Inrikes

Byggboom inte nog – byggtakten måste dubblas

Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Det byggs mer bostäder i Sverige än på mycket länge. Ändå är byggtakten inte tillräckligt hög för de framtida behoven. För att klara Boverkets rekommendationer skulle man behöva matcha byggtakten som rådde under miljonprogrammets tid.

Inrikes

Antalet färdigställda bostäder i Sverige det gångna året var det högsta sedan 1992, enligt SCB. Under 2016 byggdes drygt 42 000 lägenheter i flerbostadshus. Det byggs inte bara i storstäderna: i 18 av landets 21 län var bostadsbyggandet högre än året innan.
Trots den positiva utvecklingen byggs det inte tillräckligt. Boverket uppskattar att det mellan åren 2015-2020 behövs 426 000 nya bostäder, det vill säga 71 000 bostäder per år. Sådana nivåer har vi inte sett i Sverige sedan ”rekordåren”. I slutet av 60-talet byggdes drygt 75 000 lägenheter per år, enligt statistik från SCB.
Om man ser till endast flerbostadshus byggdes fler hyresrätter (54 procent) än bostadsrätter (46 procent) under 2016. Men det ser inte lika dant ut i landets olika delar. I Stockholm är förhållandet ungefär det omvända, medan det i Malmö byggs hela 72 procent hyresrätter. Räknar man bort de tre storstadsregionerna är andelen nybyggda hyresrätter i landet 64 procent.
Det kan se ut som ganska goda siffror. Men Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson, Nooshi Dadgostar, menar att det måste byggas betydligt mer för att klara det framtida behovet och även måste det byggas mer jämlikt.
– Det byggs inte för vanliga löntagare. Det byggs lyxlägenheter på Östermalm i stället för hyresrätter på Östermalm. Det är jättebra att det byggs mycket, men det måste också byggas rätt, säger hon.
Nooshi Dadgostar påpekar också att SCB:s statistik för hyresrätter skulle se annorlunda ut om man räknade med de så kallade småhusen, som utgör ungefär en tredjedel av antalet nybyggda lägenheter. Räknades dessa in skulle inte riksdagens beslut att det ska byggas minst 50 procent hyresrätter uppfyllas, menar hon.

(V) föreslår statligt byggbolag

Vänsterpartiet har nyligen gått ut med att man i höstens budgetförhandlingar med regeringen kommer att ställa krav på att regeringen ska starta ett statligt byggbolag. Detta bland annat för att bryta den allt för starka ställning de fyra stora byggherrarna har på marknaden.
– Det finns i princip ingen konkurrens i dag. De här företagen delar upp marknaden mellan sig. Ett statligt bolag kan sätta lite press på dem så att det byggs också för dem som inte har väldigt gott om pengar, säger Nooshi Dadgostar.

”Det byggs inte för vanliga löntagare”

Förslaget har redan stött på patrull från bostadsminister Peter Eriksson (MP), som till DN har sagt att det i nuläget inte tjänar mycket till att starta nya byggbolag eftersom byggbranschen och kommunerna redan har fullt upp att hinna med de pågående projekten. Det råder arbetsbrist i branschen.
Kommer ni trots ministerns uttalande driva frågan i förhandlingarna?
– Jag uppfattade det som att det var bostadsministernas enda kritik. Jag håller med om att det finns en arbetskraftsbrist. Men det finns också andra problem, som bristen på konkurrens och att vi har så många toppar och dalar i byggandet, det skulle behöva vara mer stabilt över tid så att vi slipper få sådana brister i arbetskraften, säger Dadgostar.
Det skulle ett statligt bolag kunna ändra på?
– Ja, det tror jag. Då kan man bygga med ett allmännyttigt uppdrag: ett behovsstyrt byggande snarare än konjunkturstyrt.
Samtidigt som det byggs så det knakar visar färsk statistik från SCB att svenskarnas bolåneskulder fortsätter att växa. Vid mitten av 90-talet låg hushållens skuldkvot, låneskuldernas andel av hushållens disponibla inkomst, kring 100 procent. I början av 2017 var kvoten över 180 procent.
Svenskarnas skuldkvot ligger en bra bit över EU-genomsnittet. Organisationer som Internationella valutafonden (IMF) och OECD har varnat för denna utveckling i Sverige.

 

LO startar nytt fastighetsbolag

Nyligen bildade LO:s fastighetsbolag Bantorget Egendom ett nytt bolag, Bantorget hyresbostäder, tillsammans med sju LO-förbund. Bolaget kommer dock inte ta initiativ till egna byggprojekt.
Bantorget hyresbostäder riktar in sig på förvärv av befintliga bostäder. Bolaget har en förvärvskapacitet på upp till tre miljarder.
– Det yttersta skälet att vi gör det här är att vi har konfliktfonder att förvalta, och det gör vi på olika sätt. Ett sätt är att investera i fastigheter. Sen om vi kan vara med och bidra till nyproducerade fastigheter, då är det ju bra, säger Erik Spernaes, vd på Bantorget egendom.
Kommer medlemmarna få någon fördel när det gäller de här fastigheterna?
– Nej, vi använder de breda kanalerna på respektive ort. Det finns ingen förtur, men det är ju medlemmarnas pengar vi investerar och de kommer ju tillbaka till medlemmarna, säger Spernaes.
Det har inte byggts så här många bostäder sedan 1992. Är det verkligen rätt läge att ge sig in nu?
– Det är en mycket bra fråga. Det där är knepigt. Vi stressar inte det här, vi är noggranna, men visst är det så. Vi är klara på att det är sju år av uppgång. Så är det. Men vi är väldigt långsiktiga i det här; värden kommer och går men kassaflöden, och att folk vill ha bostäder, det är vi ganska säkra på.

  • bostäder
  • bostadsmarknaden

Inrikes