Utrikes

”Den arabiska fronten är passé”

Två kvinnor går förbi israeliska och emiratiska flaggor som hissats på en bro i Netanya, Israel för att fira avtalet mellan de båda länderna den 16 augusti. Foto: AP Photo/Ariel Schalit

Förra veckan meddelades oväntat att Israel och Förenade Arabemiraten upptar diplomatiska relationer med varandra. Flamman talade med Rouzbeh Parsi som leder Utrikespolitiska institutets Mellanösternprogram för att reda ut vad det kan få för konsekvenser. Inte minst för palestinierna.

Utrikes

Vad är orsaken till denna allians?
– Israel, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien har byggt en relation under ett längre tag. Ofta sker det bakom lyckta dörrar och inte så öppet som här. Anledningarna till att det här händer nu är flera. Den nya generationen härskare i Förenade Arabemiraten och dess allierade Saudiarabien, Mohammed bin Zayed respektive Mohammed bin Salman, accepterar inte de ramar som sattes av deras föräldrar, till exempel vad gäller Palestina. Föräldrarna krävde att Palestinafrågan skulle lösas innan man kunde ha något att göra med Israel. Den andra orsaken är relationen till båda ländernas ärkefiende till Iran. Iran har tidigare inte brytt sig mycket om Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, de har mest sett dem som amerikanska marionetter. Men för dessa länder är Iran extremt viktigt. Det är det stora landet som tornar upp sig i norr och har 80 miljoner invånare.
– Även för Israel handlar det om den gemensamma fienden Iran. De oroar sig för att Iran och USA ska börja tala som vuxna med varandra. Om det händer skulle Israels strategiska betydelse för Washington minska något. Det var det som syntes för fem år sedan när Iran och USA talade med varandra mer än någonsin på 40 år i och med kärnkraftsavtalet. Då åkte Israels premiärminister Benjamin Netanyahu till Washington för att försöka stoppa det. Så det handlar om att mota Olle – det vill säga Iran – i grind för båda länderna.
– När Saudiarabien försöker få alla småländerna i Persiska viken att gå med i alliansen mot Iran hamnar de dock på kollisionskurs med grannlandet Qatar. Saudiarabien och Förenade Arabemiraten inledde nyligen en blockad mot Qatar som i sin tur vände sig till Turkiet för stöd. Till detta kommer det faktum att olja och gas har hittats i östra Medelhavet, som bland andra Turkiet har gjort anspråk på. Slutligen är Förenade Arabemiraten och Saudiarabien direkt allergiska mot Muslimska brödraskapet och den islamism som de står för, medan Turkiets president Erdogan står de grupperna nära – så även här står Tel Aviv, Riyadh och Abu Dhabi på samma sida.

 

prof
Rouzbeh Parsi Leder Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

Varför meddelades detta nu?
– Orsaken till att det basuneras ut nu är att det ska ge Donald Trump en utrikespolitisk seger inför valet. Avtalet är oerhört vagt formulerat. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har inte lovat att avstå från att annektera Västbanken, utan bara att frysa processen. För Förenade Arabemiraten handlar det om att visa Iran att de har allierade som ligger närmare än USA.
– Skulle det här säkerhetsengagemanget bli verklighet skulle Israel kunna få en regional motvikt till Iran genom Förenade Arabemiraten, motsvarande den Hizbollah utgör för Iran. Då skulle israeliskt flyg kunna stationeras bara trettio minuter från Irans gräns. I så fall skulle flera logistiska problem försvinna för Israel inför ett eventuellt krig.

Vad innebär detta för palestinierna och fredsprocessen?
– Fredsprocessen som ska leda fram till en tvåstatslösning är i princip redan död, det finns inget som pekar på att en palestinsk stat kommer att bli verklighet inom överskådlig framtid. Så det handlar bara om att ännu ett arabland går ut och säger detta öppet. Netanyahu vill egentligen inte erövra hela det palestinska territoriet eftersom han då skulle få några miljoner palestinier på halsen. Men han har en mycket mer extrem högerflygel att hantera som vill annektera allt.

Håller den arabiska solidariteten med palestinierna på att upplösas för gott nu?
– I den mån den solidariteten har funnits så har den framför allt funnits hos olika delar av befolkningarna. Jag tror inte att många politiker i Mellanöstern ser det som en ”deal breaker”. Sedan innebär inte det att alla går ut med det på det här viset. Det är också delvis ett resultat av den palestinska ledningens egen inkompetens och korruption. Det styret håller också på att långsamt implodera och den yngre generationen vill inte ta i dem med tång. Om det palestinska styret hade haft högre kvalitet så hade det kanske inte varit så lätt att sluta den här alliansen för Israel och Förenade Arabemiraten.
– Men det hela är fortfarande ganska förutsägbart. Detta bekräftar bara en process som har pågått i flera års tid. I den mån det fanns en arabisk front måste man nog säga att den är passé nu. Det handlar för alla länder om att främja sina nationella intressen.

  • Förenade Arabemiraten
  • Israel
  • mellanöstern
  • Palestina

Utrikes