Kultur

Blockader och bojkotter lade grunden till vår tids Hyresgästförening

Hannes Rolf har i sin forskning intresserat sig för bland annat sociala rörelser, kollektiv mobilisering, konflikter och för­handlingar, främst i relation till bostads­marknaden. Foto: Sanna Olsson.Arkiv.

Flamman träffar författaren Hannes Rolf, som skrivit en bok om mellankrigstidens konflikter på hyresmarknaden.

Kultur

I Husby får toaletterna golvvärme och handduks­torkar, plastgolv blir trä­parkett och hyran höjs från 7000 till 13 500 kronor. I Uppdrag gransknings senaste program, ”Miljardprogrammet” som sändes i förra veckan tas ett vid det här laget mycket bekant problem upp: renovräkningar, utländska riskkapitalistbolags ägande av svenska hyresrättsfastigheter och miljonprogramshusens attraktivitet för just dessa. Inte minst har de allt högre hyrorna tidigare behandlats i filmen Push från 2019, böckerna Renovräkt! (Verbal, 2019) och Den orättvisa rättvisan – en rättspraxis som renovräker (Verbal, 2021).

Men trots att frågan om rätten till rimliga hyror tycks brännhet – regeringskrisen till följd av frågan om marknadshyror här hemma i somras och Berlins historiska folkomröstning om förstatligandet av privata hyres­­lägenheter i Tyskland i slutet på september är två exempel – så har fastighetsbolagen ett järngrepp om hyresgästerna, och hyrorna äter upp en större och större del av lönen. För en ensamstående kvinnlig pensionär går i genomsnitt 40 procent av hushållskassan till boende, förutsatt att hon bor i hyresrätt, enligt siffror från Hyresgästföreningen.

Denna ökande ojämlikhet och utsatthet på bostadsmarknaden borde få oss att blicka bakåt, mot mellankrigstidens massiva organisering för hyresgästernas intressen i form av hyresstrejker, bojkotter och massuppsägningar. Där har vi kanske något att lära.

I alla fall om man frågar Hannes Rolf. Han är postdoktor i social välfärd vid Uppsala universitet och i dagarna aktuell med sin bok När hyresgästerna gjorde uppror på Verbal förlag, som baseras på hans avhandling ”En fackförening för hemmen”. Där belyser han hur 20- och 30-talens hyresgäster i Sverige slog vakt om sina intressen – och lade grunden för den svenska hyresgäströrelsen.

– Jag hade först tänkt skriva om bostadsrättens historia, om kollektiva äganden och kooperativ i arbetarrörelsen. Men så hittade jag den här perioden i hyresgäströrelsens historia och den är väldigt dramatisk. Sverige har per capita den största i världen, ändå har väldigt lite skrivits av forskare om dess historia. Särskilt om man jämför med hur mycket som skrivits om fackföreningar, säger han.

Hyresgäströrelsen har sin början i slutet av 1800-talet, samtida med de andra folkrörelserna. 1875 bildas den första dokumenterade hyresgästföreningen och därefter bildas många organisationer som senare dock försvinner igen. Det är först vid tiden runt första världskrigets slut som något börjar hända, samtidigt som fackföreningarna och arbetarrörelsen växer sig allt starkare.

– Då gick en upprorsvåg över världen. Det är upplopp, och konsumtionsfrågor om bröd och hyra är centrala, i Sverige och internationellt. Samtidigt etablerar sig hyres­gästföreningarna och börjar använda sig av hyresstrejker, blockader och bojkott och hot om massuppsägningar. Det tycks effektivt. Under 30-talet sänks hyrorna och fastigheter renoveras.

Därifrån växer den modell för den svenska hyresmarknaden som vi har i dag, med årliga förhandlingar mellan parterna på marknaden. Hyresgästföreningen har vuxit till en central och mäktig organisation med stor påverkan i politiken. Samtidigt, menar Hannes Rolf, så har organisationens fokus på det parlamentariska flyttat fokus från de metoder som användes under mellankrigstiden, och som var högst effektiva för att förändra maktbalansen mellan hyresgäster och fastighetsägare.

– Renovräkningarna vi ser i dag hade på 30-talet satt husen i blockad så att ingen flyttade in och ingen handlade i fastighetens butiker. De använde direkt aktion för att hävda sig på samma sätt som att facken hade strejkvapnet.

Men situationen är en annan i dag. Frånvaron av strejken som ett organisatoriskt verktyg har en betydlig inverkan även på hyresgäströrelsen. Samtidigt har själva hyresmarknaden gått igenom stora förändringar.

– På den tiden var det många småskaliga fastighetsägare. I dag är marknaden monopoliserad med stora koncerner som äger många bostäder. Samtidigt mobiliseras det på nya sätt i dag, inte minst i Tyskland, Nordamerika och på brittiska öarna. Det är inte omöjligt att det smittar av sig till Sverige.

  • Hannes Rolf
  • hyres­strejk
  • Hyresgäst
  • Hyresgästföreningen
  • När hyres­gästerna gjorde uppror

Kultur