Det är söndag eftermiddag i Fittja, ett av de starkare vänsterfästena i Stockholm. Haider Raja står utanför Ungdomens hus och delar ut valsedlar för Vänsterpartiet. Han har stått där sedan halv åtta i morse och är försiktigt optimistisk inför valet.
– Vad jag har sett är det kanske fem personer som tagit någon annan valsedel än Socialdemokraternas eller Vänsterpartiets.
Även i Liljeholmen går arbetet bra under söndagen.
– Jag har ont i magen inför i kväll, men för ett par veckor sedan hade jag inte ens ont i magen, då kändes alliansens övertag ointagligt, säger Måns Almqvist, vid Vänsterpartiets valstuga där.
Behövs en Reagan
Klockan är strax före åtta på Vänsterpartiets valvaka på Clustret i södra Stockholm. Stämningen är förväntansfull och spänd. Sedan kommer den första prognosen.
Efter det blir allt mycket, mycket dämpat.
Andrés Esteche uppträder med låten Robin Hoods vänner och några tappra dansar med. Men feststämningen är obefintlig. Frågan alla tycks ställa sig är ”Hur kunde det gå så snett?”.
– Det känns som att vi hade en lite för snäll kampanj, de rödgröna borde ha drivit en hårdare kritik mot alliansen, säger Brian Palmer, för kvällen med en skylt med texten ”Rika för Reinfeldt” hängande runt halsen, en svensk motsvarighet till kampanjen ”Billionaires for Bush”.
Palmer är socialantropolog med rötterna i USA, men numera bosatt i Sverige och en av författarna till boken George W. Reinfeldt: Konsten att göra en politisk extreme makeover. Samtidigt menar han att de rödgröna hade ett otacksamt utgångsläge. Han gör en jämförelse mellan hur Al Gore framställdes i medierna under presidentvalskampanjen år 2000 och hur Mona Sahlin framställts under den här valkampanjen.
– Sahlin har framställts som en loser; inkompetent, förvirrad och okarismatisk, både i borgerliga tidningar och till och med i public service.
Frågan är om det finns någon motstrategi att ta till för en oppositionsledare i ett sådant läge. Brian Palmer tycker dels det är viktigt att tänka långsiktigt och bygga upp alternativa medier för att nå ut. Men det handlar också om att välja rätt kandidat. Han exemplifierar med republikanernas valkampanj när Ronald Reagan lyckades med att vinna USA:s presidentval i början av 1980-talet.
– När Ronald Reagan som nyvald president fick frågan vad som skilde honom från tidigare presidenter svarade han ”jag kan tv-kamerornas vinklar” och på något sätt är det precis vad vi behöver, att hitta en person som är extremt bra på att uttrycka känslor och värme.
Sverige går mot Danmark
– Allt talar för att Sverige går Danmarks väg, med en borgerlig regering som hämtar stöd från ett främlingsfientligt parti, säger Jens Holm, som – om inget annat händer när personvalsrösterna är räknade – är nyvald riksdagsledamot för Vänsterpartiet.
Han är till viss mån kritisk till de rödgrönas och Vänsterpartiets kampanjstrategi.
– Det blir helt uppenbart att när de rödgröna fokuserar tid och energi på att lyfta fram den borgerliga politikens svek när det gäller arbetslöshet, a-kassan och sjukförsäkringar, ger det resultat.
Att tala om att undvika ”smutskastning” i valkampanjer tycker han blir fel.
– I Vänsterpartiet har det internt talats om att vi bara ska lyfta fram det som är bra i vår politik. Men när folk inte ser de rödgröna uttrycka sin avsky för borgarnas politik, börjar de lätt tänka att det kanske inte går så dåligt ändå.
Jenny Lindahl Persson, informationschef på Vänsterpartiet håller inte med om att partiet har varit för ”snällt” i sin kampanj. När hon intervjuas av Flamman mitt under valvakan tycker hon det är svårt att peka på något konkret som gått fel.
– Det får vi spekulera i senare och ta en ordentlig diskussion om. Möjligen skulle vi ha varit ute tidigare med regeringsplattformen. Vi var lite sent ute.
Men hon vill inte skylla valresultatet på mediernas rapportering.
– Nej, rapporteringen ser ut som den gör, men det handlar också om vilka som har varit duktigast att nå ut med sitt budskap.
Mobilisering enda chansen
– Som Mona Sahlin blivit behandlad i medier är det ett mirakel att hon ens är kvar, säger Ann-Margarethe Livh, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiets i Stockholm.
Samtidigt tycker hon att Vänsterpartiet och de rödgröna bör fundera över hur man bäst tar tillvara på alla goda krafter inom vänstern.
– Högern har ett otroligt ekonomiskt övertag, det är uppenbart att vi inte kan mäta oss med det. Vår enda chans är att mobilisera.
Hon berättar om någon som tagit semester i två veckor för att kunna hålla en valstuga öppen i sitt närområde.
– Hur stöttar vi de här aktivisterna? Det krävs en djupare analys kring det.
Människor börjar droppa av från valvakan. Någon kramar om sin kompis och säger:
– Nu ska vi sova, imorgon börjar valrörelsen.
På måndag eftermiddag talar Flamman med Haider Raja igen.
– Visst är det en besvikelse, men inte helt oväntat. Det känns inte bra, men jag tycker inte vi har gjort något fel, vi är många som har kämpat hårt.