Inrikes 01 oktober, 2020

Budgetens dolda nedskärningar

<p class="p1">Regeringens höstbudget är historiskt stor och finans-minister Magdalena Andersson (S) kallar den ”klassisk sossepolitik”. Men vad innebär den för välfärden på lång sikt? Utarmning, hävdar Vänsterpartiet, fackförbundet Kommunal och Sveriges kommuner och regioner.</p>

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson skrädde inte orden när hon kommenterade regeringens budgetproposition på en pressträff den 21 september.

– Är det något folk inte vill se mer av så är det utbrända sjuksköterskor, lärare, förskollärare. Man vill se ett slut på undersköterskornas stress, de utslitna kroppar som får bära välfärden på sina axlar. Men tittar man i budgeten är det ganska tydligt att nedskärningarna kommer fortsätta.

Hon syftade bland annat på diagram 9.2 och 9.3 i budgetens nionde kapitel, om den offentliga sektorns finanser. Där görs en prognos för de närmaste årens så kallade kommunala konsumtion, det vill säga hur mycket pengar kommunerna totalt sett spenderar på den vård, omsorg och utbildning som de har i uppgift att erbjuda. Prognosen sträcker sig fram till 2023 och pekar nedåt. Mindre pengar i omlopp i kommunerna samtidigt som befolkningen fortsätter åldras.

I avsnittet diskuteras hur regeringen täckt upp för kommunernas minskade skatteintäkter under coronakrisens lågkonjunktur. Däremot ges ingen förklaring till att den kommunala konsumtionen likväl pekar nedåt på sikt. Inte heller ges något lösningsförslag.

Ulla Andersson säger till Flamman att det i praktiken innebär nedskärningar.

– Man måste jämföra med den demografiska utvecklingen, och i regeringens egna uträkningar kan man se att kostnaderna kopplade till den utvecklingen väntas öka mer än den kommunala konsumtionen.

I klarspråk: befolkningen blir större och äldre samtidigt som kommunerna lägger mindre pengar på välfärd. Ulla Andersson reserverar sig för att tillfälliga statsbidrag likt de krispaket som presenterats under våren och sommaren inte alltid syns i prognoserna, och att omvärlden är så skakig att siffrorna för 2021 är osäkra.

– Men 2022 ser det ut att vara ett ganska stort gap.

Täcker inte de tillfälliga tillskott från staten som finns i den här budgeten upp för det?

– Möjligen under 2021, men från 2022 finns ett stort glapp. Och när man gör tillfälliga tillskott till kommunsektorn blir det dessutom mycket svårare för kommunerna att planera sin verksamhet och bygga upp den efter de behov som faktiskt finns. Därmed används kanske inte de extra tillskotten som de borde. Man vågar helt enkelt inte anställa fler undersköterskor, lärare eller fritidspedagoger, och om man gör det så tar man kanske snarare in folk på visstid.

Fackförbundet Kommunal ser en liknande tendens. Chefsekonom Torbjörn Dalin säger att budgetens satsningar på utbildningsplatser inom välfärden är ett ”bra första steg” för att lösa både personalbrist och resursbrist, men efterfrågar mer långsiktig finansiering av såväl utbildningarna som själva verksamheten i vård och skola.

– Om man satsar pengar nu på grund av coronakrisen – så att kommunerna får bättre ekonomi och börjar bygga upp utbildningar och så vidare – men sedan inte ger kommunerna resurser för kommande år så kommer de ändå inte våga anställa. I budgeten nämns att delar av de satsade pengarna ligger kvar under 2022 och 2023, men det behövs större ambitioner längre fram. Att man höjer de permanenta, generella statsbidragen och räknar upp dem i takt med att ekonomin växer.

Hur mycket pengar skulle behöva skjutas till omgående?

– När vi räknade på det ifjol kom vi fram till att underbemanningen i äldreomsorgen motsvarade ungefär 30 miljarder kronor. Sedan är frågan om man kan göra det krävs inom dagens system eller om måste man se över hela skattesystemet och utjämningssystemet.

Vad lägger budgeten för grund inför avtalsrörelsen? Räcker den till de löneökningar ni efterfrågat?

