Inrikes/Nyheter 18 december, 2021

Den gröna framtiden i Gällivare

Fossilfria stålverk, batteri­fabriker, Europas största vindkraftpark, vät­gas­baserad till­verkning av konst­gödsel – under de senaste åren har norra Sverige allt mer kommit att stå i centrum för industrisatsningar inför klimatomställningen. I tre artiklar kommer Flamman att titta närmare på de nya industrierna. Håller de vad de lovar när det gäller miljövinsterna? Vad kommer de att betyda för samhällsutvecklingen i en del av landet som under lång tid präglats av befolkningsminskning? Kommer alla att gynnas av investeringarna? Resan börjar i Gällivare.

– Det är fantastiskt spännande att vara kommunalråd i Gällivare. Först har vi haft samhällsomvandlingen som har pågått i flera år och nu kommer de här stora satsningarna. Det är sådant som man vill jobba med som kommunal­råd.

Samtalet med Birgitta Larsson, Gällivares socialdemokratiska kommunalråd, präglas av en bubblande optimism och entusiasm inför den utveckling som inletts i kommunen.
Gruvindustrin har varit kommunens ekonomiska ryggrad i mer än 100 år. LKAB:s gruva i Malmberget och Bolidens Aitikgruva är de största industrierna och kommunens ekonomiska ryggrad. Trots detta har kommunens befolkning minskat ända sedan 1960-talet. Men nu sker stora förändringar.

Sedan länge har det stått klart att samhället Malmberget, där det som mest bodde mer än 10 000 människor måste evakueras på grund av gruvverksamheten. Mitt i samhället finns sedan 1970-talet en djup grop orsakad av gruvverksamheten. Den har växt med tiden och klyver numera samhället i två delar. Det staket som omger gropen har steg för steg flyttats utåt och hus har fått rivas.

Nu pågår samhällsomvandlingen för fullt. Nya bostadsområden byggs, en del av de äldre husen i Malmberget har flyttats, det mesta av samhället har rivits. Gällivares centrum är en byggarbetsplats. Kunskapshuset, en lysande röd träkonstruktion som verkligen drar blickarna till sig, står redan färdig. Några kvarter bort står den nya ishallen klar. Däremellan finns just nu ett stort hål. Där kommer om några år ett allaktivitetshus med simhall, äventyrsbad, bibliotek, biograf och mycket annat att stå klart. På sluttningarna till berget Dundret, direkt intill slalombackar och längdspår, byggs det vidare på det nya bostadsområdet Repisvaara.

– Man kan beskriva Gällivare som ett fem minuters samhälle med fjällanläggning, säger Alexander Kult, samordnare för det så kallade Hybritprojektet inom Gällivare kommun.

Ovanpå detta kom så beskedet att LKAB planerar att börja den stora omställningen av sin verksamhet i Gällivare. I dag används kol när järnmalm ska omvandlas till rent järn, så kallad ”järnsvamp”. Hybritprojektet är ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall. Den nya metoden går ut på att använda vätgas i stället, vilket ger mycket lägre koldioxidutsläpp. Den första anläggningen ska stå klar 2026. Det är i sig ett stort byggprojekt. Men dessutom kommer det att behövas en anläggning för vätgasproduktion och en ny högspänningsledning ska dras från kraftverket i Porjus.

Kommunen räknar med att det ska vända befolkningstrenden. Från dagens 17 500 invånare siktar kommunen på att ha 20 000 inom fem år. Det är få kommuner i landet som haft en så snabb befolkningstillväxt annat än enskilda år. 1 200 bostäder ska byggas för att bereda plats för de nya invånarna. Sam­tidigt som flytten av invånare från Malmberget också rullar vidare.

– Det första som krävs nu är att det måste byggas bostäder. Kommunen och LKAB kommer att bygga en del, men vi behöver privata bostadsexploatörer också. Nu ser vi att det finns ett ökat intresse att vara med, konstaterar Birgitta Larsson.

– När jag började i politiken för 15 år sedan var läget ett helt annat. Då hade kommunen stått med 1  100 tomma lägenheter av vilka en stor del fick rivas i början av 00-talet.

Mångmiljardsatsningen i Gällivare är bara ett av flera jätteprojekt i norra Sverige med koppling till klimatomställningen.

