Personal på postföretag får inte öppna och anmäla kundernas post utan en formell begäran från en rättslig myndighet. Det är en del av den så kallade postsekretessen, som utreddes senast 2015. Nu, efter önskemål från bland andra Polismyndigheten, ska den utredas igen. Målet är att underlätta för Polisen och andra myndigheter att komma åt internetbaserad försäljning av illegala droger och vapen.
I regeringens utredningsdirektiv påpekas att utredaren ska ta särskild hänsyn till frågor om personlig integritet. Utredningen ska vara färdig senast 30 april i år och ska sedan ut på remiss hos berörda myndigheter.
Men Stefan Lundberg, chefsåklagare och strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete på Ekobrottsmyndigheten – sannolikt en av remissinstanserna – har redan gått ut med en kommentar. I ett Twitterinlägg länkar han till ett nyhetsinslag om Polisens frustration över postsekretessen. Lundberg skriver att det handlar om ”sekretesshinder som bara gynnar kriminella” och att regeringen borde ”gasa med utredningen”.
När Flamman ringer upp honom säger Stefan Lundberg att kommentaren inte ska tolkas som ett förtida remissvar.
– Absolut inte. Jag skriver också i min Twitter-biografi att det är privata åsikter.
Är det inte viktigt att förändringar som gäller en så pass avgörande integritets- och grundlagsfråga får utredas ordentligt?
– Absolut. Men det framgick av artikeln att Polisen tycker att det är ett stort problem.
Men att som myndighetsföreträdare säga att en sådan här utredning borde skynda på, du ser inga konstigheter i det?
– Det framgår ju av artikeln att polisen tycker att det här är ett stort problem, och sekretesshinder är något som jag jobbar mycket med i brottsförebyggande verksamhet. Sekretesshinder i olika frågor, att olika aktörer inte kan dela information med varandra, det är det som är min ingång. Sedan kan det röra olika sakfrågor.
Nyhetsinslaget som Stefan Lundberg länkar till är publicerat av SVT:s Stockholmsredaktion. I inslaget säger Alexis Larsson, säkerhetschef på Postnord, att det ”inte känns bra” när kriminella nyttjar deras tjänster, men att de inte kan styra vad en avsändare stoppar i ett brev.
– Vi har en postsekretess att förhålla oss till. Det är inte vår uppgift att kontrollera försändelsernas innehåll, säger Alexis Larsson till SVT.
Regeringens utredare ska utvärdera om en lagändring kan tvinga personal på postföretag att trots det öppna viss post, och hur tystnadsplikten för sådan personal i så fall ska utformas. Utredaren ska sedan presentera ett förslag som är förenligt med ”grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen och Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.”
Men Stefan Lundberg förekommer utredaren. I diskussionen under sitt Twitter-inlägg skriver han att han ”utgår ifrån att det skulle röra sig om ett fåtal utvalda anställda med juridisk utbildning som skulle få värdera misstankegrad och öppna vid behov.”
Vilka kriterier ska en postanställd följa för att avgöra om hen ska öppna folks brev?
– Jag utgår bara ifrån att alla postanställda inte får öppna postförsändelser hej vilt, det måste finnas en struktur. Det gör det i alla organisationer och myndigheter.
Borde misstankarna redovisas till personen som får sin post öppnad, och ska det finnas någon form av ersättning om misstankarna visar sig vara felaktiga?
– Nu tar du det ganska långt, sådana detaljfrågor har jag ingen kommentar till. Min ingång är återigen att det kan finnas sekretesshinder mellan myndigheter. Det var min ingång här också, det framgick av artikeln.
Ja, och du skriver att det handlar om sekretesshinder som ”bara gagnar kriminella”. Fyller inte sekretesshinder också en större funktion, särskilt vad gäller posthemligheten?
– Jo, absolut.
Får det inte ganska allvarliga konsekvenser för den personliga integriteten och tilliten till postsystemet om människor inte kan veta huruvida deras post blir öppnad, dessutom av personer som inte ens jobbar på en myndighet utan på ett företag som saknar offentlig insyn?
– För tredje gången: min ingång med inlägget var det som framgick i artikeln, att polisen upplever att de har problem med sekretesshinder. Inte hur själva verksamheten med posthanteringen bedrivs, det var inte min ingång.
Ja, men senare skriver du att specialutbildad juridisk personal borde få öppna på postföretaget.
– Ja, jag utgår ifrån att det finns ett regelverk kring detta hos postoperatörer, att det inte är rena vilda västern. Det skulle förvåna mig.
Postsekretessen gäller ju, de får inte öppna post, de levererar.
– Jo, jag vet.
Posthemligheten är en del av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. I svensk lag fastställs posthemligheten i både Regeringsformen och Brottsbalken.