– Ja. Regeringen skriver i budgeten att kommunerna går bra ekonomiskt 2020 och 2021, det är klart det finns utrymme att höja lönerna. Och på lång sikt måste det lösas. Vi behöver rekrytera många fler till äldreomsorg, förskola och så vidare, och ska vi göra det så måste vi ju förbättra villkoren, säger Torbjörn Dalin efter några sekunder tystnad.

Kommunals förhandlingsmotpart, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), är också skeptisk till användandet av kortsiktiga, riktade bidrag för att finansiera välfärden. I ett pressmeddelande skriver de att ”statens generella bidrag har utvecklats till att också kunna vara enbart ettåriga satsningar”.

– De många riktade statsbidragen är, med vissa undantag, generellt sett inte effektiva hur goda regeringens avsikter än är. Vi vill se till att få breda överenskommelser med staten inom olika välfärdsområden och samtidigt långsiktiga besked. Det gör att medel kan avsättas där de bäst behövs utifrån de lokala och regionala behoven och förutsättningarna, säger organisationens ordförande Anders Knape i pressmeddelandet.

Sandro Scocco, chefsekonom på den fackligt finansierade tankesmedjan Arena Idé, har under lång tid talat om att regeringsbudgetars ”satsningar” i praktiken innebär nedskärningar. Detta eftersom reformerna inte finansieras med nya intäkter, utan genom att regeringar undviker att räkna upp fasta budgetposter – sådana som finansierar välfärden – i takt med att ekonomin växer. Det så kallade ”reformutrymmet” är alltså resultatet av långsamma nedskärningar på annat håll. Han kallar processen ”automatiska försämringar”.

I den här budgeten, där staten lånar stora summor och lägger dem på bland annat höjd a-kassa och extrastöd till kommuner och regioner, konstaterar han att de automatiska försämringarna delvis kompenseras. Men i likhet med SKR, Kommunal och Vänsterpartiet pekar han på risken för att tillfälliga pengatillskott ändå inte leder till fler anställda.

– I offentlig verksamhet handlar det ytterst om anställda, och att anställa personer på rimliga villkor innebär ett långsiktigt ekonomiskt åtagande. Det kostar mycket för kommuner om man måste ”ändra på kostymen” igen, uppsägningskostnader och så vidare. Därför finns risken att de här pengarna mest används till att täcka de underskott som uppstått i samband med coronakrisen och vårdskulden, snarare än anställa fler. Vi har inte sett slutet på detta, och historiskt sett är risken stor att vi återigen kommer stå där med försämrad välfärd.

Sandro Scocco ger Ulla Andersson rätt i att den kommunala konsumtionen inte är tillräcklig för att möta befolkningsutvecklingen. Han säger också att den breda vänsterns huvudsakliga lösningsförslag – höj skatterna – är i högsta grad samhällsekonomiskt möjligt. Men han konstaterar samtidigt att välfärden dras med en permanent underfinansiering sedan 90-talskrisens nedskärningar som aldrig helt kompenserats, och att de senaste årens skattesänkningar fördjupat den. Uppförsbacken är med andra ord brant.

En del andra ekonomer brukar påtala att välfärden behöver bli mer effektiv om problemen ska kunna lösas. är det inte så?

– Absolut, men effektivitetsökningar kommer inte genom att man ropar på dem, som vissa tycks tro. Välfärdens effektivitetsökning följer den globala utvecklingen inom hälsovård och teknik. På tio år kan den kanske bli tio procent mer effektiv, men det finns inget Alexanderhugg man kan göra för att uppnå det direkt.

Finansminister Magdalena Andersson skriver i ett mejl till Flamman att prognoserna i budgeten inte ger någon ”fullständig bild”.

– Eftersom de baseras på ett antagande om ”oförändrade regler”, det vill säga att ingen ny politik presenteras. Det kommer det såklart göras men riksdagen har bestämt att det är så här budgeten ska redovisas. Vi ska lägga en budget för 2022 också och om det visar sig att det finns ytterligare behov i kommunsektorn då kommer vi att skjuta till mer pengar.

De som jobbar i välfärden säger att de tillfälliga tillskotten förvisso är bra, men att det som behövs är långsiktig finansiering genom uppräkning av de generella statsstöden?

