge att mobilisera massivt till valet den 26 maj i frågor som klimat, jämlikhet och mänskliga rättigheter. För även om vi en dag gör bedömningen att det är dags att driva utträdeskravet så tror vi ju här och nu att vi kan göra skillnad i EU, varför skulle vi annars ens ställa upp och kandidera i EU-parlamentsvalet?
_____________________________________
Prova Flamman!
Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.