Utrikes

”De kommer tvingas tillbaka dit där de började”

Kurdiska demonstranter håller upp olivkvistar under en demonstration utanför Rysslands ambassad i Libanons huvudstad Beirut i måndags. Foto: Hussein Malla/AP/TT.

I fredags inledde Turkiet en militär operation mot den kurdiska enklaven Afrin i nordvästra Syrien. Målet är att upprätta en ”säkerhetszon” och hindra kurdisk kontroll av den syriska gränsen. Men gensvaret från de kurdiska regionerna har varit starkt och Turkiet riskerar att bli alltmer isolerat.

Utrikes

 
Efter flera dagars truppmobilisering och politiska signaler inledde den turkiska armén under natten till förra fredagen den så kallade ”operation olivkvist”. Artilleri besköt den kurdiskkontrollerade Afrin-regionen från andra sidan gränsen och stridsflyg utförde räder mot flera byar under två dagar. I söndags började stridsvagnar rulla in över gränsen tillsammans med styrkor ur Fria Syriska Armén som den senaste tiden allierat sig med Turkiet mot de kurdiska styrkorna.
Orsaken till anfallet är ett uttalande från Washington förra söndagen om att man håller på att upprätta en 30 000 man stor kurdisk styrka, ledd av de Syriska Demokratiska Styrkorna (SDF) för att försvara de områden man återerövrat från Islamiska Staten. SDF består till stor del av den kurdiska Folkförsvarsenheten (YPG) och Kvinnoförsvarsenheten (YPJ), väpnade grenar av det syrisk-kurdiska partiet PYD och som Turkiet betraktar som i praktiken oskiljaktiga från den terrorstämplade turkisk-kurdiska PKK-gerillan. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sade förra måndagen att Turkiet kommer att ”strypa” den nya styrkan innan den ens fötts.

Civila dödsoffer

Kardo Bokanî är forskare och medordförande i informationsdepartementet i TEV-DEM, den politiska koalition som styr i den Demokratiska Federationen i Norra Syrien (tidigare kallad Demokratiska Federationen i Rojava – Norra Syrien), och baserad i Afrin. Han vittnade i måndags via Whatsapp om att den turkiska offensiven redan hade skördat flera civila dödsoffer.
– De senaste tre dagarna har den turkiska armén försökt gå in i Afrin både från luften och på marken. Över 70 turkiska stridsplan har attackerat alla områden i Afrin inklusive civila områden och på marken har de använt stridsvagnar och artilleri. Vid ett tillfälle lyckades de ta sig in i en by som de tidigare hade blivit utkastade ur av SDF. I turkisk media hör man att de bara attackerar militära mål men det stämmer inte. De har dödat 18 civila och 23 ytterligare är skadade. Åtta medlemmar av samma familj har dödats. De hade kommit som flyktingar från Idlib eftersom Afrin var ett lugnt och säkert område tidigare. Befolkningen i Afrin har ökat som ett resultat av flyktingströmmarna. Före kriget bodde en halv miljon där, nu beräknas befolkningen vara 1,2 miljoner. Turkiet attackerar ett område som brukade vara en säker plats för flyktingar från andra delar av Syrien, säger han.

Den här attacken ska inte ses som en post-IS-attack, den bör ses som ett resultat av den turkiska statens ”neo-ottomanska” politik

I tisdags hade antalet dödsoffer stigit till 24 civila, 25 soldater ur Fria Syriska Armén som strider på Turkiets sida, 26 kurdiska soldater och två turkiska soldater.
Målet med operationen är enligt Turkiets försvarsminister att upprätta en ”säkerhetszon” som sträcker sig 30 kilometer in på syriskt territorium, ett enormt avstånd för en så liten region som Afrin. Precis som under operationen ”Eufrat-sköld” i mars 2016, som syftade till att hindra kurderna från att länka samman norra Rojava med Afrin och därmed få kontroll över hela gränsregionen mellan Syrien och Turkiet, använder sig Turkiet främst av styrkor ur Fria Syriska Armén på marken. Enligt Bokanî, som nyligen skrivit en bok om politisk mobilisering i norra Kurdistan, bör dock den turkiska attacken inte bara ses i ljuset av kurdernas ökande inflytande efter segern över Islamiska Staten.
– Den här attacken ska inte ses som en post-IS-attack, den bör ses som ett resultat av den turkiska statens ”neo-ottomanska” politik. Erdoğan har uttryckligen talat om upprättandet av ett nytt ottomanskt imperium och de försöker sprida sitt inflytande söder om gränsen till den så kallade ”fertila halvmånen”.

