Inrikes

Besked om Kallak väntas – “Ett ja är ett väldigt dumt beslut”

Protesterna har varit många sedan Beowulf Mining kom till Kallak. 2013 hindrades de ett flertal gånger från att provborra. Sametingets styrelse­ordförande Håkan Jonsson är mycket kritisk till planerna på en gruva i Kallak, medan näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson förklarade att social­demokrater älskar gruvor. När han fick kritik för uttalandet lade han dock till att de också älskar miljölagstiftningen. Foto: NTB/Marcus Bäckström/Duygu Getiren/TT.

Sveriges nya näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson har redan hunnit hamna i blåsväder med sitt uttalande om att ”socialdemokrater älskar gruvor”. Sametingets styrelse riktar nu hård kritik mot att regeringen kan säga ja till gruvbrytning i det uppmärksammade Kallak-området.

Inrikes

Strax efter att Karl-Petter Thorwaldsson tillträtt på posten som ny näringsminister kallades han av Centerpartiet till näringsutskottet för att ställas till svars för regeringens ”senfärdiga gruvpolitik”. De ansåg att för många ärenden fick vänta alltför länge på besked.

Ett av dem var den uppmärksammade frågan om planerna på att anlägga en järnmalmsgruva i Kallak i Jokkmokks kommun. Det är snart nio år sedan som det brittiska bolaget Beowulf minings dotterbolag Jokkmokk Iron Mines sökte bearbetningstillstånd för en järnmalmsgruva och aktivister kedjade fast sig i maskiner för att hindra provborrningen. Inte minst blev ett videoklipp viralt, från en gruvkonferens där Beowulf Minings styrelseordförande som svar på en fråga om vad lokalbefolkningen tyckte om gruvplanerna i Kallak höll upp en bild på ett kalhygge och frågade: ”Vilka lokalbor?”

Efter många protester och turer kring gruvan – flera instanser var emot medan Bergsstaten sade ja – har frågan sedan 2017 legat på regeringens bord.

– Vi i Socialdemokraterna älskar gruvor, sade Thorwaldsson strax efter att han blivit utnämnd till näringsminister i början på december. Kort därefter sköt Beowulf Minings aktier i höjden.

Uttalandena pekar på att regeringen, nu utan Miljöpartiet, snart kommer att ge besked i frågan om Kallak. Thorwaldssons kärleksförklaring till den svenska gruvnäringen har tolkats som att det dessutom är ett positivt besked som väntar Beowulf Mining. Något som fått bland andra Amnesty Sápmi, Naturskyddsföreningen och Miljöpartiet att skarpt kritisera ministern. Strax före jul gick även Sametingets styrelse ut med ett pressmeddelande där de menade att regeringen ”är beredd att offra både natur och samisk kultur” och att de ser på utvecklingen med ”bestörtning och djup oro”.

– Jag tolkar Thorwaldsson som att han kommer att säga ja, och i det här fallet anser jag att det är ett väldigt dumt beslut. Det finns seriösa gruvor som tar upp mineraler som behövs för grön utveckling, som drivs med största möjliga hänsyn till samisk näring och kultur och de måste vi acceptera till viss del. Men den här gruvan får ett definitivt nej från vår sida, säger Håkan Jonsson, styrelseordförande i Sametinget, till Flamman.

Han menar att det finns en rad oklar­heter kring gruvan. Det gäller dess påverkan på samiska områden – på rennäringen, jakt och fiske – men också eventuella miljökonsekvenser. FN-organet Unesco menade att en gruva skulle ha negativ inverkan på det närliggande världsarvet Laponia, och miljö­organisationer har pekat på risken för att gruvan skulle kunna hota både fisken och dricksvattnet i Luleälven till följd av utsläpp av tungmetaller.

– Det finns för många frågetecken. Är det brytvärt område? Har man gjort en tillräcklig miljökonsekvensanalys? Har man tagit hänsyn till rennäringen? Man har inte det. Om det nu blir ett ja, så är ändå chansen minimal för att det blir något. Beowulf är det tredje bolaget här. Hade det varit brytvärt hade det varit en gruva där för länge sedan, säger Håkan Jonsson.

Beowulf Mining, med sitt helägda dotterbolag Jokkmokk Iron Mines, framhåller liksom Socialdemokraterna lokalt att gruvan skulle innebära 250 direkta jobb och 300 indirekta i Jokkmokks kommun. Något som är av yttersta betydelse i en glesbygdskommun som dras med avfolkning och därmed ett sviktande skatteunderlag.

– Den här fyndigheten har ett ekonomiskt värde som kan leda till fler arbetstillfällen och lite fler skattebetalare, sade kommunstyrelsens socialdemokratiska ordföranden, Robert Bernhardsson, i en intervju i ETC i november.
Men Sametingets ordförande menar att det inte är värt det.

– Vi behöver ju gruvor, det råder det inga tvivel om. Men ibland måste samisk näring och kultur få gå före. Allra mest när man får intrycket av att det inte är så seriöst, vissa bolag förstör ju marken utan avsikt att ta upp något. I det här fallet är det ett viktigt område för rennäringen, men också för samer överlag. Dessutom är det inte en gruva som behövs för grön energi, utan för järnmalm. Det råder ingen brist på järn här, säger Håkan Jonsson.

Sametingets styrelse har redan träffat Thorwaldsson, och fått delge sin syn på saken. Håkan Jonsson menar dock att de frågetecken som rör den eventuella gruvan ännu inte har rätats ut. I januari ska de tillsammans med berörda samebyar och Svenska Samernas Riksförbund lämna svar på de yttranden som kommit in från Unesco och Jokkmokk Iron Mines. Men Karl-Petter Thorwaldsson tror att parterna kommer att kunna nå en lösning tillsammans.

– Jag hade ett givande möte med Sametinget tidigare i december och jag är angelägen om att ha en god dialog med dem om de viktiga frågor som jag som näringsminister ansvarar för, säger Karl-Petter Thorwaldsson till Flamman.

  • gruvindustrin
  • gruvstrejken
  • kallak
  • Norrbotten
  • Norrland
  • Sapmi

Inrikes