Gunnar Hökmark, moderat politiker och tidigare europaparlamentariker och ordförande för tankesmedjan Frivärld, har under hösten publicerat en rad debattartiklar. De har rubriker som ”Människors rätt att välja skola är en av vår tids främsta folkrörelser” och ”15 procent av skolorna kan inte vara ett problem” och berör hur friskolorna befinner sig under hot från en vänster som vill stänga ned systemet. Hökmark har synts i bland andra Dagens Nyheter, Expressen och nu senast – Aftonbladet.
I en debattartikel publicerad under fredagen argumenterar Hökmark för att vänstern hellre vill ”strypa framgångsrika skolor än att ta itu med skolor som genom sina resultat fördjupar segregation och utanförskap” och att friskolan är nödvändig för att ”vi behöver mångfalden, skolvalet och den allemansrätt som skolpengen har gett”.
Undertecknat av Gunnar Hökmark, ordförande för Valfrihetskommissionen.
Till saken hör dock att Hökmark också är anställd av pr-byrån Kreab som internationell rådgivare. Den ägs i sin tur av moderaten Peje Emilsson, som också äger friskolan Kunskapsskolan. Med andra ord företräder Hökmark en aktör som har ett starkt intresse av att bevara den marknad som Kunskapsskolan är en spelare på. Vidare har journalisten Max Karlsson avslöjat att det finns flera kopplingar mellan Valfrihetskommissionen och Kreab.
Vid flera tillfällen har Gunnar Hökmarks anställning på Kreab undgått att nämnas. Till exempel i Nya Wermlandstidningen i oktober med rubriken ”Socialdemokraterna sätter ideologin före eleverna” och några dagar tidigare i Svensk tidskrift med texten ”Om valfriheten och förmynderiet”. Han har även haft debattartiklar i Dagens Nyheter under hösten i vilka hans engagemang i Kreab först inte heller nämndes. Det korrigerades dock i efterhand.
Skoldebattören och läraren Marcus Larsson, som tillsammans med Åsa Plesner driver tankesmedjan Balans, har granskat friskolelobbyn och inte minst de debattartiklar som Hökmark undvikit att skriva under med sin arbetsgivares namn.
– Det är inget fel på att han skriver vad han tycker om saker och ting men det blir konstigt när han inte skriver att han arbetar med Kreab. Kallar man dessutom något för kommission så tror de flesta att regeringen ligger bakom det, säger han till Flamman.
Han tror att det stora antalet debattartiklar på temat är en reaktion på hur det går för friskolekoncernerna.
– Academedia har gått ned med 40 procent i år på börsen. Det handlar om väldigt mycket pengar. Just därför är det extra viktigt att man är tydlig med varifrån debattartiklar kommer, fortsätter han.
Men på Aftonbladets debattredaktion är tankegången en annan. Debattredaktör Kristoffer Forsblad Olsson kan inte se några problem med att de publicerat en text där avsändarens bakgrund inom lobbyism inte är tydligt redovisad. Han hänvisar i stället till den faktaruta som åtföljer artikeln med en kort förklaring över Valfrihetskommissionen. I den nämns dock ingenting om kopplingarna till Kreab.
– Jag lade till faktarutan för att sätta i kontext vad han var för någon och vad kommissionen är. Det är en nystartad grej som jag tyckte var befogad att förklara för läsarna. Men jag har inte gått djupare in i det, säger han till Flamman.
Men ingenting nämns om kopplingarna till Kreab och friskolelobbyismen. Är inte det relevant information för läsarna?
– Det nämns ju att det ingår entreprenörer och företagsledare i valfrihetsföretagsamhet. Då är det väl lite underförstått? Att det är den branschen som åsyftas.
Så läsarna ska förstå att det står mellan raderna?
– Jag presenterar inte alla våra debattörer, deras organisationer eller hur kopplingarna ser ut till företag, och så vidare. Den här gången har jag gått längre än jag brukar med faktarutan. Jag förklarar ju till exempel inte hur Timbro är uppbyggt när vi tar in en debattartikel från dem.