Turkiet alltmer isolerat

En förutsättning för den turkiska offensiven var ett godkännande från Ryssland. Efter möten mellan högt uppsatta turkiska och ryska militärer under förra veckan beslutade Moskva att dra tillbaka de omkring 300 ryska militärpoliserna som fanns stationerade i Afrin. Man gav även Turkiet tillträde till luftrummet över Afrin som kontrolleras av Ryssland. Men relationen mellan Ankara och Moskva är inte okomplicerad.
– Folk här ser det som förräderi av Ryssland. Vi fördömer på starkast möjliga sätt samarbetet mellan Ryssland och Turkiet. Ryssland har ännu inte förstått vidden av Erdoğans neo-ottomanska ambitioner. Om han lyckas sprida det turkiska inflytandet i regionen kommer det till slut att ske på bekostnad av det ryska inflytandet, därför tror jag att Ryssland gjorde ett stort misstag här, säger Kardo Bokanî.

Rysslands främsta allierade, Syriens president Bashar al-Assad, har i sin tur varit lika fördömande av den turkiska attacken.
De mest ansträngda relationerna är dock de mellan Turkiet och USA som har stött SDF med flygunderstöd och vapenleveranser i deras kamp mot IS, bland annat under återerövringen av Raqqa i höstas. De senares utrikesminister Rex Tillerson sade i förra veckan att USA kommer att stanna i Syrien under överskådlig framtid.
– USA har sagt att de vill stanna i regionen av flera anledningar. Den första är att se till att IS inte återuppstår, och de nämner Irak som exempel där IS uppstod efter att de lämnade landet för tidigt 2011. IS är inte dött än. De har ett ben i graven men det kan fortfarande återuppstå. En annan anledning till att USA vill stanna är för att de vill motverka Irans inflytande. På samma sätt som Turkiet försöker upprätta ett nytt imperium försöker Iran skapa ett slags shia-imperium och de har också varit väldigt uttryckliga med det, säger Bokanî.

Kurdisk solidaritet

Hittills har gensvaret från de olika kurdiska regionerna varit starkt.
– Vi kan se människor på gatorna i alla delar av Kurdistan och har fått uppmuntrande meddelanden från politiker. En politiker i södra Kurdistan (Irak) sade till och med att de är beredda att skicka trupper till Afrin om det är nödvändigt. Man kan också se människor i andra länder som manifesterar på gatorna i solidaritet med kurderna i Afrin, även i flera europeiska länder.
Kardo Bokanî tror att kriget inte kommer att bli särskilt omfattande eller dra ut på tiden, mycket på grund av det hårda kurdiska motståndet. Det kan bero på att en stor del av de mellan 8 000 och 10 000 kurdiska soldaterna i Afrin uppges vara rutinerade soldater ur PKK-gerillan.
– Vi tror inte att det här kriget kommer att spridas alltför långt eller pågå väldigt länge. Det kommer kanske att pågå i två-tre veckor. Den turkiska armén är Nato:s näst största armé men de senaste tre dagarna har de bara lyckats ta över en enda by från vilken de tidigare hade kastats ut. Med det här heroiska motståndet vi ser från SDF kommer den turkiska armén att tvingas tillbaka dit där de började, säger han.

I Turkiet har Erdoğans regering hotat med att säkerhetsstyrkorna kommer att gripa människor om de protesterar mot anfallen mot Afrin. Bland annat har en politiker från det kurdiska partiet HDP gripits för en kritisk tweet. I tisdags rapporterades även att flera informationssidor på Facebook om Rojava och norra Kurdistan hade stängts ned, inklusive de svenska Rojavakommittéernas sida. Enligt Kurde Kasirga, styrelsemedlem i Kurdiska demokratiska samhällscentret NCDK och medlem i Rojavakommittéerna, är det dock inget nytt.
– Facebook har under flera år nu blockerat och tagit bort såväl privata konton som olika sidor som solidariserar sig med den kurdiska frihetskampen. Våra Facebook-sidor som båda hade tusentals medlemmar förmedlade information om situationen i Mellanöstern samt det demokratiska, feministiska och jämlika samhällsprojektet som byggs av folket i Rojava och Norra Syrien. Facebook springer helt enkelt ärenden åt den turkiska staten. En av sidorna stängdes ner strax före invasionen av Afrin och den andra precis efter, detta för att kunna tysta ner vår informationsspridning om läget i regionen samt protester mot kriget, säger hon.

  • Afrin
  • Kurderna
  • syrien
  • Turkiet

Utrikes