I Skellefteå byggs en av Europas största batterifabriker, Northvolt. Produktionen startar i slutet av 2021. När den är fullt utbyggd kommer omkring 3 000 personer att jobba där. Med alla kringinvesteringar räknar kommunen med 10 000 nya jobb.

LKAB kommer att ställa om hela sin tillverkning med Hybrit-­metoden. Det innebär nya anläggningar även i Kiruna. Tillsammans med Boliden satsar man på att ta tillvara värdefulla ämnen, som sällsynta jordartsmetaller och fosfor, ur gruvavfall. Totalt handlar det om investeringar på upp till 400 miljarder under de kommande 20 åren.
Det nystartade bolaget H2 Green Steel vill också producera stål med den vätgasbaserade metoden. Anläggningen ska ligga i Boden och beräknas ge 1 500 nya jobb.
Bygget av Europas största vindkraftpark, Markbygden, pågår för fullt utanför Piteå. En rad andra stora vindkraftprojekt är på gång och de nya industrierna kommer att kräva en flerdubbling av elproduktionen i norr.

Slutligen är det senaste tillskottet till de stora projekten det spanska företaget Fertiberias planer på en konstgödselfabrik i Boden eller Luleå. Även här ska vätgas göra att klimatavtrycket blir mycket litet jämfört med konventionella metoder.

Lägg till detta underleverantörer och serviceföretag, stora behov av metaller som kan leda till att nya gruvor startas, Norrbotniabanan och andra järnvägs- och vägprojekt, så förstår man att effekterna i regionen kommer att bli stora.

Det har gjorts försök att sammanfatta bilden. Handelskammaren i Norrbotten räknar med att 700 miljarder kommer att investeras enbart i Norrbotten fram till 2040. Ser man på hela området norr om Gävle landar siffran en bit över 1 000 miljarder. Peter Larsson, regeringens samordnare för norra Sverige har sagt att det kan behövas ytterligare 100 000 invånare i norra Sverige fram till 2030 för att fylla alla de nya arbetsplatserna.

För kommunerna som berörs öppnar sig stora möjligheter, men det finns gropar längs vägen mot en ljusnande framtid. Tiden med hög arbetslöshet i norra Sverige är förbi sedan länge. Gällivare är en de kommuner i landet där arbetslösheten är allra lägst. Det innebär att det krävs en mycket stor inflyttning för att klara det snabbt växande behovet av arbetskraft. Att det finns bostäder är en första förutsättning, men det krävs mer.

– Det är inte bara byggnader som får människor att flytta hit. För att kunna attrahera familjer som vill flytta hit behövs det också attraktiva skolor och förskolor. Vi har satsat pengar på att ha fler vuxna i klassrummen. Det är bättre både för barnen och personalen. Storleken på barngrupperna i förskolan har också minskats, säger Birgitta Larsson.
Att få igång bostadsbyggandet efter en lång period av stiltje är inte lätt. Kommunen tycker sig se ett växande intresse från privata bostadsbolag, men vill gärna få statlig uppbackning.

– Vi har haft bostadsbrist länge i Gällivare och det har bara varit det kommunala bostadsbolaget, HSB och Riksbyggen som stått för byggandet. De har gjort så gott de kunnat. Nu ser vi att fler intressenter hör av sig, men vi får se om det räcker. Vi kommer också att behöva hjälp från staten.

Förutom hjälp med bostadsbyggande efterlyser Gällivare och andra kommuner i en liknande situation satsningar på infrastruktur och högre utbildning för att kunna klara inflyttningen och behovet av arbetskraft.

– När ett stort företag hotas av nedläggning, som till exempel Saab i Trollhättan, går staten in och gör särskilda satsningar. Det vi har här är en positiv kris, men då behövs det också statliga insatser för att hantera situationen, säger Birgitta Larsson.

– Vi kommer att göra allt för att undvika att det blir fly-in fly-out lösningar för att tillgodose behovet av arbetskraft. Om det blir så har vi inte lyckats med vårt arbete. Det skulle vara jätte­tråkigt om det skulle gå i den riktningen.