– Nästa år får kommuner och regioner ett permanent tillskott på 12,5 miljarder kronor per år och dessutom 4 permanenta miljarder per år för äldreomsorgen. Sedan skjuter vi till ännu mer tillfälligt för att kompensera för minskade intäkter från kommunalskatter, vårdskulden och merkostnader på grund av covid. Totalt sett kompenserar vi för mer än tre gånger det beräknade skattebortfallet för 2020 och 2021.

Mer specifikt pekar Kommunal på att engångssatsningarna på utbildningsplatser inom äldrevården riskerar leda till att kommunerna sätter igång projekt de sedan inte kan färdigställa, och utbildar undersköterskor de sedan ändå inte vågar anställa. Löser det välfärdens problem?

– Den här krisen har gjort det uppenbart för alla att Sveriges äldreomsorg behöver stärkas. Därför vill vi satsa 3,4 miljarder nästa år och 500 respektive 200 miljoner åren därefter för att personal inom äldreomsorgen ska kunna höja sin kompetens och få en fast anställning. Därutöver satsar vi fyra miljarder permanent på äldreomsorgen för att ge bättre planeringsförutsättningar. Men låt mig vara väldigt tydlig. Vi följer kommunsektorns ekonomi noga och behövs det mer pengar 2022 och åren efter, då är vi beredda att skjuta till mer.

Budgeten


Regeringens budgetförslag för 2021 är historiskt omfattande och innehåller – utöver de poster som alltid finns i budgeten – reformer, stimulanser och skattesänkningar för omkring 105 miljarder kronor. De finansieras i stora delar av lån, vilket gör att Sveriges stadsskuld enligt regeringens egna prognoser väntas stiga från 35 procent av BNP 2019 till knappt 43 procent 2020. Mycket lågt i jämförelse med övriga EU, där den totala skuldkvoten i år beräknas uppgå till 95 procent, enligt Europeiska kommissionen. Bland de mest utmärkande förslagen i budgeten finns:
30 miljarder till skattesänkningar, vissa tillfälliga och andra bestående. Däribland sänkt arbetsgivaravgift för unga värt nio miljarder kronor, vilket Socialdemokraterna avfärdat som ”slöseri” i tidigare valrörelser.
20 miljarder i riktade stöd till kommuner och regioner.
10 miljarder till en ”grön återhämtning”, däribland omställning av industrin och transportsektorn, satsningar på naturområden, stöd till kollektivtrafik och energieffektivisering av flerbostadshus.
Finansminister Magdalena Andersson (S) har kallat budgeten ”sossepolitik när den är som bäst” medan Center­partiets Annie Lööf kallat den ”klassisk liberal, borgerlig politik”. Kommentatorer har förklarat de motstridiga budskapen med att budgetens storlek möjliggör satsningar som passar alla fyra januari­partiers politiska prioriteringar. Social­demokraterna har likväl utmålats som vinnare, eftersom de bland annat lyckats förhandla till sig  en förlängning av de höjda a-kassenivåerna, satsningar på aktiv arbets­marknadspolitik och förändring av skatte­sänkningarna så att de i högre grad gynnar låginkomst­tagare, arbetslösa och pensionärer.
Vänsterpartiets blivande ordförande Nooshi Dadgostar har meddelat att partiet vill bryta ut och stoppa sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga och att man kommer vända sig till M och KD för att diskutera saken. SD, vars röster krävs för att stoppa reformen, har uttryckt intresse för att göra  samma sak.

Nyheter/Reportage 02 juli, 2025

Koks i lasten?

Genom Gävle hamn, som drivits helt av turkiska Yilport sedan 2016, passerar sex miljoner ton gods - varje år. Foto: Gävle Hamn.

Allt fler svenska hamnar gör jättebeslag av kokain, ofta bland bananer eller andra laster från Sydamerika. Men i Gävle hamn, som drivs av turkiska Yilport och tar emot hälften av Sveriges kaffe, har man bara hittat två gram – på 15 år. ”Något myndigheterna borde undersöka”, menar amerikanska experten Douglas Farah.

2016 skakar några mäktiga män hand på Sydamerikas västkust. I ett och samma rum hittas Ecuadors dåvarande vänsterpresident Rafael Correa, Turkiets ledare Recep Tayyip Erdogan, och Robert Yildirim – högste chef för transport- och gruvjätten Yildirim Group.

