Opinion

DAB-radio är dyrt och kommersiellt

Yttäckningen är viktig för att kunna lyssna på radio mobilt, till exempel i bil och DAB+-nätet riskerar därmed bli sämre ur beredskapssynvinkel.

Varför stöder Vänsterpartiet införande av digitalradio, undrar Bo Lundgren.

Opinion

1995 började SR på försök med digitalradiosändningar, så kallad DAB-radio. Detta har inte dragit särskilt många lyssnare vilket man skyller på att man kanske var för tidigt ute. Mycket talar dock för att det ligger starka kommersiella krafter bakom DAB-radion. Förespråkarna fortsätter att propagera för ett införande. Norge är det land som kommit längst med digitalradioutbyggnad och är nu det ideal man pekar på.

När SR informerar om digitalradio så börjar man med att konstatera att det är som vanlig radio. Fördelen påstås vara att DAB ger utrymme för fler kanaler och anses ge bättre ljudkvalitet. Med tanke på hur digital TV ibland kan bete sig är det väl inte helt bombsäkert. Vad som däremot är säkert är att övergång till digital radio kräver att alla skaffar nya radiomottagare. I vilkas intresse? Och vilka är intresserade av fler kanaler om inte främst de som använder radio som ett reklammedium? Allmänhetens efterfrågan efter digitalradio och fler kanaler är svalt. Däremot har radiolyssnande via internet ökat kraftigt, något som ej kräver digitalradio.

Den utredning som den borgerliga regeringen tillsatte fick inte ens i uppdrag att utreda möjligheten att inom ramen för nuvarande FM-band skapa utrymme för fler kanaler, något som lär vara möjligt. Det huvudsakliga motivet för digitalradio, nämligen utrymme för fler kanaler, snubblade därmed redan på startlinjen.
Även Riksrevisionen har nyligen granskat planerna för övergången till digitalradio och funnit att de är dåligt underbyggda. Det är enligt RR oklart vad lyssnarna egentligen önskar och behöver, och i vilken grad de är beredda att investera i nya radioapparater. Vidare anser RR att tidigare utredningar underskattar en rad risker med övergången, bland annat för att regeringen i hög grad har låtit radiobranschen definiera problembilden. Utredningarna som har gjorts tar inte hänsyn till teknikutveckling och förändrade medievanor, framför allt hos unga. En stor majoritet av lyssnarna har redan tillgång till bredband och smarta telefoner, och därmed möjlighet att lyssna på radio via internet. Att byta ut alla FM-mottagare mot DAB-mottagare blir kostsamt för hushållen och det finns en risk att lyssnarnas benägenhet att köpa nya radioapparater till både hus och bilar har överskattats.

För att DAB+ ska ge samma yttäckning som FM-nätet kan ytterligare investeringar behövas. Yttäckningen är viktig för att kunna lyssna på radio mobilt, till exempel i bil och DAB-nätet riskerar därmed bli sämre ur beredskapssynvinkel. Enligt Riksrevisionen framstår det därför som rimligt att behålla FM-nätet där alla lyssnare, oavsett ekonomiska resurser, kan fortsätta att lyssna på radio. Den samhällsekonomiska skattning som Riksrevisionen har gjort visar dessutom att det är tveksamt om en investering på DAB-radio kan bli lönsam ens efter 50 år.
Så varför ska V stödja ett sådant projekt?

    Opinion