Det är inte alla, eller ens de flesta, kommuner i norr som kommer att beröras direkt av de stora investeringarna. Från Övertorneå är det 16 mil till den blivande stålverksstaden Boden och några mil längre till Gällivare. Befolkningskurvan pekar nedåt och här syns inga nybyggen inne i centralorten. Sådant kan lägga sordin på stämningen, men av det märks inte ett dugg när vi kommer in på den kombinerade blomsterhandeln och caféet Blomsterkällan. Varje måndag träffas en grupp pensionärer här för att läsa lokaltidningen Haparandabladet och diskutera innehållet i tidningen och andra aktuella frågor.

– Det som är slående är hur otroligt mycket det händer i ett samhälle som Övertorneå. Det finns en golfbana och en aktiv teaterförening som ger föreställningar varannan vecka, säger Doris Notlind, som flyttat tillbaka till Övertorneå efter 45 år i Järfälla.

– Det är väldigt bra att bo i en liten kommun där det är nära till allt. I Järfälla tog alla resor lång tid, fyller hennes man Rune i.

Andra kring bordet fyller på med exempel, som de tre simhallarna, vandringsleden från Haparanda till Treriksröset som håller på att ställas i ordning, att kommunen utsetts till bästa skolkommun i landet och mycket annat som talar till dess fördel.

–Vi hoppas att investeringarna i andra delar av Norrbotten spiller över hit. För vi har så mycket att erbjuda dem som flyttar hit, säger Doris.

Kommunhuset ligger några hundra meter upp från huvud­gatan. En våning upp i den avlånga tegelbyggnaden sitter Anna Andersson, kommundirektör och tillväxtstrateg i Övertorneå.

– De stora investeringarna kan ge både positiva och negativa effekter. Ett negativt scenario är att de nya industrierna kommer ta arbetskraft ifrån oss. Vi har redan i dag svårt att få anbud för bygg­projekt som kommunen vill genomföra och även för privatpersoner är det svårt att hitta företag som kan ta på sig uppdrag.

– Det är redan jättesvårt att rekrytera personal inom vård och omsorg. Vi behöver verkligen behålla all den arbetskraft vi har inom dessa områden, säger hon och tillägger:

– Den positiva sidan är att det kommer att bli en stor inflyttning till länet och en del av de som flyttar hit kommer att vilja bosätta sig utanför städerna och utnyttja möjligheterna till distansarbete. Det kan också finnas underleverantörer som vill etablera sig här.

Men kommer det verkligen att bli så många jobb till regionen som det förutspås? Finns det en risk att de stora investeringarna kommer att genomföras utan att det ger ett så stort lyft när det gäller bestående jobb och inflyttning som man hoppas på i både Gällivare och Övertorneå? Tidigare erfarenheter talar för att det finns anledning se med viss skepsis på de allra djärvaste framtidsprognoserna. När både LKAB och Boliden för drygt tio år sedan satte igång stora investeringar i Malmfälten, samtidigt som en ny järnmalmsgruva startades utanför Pajala, ledde detta bara till ett mindre hack i befolkningskurvorna. Rationaliseringar, långpendling och mindre spridningseffekter än förväntat till resten av ekonomin var förklaringarna.

Osäkerheten om hur stor betydelse de planerade investeringarna kommer att få är stor. Det visas av en konsultrapport som Skellefteå kommun beställt. I dag bor det drygt 73 000 människor i Skellefteå kommun. Rapporten kommer fram till att den siffran kommer att öka till alltifrån 75 000 till 89 000 fram till 2030. Mycket kommer att hänga på om kommunen klarar av att bygga bostäder och bygga ut kommunal service, att det finns utbildningar till de nya jobben, attrahera inflyttning av framför allt familjer och att infrastrukturen klarar de växande behoven.

Men visst är det så att planerna på de nya industrierna redan nu har påverkat stämningen i både Övertorneå och Gällivare. I Kunskapshusets korridorer är Ida Edlund och Cassandra Lennestål på väg mellan två lektioner. De går första året på VVS-programmet och tror att de kommer att bo i Gällivare i framtiden.

– Jag kommer nog att börja med att söka jobb här i Gällivare. De skriker efter folk överallt, säger Cassandra.

Ida fyller i:

– Nog tror jag att jag kommer att bo här om tio år. Troligen flyttar jag ett tag till något annat ställe, men sedan kommer jag nog att vilja flytta tillbaka. Det är många jag känner som resonerar så.