Den största turkiska investeringen i Ecuador någonsin – 750 miljoner dollar – har just rotts i hamn. Containerhamnen Puerto Bolivár ägs nu på ett 50-årskontrakt av Yildirim-gruppens hamnbolag Yilport, som är mitt i en global expansionsfas.

Ecuador är en bananrepublik i ordets bokstavliga mening. Mellan 6 och 7 miljoner ton bananer – en tredjedel av världens konsumtion – lämnar landet årligen, främst genom Puerto Bolivár och hamnarna i den större staden Guayaquil, där Yilports regionala högkvarter ligger.

Landet har också under 2020-talet allt oftare börjat kallas en narkostat. Douglas Farah (bilden), grävande journalist och expert på organiserad brottslighet som verkat i Sydamerika sedan 1980-talet, berättar för Flamman att Ecuador länge varit viktigt i det vita guldets leveranskedja, men hur det på senare år blivit ”enormt”.

– Ecuador var alltid något av en ”lagerlokal”, med [vänstergerillan] Farc vid colombianska gränsen mot öst, och Peru i söder. Två storproducenter till grannländer, som behövde någonstans att förvara allt, säger han.

Douglas Farah fortsätter förklara hur fredsavtalet 2016 mellan Farc och Colombias regering ledde till att gerillan fragmenterades, och utbrytargrupper sökte nya möjligheter att förflytta eller expandera verksamheten.

– Dessutom är den officiella valutan i Ecuador den amerikanska dollarn, och bankerna nästan helt oreglerade.

Gräns. Beväpnad ecuadoriansk soldat i en av Guayaquils hamnar. Cesar Munoz/AP

Hela 57 procent av banancontainrarna från Guayaquil innehåller kokain när de kontrolleras i belgiska Antwerpen, enligt en rapport från EU-kommissionen, som besökte Guayaquil 2023 under Ylva Johanssons ledning.

– Bananlaster får förtur, för att de är så tidskänsliga. Ruttnar bananerna till sjöss på grund av en dags försening förlorar du miljontals dollar, förklarar Douglas Farah, och berättar att kokain även ofta göms bland blommor av samma anledning – pålitlighet och punktlighet.

Förra året beslagtogs 419 ton kokain i Europa, berättar Laurent Laniel, analytiker på EU:s drogmyndighet EUDA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 02 juli, 2025

Från rosé till revolution

Extinction Rebellions röda rebeller intar Donners plats i Visby. Foto: Christine Olsson/TT.

Under Almedalsveckan träffas företag och pr-byråer för att dela upp framtiden mellan sig. Emot sig har de allt från allvarsamma fackmingel till rödklädda klimataktivister och ufo-entusiaster. Låt kampen börja.

På Donners plats i Visby skär en läkare upp magen på en docka. Bakom axeln står en polis som ser till att allt går rätt till, och annars står en järnbur strax bredvid.

Den knappast diskreta aktionen gestaltar Falun Gongs anklagelse om att Kina fängslar deras anhängare och stjäl deras organ. Och vad vore väl Almedalsveckan utan deras närvaro – från mediterandet i gula tröjor framför biblioteket till den ständigt inkilade Epoch Times-mikrofonen på presskonferenserna.

Partiledartalen hålls i parken ett par hundra meter bort, men torget här fångar nog Almedalsandan ännu bättre. Precis intill finns en öppen scen där Direktdemokraterna uppmanar en handfull åhörare att inte ”kasta bort sin röst” och i stället rösta på dem.

En annan gång hör jag en kvinna varna för islamiseringen av Sverige, och en tredje berättar en man i solglasögon – som tycks titta på en var på torget man än står – att fyra tuber som rest tusen kilometer i timmen bevisar att utomjordingar finns. Det rapporteras av fyra piloter, och bekräftades av 20 till, men det spelar ingen roll hur mycket bevis som finns då vi människor är flockdjur.


Talet får mig att tänka att Almedalens demokratiska ådra är omöjlig att helt dränka i företagssponsrad cava. Tills jag träffar på Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé, som förbereder sig för ett panelsamtal på en innergård. Vi kommer snabbt in på Almedalens jippofiering.

