Opinion

Avskaffa adelns privilegier – för ett bättre liv för oss andra!

Storgodset Svenstorp utanför Lund ägs av familjen Gyllenkrok. Foto: Jorchr/Wikipedia.

Adeln är ett arv från ett feodalt samhälle där ens namn avgjorde ens rättigheter, lagstadgat och väl implementerat i statens samtliga instanser.

Opinion

De allra flesta är överens om att vårt samhälle i dag är bättre än det medeltida, feodala samhället där människor utifrån sin släkt delades upp i tydliga klasser, där deras rättigheter och tillgångar enligt lag var olika. Vi ser samtidigt att jämlika samhällen generellt gör befolkningen lyckligare och friskare. Verkligheten ser dock annorlunda ut, där statistik från SCB för 2018 visar att de rikaste 10 procenten tjänar nästan lika mycket som de fattigaste 50 procenten. Det finns en grupp i samhället som både är en kvarleva från ett lagstiftat klassamhälle och ett tecken på en extremt ojämlikt fördelad förmögenhet i dagens samhälle – adeln. Adeln, som i Sverige i dag består av 28 000 personer, har historiskt haft avgörande politisk makt, lagstiftade privilegier och enorma rikedomar, vilket har markerats av deras adliga efternamn. Många kanske tror att detta tillhör historien, som nämnt en påminnelse om den feodala medeltiden, men faktum är att adeln än i dag åtnjuter förmåner som många bara skulle drömma om.

De har möjlighet att söka stipendier som ger dem pengar varje år enbart tack vare deras namn, många har fortfarande stora markägor som de får bidrag för varje år och de kan föra vidare sina ägor till sin förstfödda son genom ett lagligt undantag. Det finns ingen tvekan om att vi borde avskaffa adelns privilegier.
Det första och kanske extremaste uttrycket är gårdsstöd. Samtidigt som den svenska adeln enligt artikeln De är svenska adelns rikaste personer i Expressen (23/7, 2017) har en sammanlagdförmögenhet på 145 miljarder kronor, får många varje år miljoner i så kallat ”gårdsstöd” – något som skattebetalarna bekostar. Det är egentligen bestämt av EU för att stötta bönder, med har det praktiska uttrycket att den delen av adeln som äger stora markareor får miljoner i bidrag – bara för att de äger den. Bland annat friherren Carl Bennet som har en förmögenhet på 24 miljarder kronor. På grund av att han äger godset Dragesholm i Skåne har han från åren 2012-2017 tagit emot 2,1 miljoner kronor i gårdsstöd. Behöver han verkligen de pengarna? Dessa miljoner hade kunnat gå till att bygga upp vårt samhälle och gynna hela befolkningen – till en bättre skola för oss unga, en högre pension för de äldre och en fungerande vård för oss alla. I stället går pengarna till någon vars rikedom långt överstiger det som de flesta av oss kommer tjäna under ett helt liv.

På grund av att Carl Bennet äger godset Dragesholm i Skåne har han från åren 2012-2017 tagit emot 2,1 miljoner kronor i gårdsstöd. Behöver han verkligen de pengarna?

Samtidigt som adeln kan få miljoner i bidrag för deras markägor, kan de också ärvas på ett alldeles speciellt sett. Detta kallas fideikomiss, och är en kvarleva från feodalismen, vilket innebär att egendomen inte får säljas eller delas och att den äldsta sonen i familjen ärver allting. Detta är förbjudet i princip hela Europa och avskaffades i Sverige på 60-talet – men några adelsfamiljer i Sverige undantas lagen. Ett exempel är familjen Gyllenkrok, som äger storgodsen Björnstorp och Svenstorp utanför Lund – när friherre Nils Gyllenkrok dör kommer alltså hans äldsta son att ärva allting. Adeln borde inte ges undantag i lagen gällande arv. Fideikomissen tillsammans med gårdsbidraget ger adeln alla möjligheter att upprätthålla sin makt och sina förmögenheter, även utan lagstadgade privilegier.

Ett argument för adelns fortlevnad är ofta att deras namn är ett kulturarv. Detta är också ett argument för att fideikomissen ska fortleva. Vi menar att detta är ett arv – men från ett feodalt samhälle där ens namn avgjorde ens rättigheter, lagstadgat och väl implementerat i statens samtliga instanser. Vi vill på intet sätt tillbaka till den tid där böndernas slit fick betala kungens och adelns rikedomar, där de lägsta stånden saknade såväl ekonomisk som politisk makt och där avsaknaden av ett adligt efternamn kunde betyda ett evigt liv i fattigdom. Varför ska vi då kvarhålla oss vid ett minne av denna tid – som påminner oss om orättvisa, patriarkala strukturer och ett samhälle baserat på uppdelning och släktskap snarare än demokrati och rättvisa?
Avskaffa adelns privilegier, och låt oss istället skapa ett jämlikt samhälle. Namn och släktskap ska inte avgöra ens möjligheter och förutsättningar i livet, lika lite som ens kön, etnicitet eller sexualitet ska det.

  • Adeln
  • fideikomiss
  • Privilegier
  • rikedomar

Opinion