Utrikes 30 juni, 2025

Gör Ungern gay igen

Prideparaden i Budapest har blivit en katalysator för kritik mot högerregeringen. Foto: Rudolf Karancsi/AP/TT.

Regeringen hotade med ansiktsigenkänning, böter och fängelse. Men när tåget väl drog igång fylldes boulevarderna av färg, jubel och satir – i protest mot det auktoritära projekt som gjort Ungern till EU:s mest homofoba land.

Den sista trafik som släpps fram på boulevarden utanför stadshusparken i Budapest är en dubbeldäckare med turister, som visar handhjärtan och knutna nävar. Folkmassan svarar med jubel och applåder.

En timme tidigare såg samlingen ännu oroande liten ut, men fyller nu hela den breda gatan och de omkringliggande torgen. Snart går demonstrationståget iväg.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 27 juni, 2025

Linn Svansbo: Almedalen har blivit en rosébunker

Årets huvudperson under Almedalsveckan var ÖB Michael Claesson, som här syns ombord på HMS Carlskrona. Foto: Jessica Gow/TT.

På varenda scen diskuterades säkerhet och försvar. Men drömmarna om en bättre värld fick inte plats i årets Almedalsvecka.

Det mesta som går att säga om Almedalen har redan skrivits. Hundratals texter om lobbyismen, klägget, rosévinet, demokratin, näringslivifieringen.

Tyck vad du vill om nördarnas egen Roskildefestival, men den som lyssnar på talen och läser programmet lär sig något om dem som styr – eller gör anspråk på att styra – Sverige. I år lär man sig bland annat att Länsteatern Gotland anordnar seminarier om teatrarnas roll i totalförsvaret. Totalt finns närmare 400 programpunkter med orden ”försvar” eller ”beredskap” i titeln. Och istället för att hålla ett traditionsenligt tal besökte statsministern Ulf Kristersson endast ön för att posera framför det nyinköpta tyska luftvärnssystemet Iris-T.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 27 juni, 2025

Vänsterpartiet vill återta välfärden: ”Avkriminalisering”

Nooshi Dadgostar i Almedalen under fredagen. Foto: Jessica Gow/TT

”Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle”, säger Nooshi Dadgostar i Almedalen. Nu föreslår Vänsterpartiet en trestegsplan för att återta känsliga välfärdsområden – men näringslivets organisationer är kritiska.

De senaste månaderna har avslöjanden duggat tätt om att verksamheter som hvb-hem, personlig assistans eller avhopparverksamhet drivs av kriminella. 

– Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle, välfärden. Det är där de bygger sig in i vårt samhälle och bygger inflytande, säger partiledaren Nooshi Dadgostar i sitt partiledartal Almedalen under fredagen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 27 juni, 2025

Skönheten är ingenting utan ett samhälle

Nacka Grace vill vara 1920-tal, men blir mest en tom gest. Illustration: Brunnberg & Forshed.

Nacka Grace utanför Stockholm lajvar 1920-talets urbana charm men har helt glömt vad arkitekturen en gång ville göra för medborgarna.

Den nybyggda samtiden kan ibland tyckas ful, närmast ogästvänlig. Som tidigare i maj i Skellefteå, på höjden ovanför Northvolts enorma vita kala fabrikshallar. Det var tomt, förutom en korp som satt och skorrade sitt mäktiga storskogsljud i en tall i en kvarglömd dunge i den utplånade lingonskogen.

Att då ställa sig upp och ropa på skönhet, omsorg, rimlighet kan nästan tyckas som en medborgerlig skyldighet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 26 juni, 2025

Alice Aveshagen: Kåt och cool – men bara om du är smal

Artisten Lola Young har en egen stil, men hånas för att hon inte är smal nog. Foto: Amy Harris/AP.

Sex är fräckt och kul – så länge det kommer med ett pastellfilter, en midja i storlek 34 och ett skämt i slutet. Knullsug utan ironi bara pinsamt.

Ett särskilt obehag uppstår när en kvinna uttrycker knullsug utan ironi, utan filter, utan blinkning mot publiken. När orden står nakna, utan inramning, blir de pinsamma. Då kommer hånet – snabbt, instinktivt. En känsla av att något är fel, utan att man riktigt kan säga vad.