Hon säger att hon mejlade det statliga tågbolaget Green Cargo för att erbjuda sin medverkan i deras panelsamtal om hållbara godstransporter. Arena Idé har nyligen gett ut en rapport om klimatsmarta resor, och hon har nyligen skrivit en debattartikel om varför staten borde ta över underhållet.

Men svaret kom inte från Green Cargo, utan från pr-byrån Rud Pedersen, som meddelade att hennes insatser ”passar inte riktigt in i det tänkta temat”. Som av en händelse hade Lisa Pelling (bilden) på Linkedin en månad tidigare frågat byråchefen Morten Rud Pedersen varför de samarbetar med fossiljättar som BP, och han svarade att de är en ”stolt partner” som ska ”hjälpa dem navigera från fossilbränsle till nya energikällor”.

Nu undrar hon varför ett grönt statligt bolag går via en byrå, i stället för att själva styra dagordningen för sin scen.

– Hur svårt är det att ordna seminarier själva? suckar hon.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Essä/Utrikes 01 juli, 2025

Grönt överflöd börjar i kloaken

Zohran Mamdani kampanjade på löftet om en stad som invånarna har råd med. Foto: Yuki Iwamura/AP.

I en amerikansk vänster som tappat hoppet kommer nu idéerna från liberalt håll, senast i form av boken ”Abundance”. Med deras hjälp kan en muslimsk socialist snart ta makten i USA:s största stad. Men hur ny – och hur liberal – är egentligen den överflödsideologi som tagit New Yorks väljare med storm?

”Är du en avloppssocialist”, frågar den liberala journalisten Derek Thompson sin poddgäst Zohran Mamdani. Intervjun sker en vecka före primärvalet för att utse Demokratiska partiets borgmästarkandidat för New York. Mamdani skrattar och säger han gärna kallar sig det.

Socialisten Zohran Mamdani lyckades oväntat besegra motkandidaten Andrew Cuomo i Demokraternas primärval och är nu favorittippad som ny borgmästare för New York. Mamdani lyckades på kort tid bygga en valkampanj under parollen ”A city we can afford” – en stad vi har råd med – som fick ut 40 000 valarbetare på gatorna.

Avloppssocialister var öknamnet på det tidiga amerikanska socialdemokratiska partiet i den gamla industristaden Milwaukee, Wisconsin i slutet av 1800-talet. Under 70 år var socialdemokraterna en stark regional politisk kraft som inriktade sig på att leverera kännbara förbättringar i arbetarklassens vardagsliv. De försökte hitta konkreta lösningar på industrialismens problem, genom att lyfta frågor som folkhälsa, utsläppsrening och höjd boendestandard.

Socialdemokraterna i Milkwaukee var särskilt stolta över det kommunala avloppssystem de lyckats få igenom, som förbättrade arbetarnas hälsa och livslängd. De bar glåpordet avloppssocialist som en guldkrona, men själva föredrog de begreppet konstruktiv socialism: en handlingskraftig socialism som levererade konkret politik som förbättrade arbetarnas liv.

För Derek Thompson var Mamdani en given gäst att bjuda in till sin populära podcast Plain English. Vid ett valmöte den 14 juni hade borgmästarkandidaten hållit ett tal som ekade av Occupy Wall Streets och Bernie Sanders retorik, där han förklarade att det nya stadsstyret måste ha en konkret plan att leverera överflöd som gynnar de 99 procenten i stället för de 1 procenten. Det var just ordet överflöd (abundance) som fångade Thompsons uppmärksamhet. Hade den liberala poddaren och den socialistiska agitatorn något gemensamt?

Efter Donald Trumps valseger i USA har en infekterad debatt kring Demokraternas framtid nästan slitit partiet itu. Vissa har argumenterat för att partiet måste återta patriotismen och överge antirasistiska eller feministiska ståndpunkter som stämplats som ”woke”, medan andra har hållit tyst i hopp om att Trumps politik ska underminera sig själv.

Ett av de mer innovativa försöken att förnya partiet kommer från Derek Thompson. I mars släppte han tillsammans med den populära New York Times-journalisten och poddaren Ezra Klein storsäljaren Abundance (Avid Reader Press). Boken är en liberal stridsskrift för att omvandla Demokraterna och lansera en ny politik för USA. Kritikerna menade att boken bara var ”en ompaketering av nyliberalismen för en post-nyliberal värld”.

