21-åriga Jonis Farah fäller upp ett plastbord i entrén till Folkets Husby – aktivitetshuset som samlar några av de mest flitiga ideella föreningarna i Järvaområdet utanför Stockholm. Bredvid honom delar en frivilliggrupp ut mat till papperslösa och ger juridiskt stöd till asylsökande. Inne i den stora föreläsningssalen visar kommunen upp planerna för ett nytt höghuskomplex som ska byggas alldeles intill. Senare under kvällen ska unga politikintresserade samlas här för att diskutera Sveriges Natoansökan.
Förändringar av svensk arbetsrätt står inte högt på agendan. Varken här eller i den svenska offentligheten. Men den 8 juni ska riksdagen rösta om den stora ändringen av lagen om anställningsskydd, las, som en gång i tiden var nära att sänka regeringen Löfven. Jonis Farah lägger fram flygblad med uppmaningar om att skicka kritiska mejl till de socialdemokratiska riksdagsledamöter som snart ska trycka på sina knappar.
– Det blir enklare för arbetsköpare att sparka folk. Det är för jävligt. Det verkar som att de tar bort fler och fler av arbetarnas rättigheter för varje år, säger han.
Farah och ungefär tio andra personer utgör den engagerade kärnan i det lokala facket Husby Arbetarcentrum (HAC), byggt efter syndikalistiska principer. Vanligtvis fokuserar de på att ge juridisk hjälp till människor med otrygga anställningar, varje tisdag här i Folkets Husby. Nu är de också spindeln i nätverket Rädda las, den sista landsövergripande kampanjen för att stoppa lagändringen. 25 organisationer har anslutit sig, från enskilda fackklubbar i LO-förbund till grupper av trotskister och syndikalister. En av personerna bakom HAC:s bord påpekar att de också fått med sig en socialdemokratisk förening – Reformisternas lokalgrupp i Ånge.
Kampanjen stod på sin topp i mitten av mars, när aktivister på nio orter samlades för en ”nationell protestdag” med totalt 18 demonstrationer. Sedan dess har mycket förändrats. Kriget i Ukraina och Sveriges Natoansökan tar mycket utrymme i både medier, storpolitik och den utomparlamentariska vänster som HAC tillhör.
– Socialdemokraterna säger själva att det är den största reformeringen av las någonsin, och det görs några månader före ett val samtidigt som Sverige är på väg att gå med i Nato, suckar en av HAC-aktivisterna som ber att få vara anonym.
Hon säger att det skulle vara enkelt att stoppa förslaget.
– Det räcker med att ett visst parti väcker frågan om misstroendeförklaring mot regeringen, som de gjorde i en annan fråga.
Vänsterpartiet skulle i så fall, till skillnad från under marknadshyresstriden, behöva gå emot den etablerade fackföreningsrörelsen. LO har, trots motståndet från vissa förbund, sagt ja. I mars valde Pappers, tidigare ett av de mest kritiska facken, att hoppa på överenskommelsen med motiveringen att den kommer bli verklighet oavsett vad de gör. Hotell- och restaurangfacket har tidigare gjort samma sak. Byggnads och Transport är fortsatt kritiska, men har slutat kampanja i frågan.
Debatten i de etablerade facken har till stor del handlat om hur fler undantag från turordningsreglerna vid uppsägning kan slå mot personer som är gamla, sjuka eller fackligt stridbara. Personerna i Husby Arbetarcentrum, som alla är unga, återkommer i stället till att lagändringen kan försvåra för dem som är nya på arbetsmarknaden. Efter riksdagsklubbandet den 8 juni behöver en arbetsgivare inte längre betala lön till den som anser sig felaktigt uppsagd och tar saken till domstol. Det kan öka incitamenten för vissa arbetsgivare att sparka människor som är obekväma. Dessutom behöver arbetsgivare göra färre omplaceringar före uppsägning, och reglerna om vad som utgör ”saklig grund” för uppsägning förändras.
De fackliga företrädare som har skrivit under överenskommelsen brukar peka på att reglerna kring uppsägning blir mindre godtyckliga än i dag och att den som vill överklaga sin uppsägning ska ha rätt till a-kasseersättning i stället för lön. Men den anonyma HAC-aktivisten ser en risk för att gigjobbare, vikarier och andra som befinner sig i arbetsmarknadens marginaler blir mer rädda för att engagera sig fackligt.
– Om detta går igenom blir det svårare att mobilisera för andra förändringar för arbetare.
Rädda las-kampanjen har fortfarande som mål att stoppa lagändringen. Jonis Farah säger att han inte vet vad de ska göra efter den 8 juni, men han har några tankar.
– Vi skulle kunna ge information om vad regeringen gjort och hur LO hjälpte till.
Varför är ni så ensamma om att kampanja mot las-förändringen nu när riksdagsomröstningen närmar sig tror du?
– Jag vet inte. Det är kanske svårt att förstå, det är mycket förslag som ändras hit och dit. Och folk kanske förlorar hoppet när det närmar sig och ska klubbas. Sådant här kräver organisering och arbete, och det finns massa frågor som vevar runt i folks tankar, för vissa är det kanske framför allt Natofrågan, säger Farah och fortsätter:
– Vi ringde runt till olika fackliga personer för ungefär en månad sedan och frågade dem vad de tyckte om förslaget. De visste inte vad det innehåller.
Farahs mobiltelefon ringer gång på gång under vår intervju. Han berättar att han brukar ringa runt till alla sina vänner och peppa dem att dyka upp på tisdagar, när det är som mest aktivitet i Folkets Husby. De som ringer nu ska komma på Natodiskussionen, men behöver hjälp att hitta i huset. Till slut blir vi tvungna att avbryta intervjun. Jonis Farah blickar bort mot gruppen med gymnasieungdomar som är på väg in.
– Las-förändringen kommer påverka alla som kommer hit.
Las-överenskommelsen
Trygghetsöverenskommelsen, eller las-överenskommelsen i dagligt tal, slöts mellan LO, PTK och Svenskt näringsliv efter att januariavtalet krävt en reformerad arbetsrätt. Den genomförs i tre steg.
Trygghetsöverenskommelsen. Det övergripande ramverk som skrevs på under den stormiga perioden när Stefan Löfvens regering verkade hotad och LO-förbunden ändrade sig. Facken och arbetsgivarna kom överens om att be politikerna genomföra ett antal lagändringar och därefter skriva på ett eget huvudavtal som kompletterar dem.
Lagändringar. Regeringen tog fram utredningar baserade på parternas förslag. Utredningarna föreslog de lagändringar som ska röstas om den 8 juni, som förutom försvagad las också ger mer statligt stöd till personer som sägs upp och vill skola om sig.
Huvudavtal. När lagändringarna gått igenom skriver de parter som ingår i Trygghetsöverenskommelsen på ett nytt huvudavtal, som inte är kopplat till lagen men som reglerar och kompletterar vissa saker som saknas i lagen. Avtalet ersätter Saltsjöbadsavtalet från 1938. De som omfattas av huvudavtalet får bland annat mer stöd vid omskolning.