Den brittiska sångerskan Lola Youngs utskällda singel ”One thing” illustrerar just ett sådant uttryck. Inte för att den är mer sexuell än annan pop, utan för att den vägrar att vara smakfull. Hon inleder viskande: ”Oh, hi.” Ömt, nästan spelat blygt. Men sedan vänder tonen: ”I wanna make you feel appreciated when you’re deep up in me/When you’re deep up inside”. (”Jag vill att du känner dig uppskattad när du är djupt inne i mig/När du är djupt uppe”.)

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 26 juni, 2025

Farage tar kommandot över Storbritanniens höger

Foto: Ian West/PA Photos/TT, Adobe stock.

Nigel Farage är segerviss. Efter vårens lokalval i Storbritannien har hans högerparti Reform UK tagit makten på flera orter i landet – och i nationella mätningar slår de rekord efter rekord. Som Farages enda hinder står en av landets minst populära premiärministrar någonsin, ett fragmenterat Toryparti – och hans eget ego.

Preston, England.

I en av de vackra salarna i County Hall, med träpaneler längs väggarna och ljusblått tak, sitter tio män runt ett bord. Alla tillhör det politiska partiet Reform UK, och tillsammans utgör de den nyvalda kommunstyrelsen i Lancashire.

De väntar spänt på att deras partiledare, Nigel Farage, ska komma och gratulera dem till framgången i det senaste lokalvalet.

När Farage kommer in i rummet, iklädd kostym och en lila paisleymönstrad slips, börjar han genast skämta. Någon frågar Nigel om han vill ha något att dricka.

– Är det inte lite för tidigt för det? frågar Farage och skrattar gott.

Klockan är halv tio på morgonen och Nigel Farage har mycket att vara glad över. Valsegern för Reform UK i Lancashire i lokalvalen var total. Partiet vann 53 av totalt 84 platser i kommunfullmäktige. Näst störst blev de konservativa Tories, med endast 8 platser. Reform UK lyckades nästan helt utplåna både Tories och Labour. Landets två traditionella maktpartier backade med 40 respektive 27 mandat.

Samma mönster upprepades i en rad andra kommuner i England. Reform UK sitter nu i majoritet i 10 av de 24 kommuner och andra lokala municipaliteter som höll lokalval i början av maj. Partiet vann även flest mandat av alla partier – 677 av de totalt 1 650 mandat som fanns att ta. Nationella undersökningar visar att partiet nu är det mest populära i Storbritannien. Vissa undersökningar pekar på att runt 30 procent av alla britter skulle rösta för partiet om det var val i dag.


Reform UK grundades i slutet av 2018 av Nigel Farage, då under namnet The Brexit Party. Farage har länge varit en av Storbritanniens mest högljudda och inflytelserika EU-kritiker. Han var en av medgrundarna till partiet UKIP som han även ledde under 2010-talet. Efter Brexitomröstningen 2016 sade Farage att han hade uppnått sin politiska ambition och avgick som partiledare.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 25 juni, 2025

Efter antisemitiska inläggen: ungsvensk kvar som medlem i SD

Foto: Christine Olsson/TT.

I maj meddelade Ungsvenskarna att ett ärende om uteslutning skulle inledas mot den medlem som bett nynazister om hjälp att skriva kongressmotioner. Men fram till nu har ärendet inte landat på medlemsutskottets bord – och ombudet som ville sätta ”judevarning” på Peter Wolodarski är fortfarande en del av partiet.

Den medlem i Ungsvenskarna och Sverigedemokraterna som bad om hjälp på ett högerextremt forum att skriva motioner till de förstnämndas kongress är fortfarande medlem i partiet, kan Flamman avslöja.

Det var i maj som Flamman publicerade en granskning av kongressombudet, som även ertappades med att ha skrivit grovt rasistiska kommentarer på plattformen X. I ett inlägg skriver han att man borde sätta en ”judevarning” på Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski, och i ett annat beskriver han invandrare som ”rasfrämlingar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Kommentar 25 juni, 2025

Paulina Sokolow: Låt inte Åkesson utnyttja Sveriges judar

Vid sitt tal i Almedalen bad Jimmie Åkesson om ursäkt för partiets antisemitism. Foto: Christine Olsson/TT

I sitt tal i Visby riktade sig Åkesson under ett ögonblick direkt till Sveriges judar: ”Jag ber om ursäkt för att mitt parti på den tiden kunde uppfattas som hotfullt och skrämmande för judar i Sverige.” 