Klein och Thompson försöker hitta en väg att göra liberalismen relevant igen, så att den åter kan bli en framgångsrik politisk kraft och övervinna sin kris. Liberalismen måste bli attraktiv och börja leverera. De stigande levnadsomkostnaderna drev väljarna att rösta på Trump. Hur ska de kunna vinnas tillbaka?

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 01 juli, 2025

Öresundsbron visar upp Malmös inställda framtid

Öresundsbron är Europas femte längsta bro. Foto: Pierre Mens/Scanpix/TT.

Minnena flyter ihop. Det kan inte vara när han gick in på en hemmafest på Istedgade och bajsade ned toagolvet efter många öl och en dåligt tillagad hipsterburgare. Då lommade min vän i väg utan att säga något och tog Öresundståget tillbaks över bron.

Nej, det här var en annan gång. Floss på Larsbjørnsstræde. Tio tequilashots för 100 danska. Sedan hade han tappat sitt pass och vid den här tiden stod inhyrda vakter på Kastrups tågperrong och krävde id-handling för påstigning mot Sverige. Vi behövde kunna förhandla. Det fick bli taxi.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 30 juni, 2025

Gör Ungern gay igen

Prideparaden i Budapest har blivit en katalysator för kritik mot högerregeringen. Foto: Rudolf Karancsi/AP/TT.

Regeringen hotade med ansiktsigenkänning, böter och fängelse. Men när tåget väl drog igång fylldes boulevarderna av färg, jubel och satir – i protest mot det auktoritära projekt som gjort Ungern till EU:s mest homofoba land.

Den sista trafik som släpps fram på boulevarden utanför stadshusparken i Budapest är en dubbeldäckare med turister, som visar handhjärtan och knutna nävar. Folkmassan svarar med jubel och applåder.

En timme tidigare såg samlingen ännu oroande liten ut, men fyller nu hela den breda gatan och de omkringliggande torgen. Snart går demonstrationståget iväg.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 27 juni, 2025

Linn Svansbo: Almedalen har blivit en rosébunker

Årets huvudperson under Almedalsveckan var ÖB Michael Claesson, som här syns ombord på HMS Carlskrona. Foto: Jessica Gow/TT.

På varenda scen diskuterades säkerhet och försvar. Men drömmarna om en bättre värld fick inte plats i årets Almedalsvecka.

Det mesta som går att säga om Almedalen har redan skrivits. Hundratals texter om lobbyismen, klägget, rosévinet, demokratin, näringslivifieringen.

Tyck vad du vill om nördarnas egen Roskildefestival, men den som lyssnar på talen och läser programmet lär sig något om dem som styr – eller gör anspråk på att styra – Sverige. I år lär man sig bland annat att Länsteatern Gotland anordnar seminarier om teatrarnas roll i totalförsvaret. Totalt finns närmare 400 programpunkter med orden ”försvar” eller ”beredskap” i titeln. Och istället för att hålla ett traditionsenligt tal besökte statsministern Ulf Kristersson endast ön för att posera framför det nyinköpta tyska luftvärnssystemet Iris-T.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 27 juni, 2025

Vänsterpartiet vill återta välfärden: ”Avkriminalisering”

Nooshi Dadgostar i Almedalen under fredagen. Foto: Jessica Gow/TT

”Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle”, säger Nooshi Dadgostar i Almedalen. Nu föreslår Vänsterpartiet en trestegsplan för att återta känsliga välfärdsområden – men näringslivets organisationer är kritiska.

De senaste månaderna har avslöjanden duggat tätt om att verksamheter som hvb-hem, personlig assistans eller avhopparverksamhet drivs av kriminella. 

– Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle, välfärden. Det är där de bygger sig in i vårt samhälle och bygger inflytande, säger partiledaren Nooshi Dadgostar i sitt partiledartal Almedalen under fredagen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 27 juni, 2025

Skönheten är ingenting utan ett samhälle

Nacka Grace vill vara 1920-tal, men blir mest en tom gest. Illustration: Brunnberg & Forshed.

Nacka Grace utanför Stockholm lajvar 1920-talets urbana charm men har helt glömt vad arkitekturen en gång ville göra för medborgarna.

Den nybyggda samtiden kan ibland tyckas ful, närmast ogästvänlig. Som tidigare i maj i Skellefteå, på höjden ovanför Northvolts enorma vita kala fabrikshallar. Det var tomt, förutom en korp som satt och skorrade sitt mäktiga storskogsljud i en tall i en kvarglömd dunge i den utplånade lingonskogen.

Att då ställa sig upp och ropa på skönhet, omsorg, rimlighet kan nästan tyckas som en medborgerlig skyldighet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 26 juni, 2025

Alice Aveshagen: Kåt och cool – men bara om du är smal

Artisten Lola Young har en egen stil, men hånas för att hon inte är smal nog. Foto: Amy Harris/AP.

Sex är fräckt och kul – så länge det kommer med ett pastellfilter, en midja i storlek 34 och ett skämt i slutet. Knullsug utan ironi bara pinsamt.

Ett särskilt obehag uppstår när en kvinna uttrycker knullsug utan ironi, utan filter, utan blinkning mot publiken. När orden står nakna, utan inramning, blir de pinsamma. Då kommer hånet – snabbt, instinktivt. En känsla av att något är fel, utan att man riktigt kan säga vad.

Den brittiska sångerskan Lola Youngs utskällda singel ”One thing” illustrerar just ett sådant uttryck. Inte för att den är mer sexuell än annan pop, utan för att den vägrar att vara smakfull. Hon inleder viskande: ”Oh, hi.” Ömt, nästan spelat blygt. Men sedan vänder tonen: ”I wanna make you feel appreciated when you’re deep up in me/When you’re deep up inside”. (”Jag vill att du känner dig uppskattad när du är djupt inne i mig/När du är djupt uppe”.)

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 26 juni, 2025

Farage tar kommandot över Storbritanniens höger

Foto: Ian West/PA Photos/TT, Adobe stock.

Nigel Farage är segerviss. Efter vårens lokalval i Storbritannien har hans högerparti Reform UK tagit makten på flera orter i landet – och i nationella mätningar slår de rekord efter rekord. Som Farages enda hinder står en av landets minst populära premiärministrar någonsin, ett fragmenterat Toryparti – och hans eget ego.

Preston, England.

I en av de vackra salarna i County Hall, med träpaneler längs väggarna och ljusblått tak, sitter tio män runt ett bord. Alla tillhör det politiska partiet Reform UK, och tillsammans utgör de den nyvalda kommunstyrelsen i Lancashire.

De väntar spänt på att deras partiledare, Nigel Farage, ska komma och gratulera dem till framgången i det senaste lokalvalet.

När Farage kommer in i rummet, iklädd kostym och en lila paisleymönstrad slips, börjar han genast skämta. Någon frågar Nigel om han vill ha något att dricka.

– Är det inte lite för tidigt för det? frågar Farage och skrattar gott.

Klockan är halv tio på morgonen och Nigel Farage har mycket att vara glad över. Valsegern för Reform UK i Lancashire i lokalvalen var total. Partiet vann 53 av totalt 84 platser i kommunfullmäktige. Näst störst blev de konservativa Tories, med endast 8 platser. Reform UK lyckades nästan helt utplåna både Tories och Labour. Landets två traditionella maktpartier backade med 40 respektive 27 mandat.

Samma mönster upprepades i en rad andra kommuner i England. Reform UK sitter nu i majoritet i 10 av de 24 kommuner och andra lokala municipaliteter som höll lokalval i början av maj. Partiet vann även flest mandat av alla partier – 677 av de totalt 1 650 mandat som fanns att ta. Nationella undersökningar visar att partiet nu är det mest populära i Storbritannien. Vissa undersökningar pekar på att runt 30 procent av alla britter skulle rösta för partiet om det var val i dag.


Reform UK grundades i slutet av 2018 av Nigel Farage, då under namnet The Brexit Party. Farage har länge varit en av Storbritanniens mest högljudda och inflytelserika EU-kritiker. Han var en av medgrundarna till partiet UKIP som han även ledde under 2010-talet. Efter Brexitomröstningen 2016 sade Farage att han hade uppnått sin politiska ambition och avgick som partiledare.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)