Botgöring? Tillåt mig att tvivla.  

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 25 juni, 2025

”Glesbygdsbubblan” kan spricka när som helst

Det kulturellt homogena Charlottenberg vid gränsen till Norge räknas numera som utanförskapsområde. Foto: Erik Martensson/TT.

Vi pratar gärna om utanförskapet i Tensta – men snart har regeringen förvandlat allt utanför storstäderna till ett utanförskapsområde.

Det var med rimfrost i skägget jag proklamerade i en video att jag ”aldrig i helvete tänker demonstrera med moderater på Arvika torg”. Det var januari 2024, och regionen hotade att lägga ned stadens akutmottagning, med hela västra Värmland som upptagningsområde.

Någon dag efter sitter jag med armarna i kors längst bak i det radonfyllda, slitna klassrummet i Arvika. Mina elever får se dokumentären Stockholms gängkrig – bakom rubrikerna, och huvudstaden verkar långt borta. Eleverna ojar sig över alla med utomeuropeiskt påbrå som är inlåsta i så kallade utanförskapsområden.

”Det är normalt att inte ha ett jobb, det är normalt att misslyckas i skolan, det är normalt att hissen inte fungerar, det är normalt att det är nedskräpat”, förklarar nationalekonomen Ingvar Nilsson i rutan.

Sedan berättar jag att grannkommunens centralort Charlottenberg nu klassificeras som ett utanförskapsområde.

”Helt sjukt”, utbrister en av eleverna. Inte kan västra Värmland – som med ett obehagligare ordval är ”etniskt homogent” – stå på samma lista som Alby eller Kronoparken.

Det sägs ofta att staten inte längre har kontroll över Stockholms förorter. I Eda tappades kontrollen för länge sedan.

Ändå finns gängkriminaliteten här sedan decennier. Men med obefintlig polisnärvaro sker tillslag mot slutna nätverk endast när sprickor uppenbarar sig. MC-klubbarna är sammanlänkade med bygdens parallellsamhälle, och närheten till Norge gör oss till ett kriminellt ”transitområde”. Enligt den underbemannade tullpersonalen växer problemet.

I dokumentären beskriver Ingvar Nilsson vad han kallar ”de små beslutens tyranni”: att avreglera den sociala bostadspolitiken, rusta ned primärvården och införa valfrihet i skolan. Beslut som visserligen sparar pengar, men samtidigt skapar segregation.

Det var just sådana beslut som ledde till att fem lärare nyligen sade upp sig i Eda – ett stort antal i en kommun med knappt 9 000 invånare. Kommunen har stora problem med stökiga elever och därtill för lite resurser.

Problemen är inte nya. Redan för 20 år sedan, när jag som tidigare Edaelev började gymnasiet i Arvika, förutsattes det att vi låg efter, som de smutsiga kusinerna från hålan. I dag är dock Introduktionsprogrammet (IM) – för elever som saknar kvalifikationer – västra Värmlands största gymnasieprogram. Det är dessutom svårare att ta sig vidare när klasskamraterna är stökiga och får sämre stöd hemifrån, och utbildningen dessutom är underfinansierad.

Man pratar ibland om Tensta som en ”bubbla”, där ortens invandrare har svårt att ta sig ut på grund av sitt namn, hudfärg samt områdets sociala problem.

Men 90 procent av Sveriges yta är instängd i en glesbygdsbubbla, där servicekontor, skolor och akutmottagningar läggs ned för att spara pengar.

Det sägs ofta att staten inte längre har kontroll över Stockholms förorter. I Eda tappades kontrollen för länge sedan.

Här finns ingen gemenskap att tala om, och många av dem som flyttar in eller blir kvar saknar jobb. Kommunalskatten är hög och budgeten är tajt, bland annat på grund av familjehemsplaceringar och en åldrande befolkning. Samtidigt tvingas man dra ned på skolan, en viktig instans för att jämna ut klasskillnader.

Tack vare regeringen har alltså även många infödda svenskar svårt att ta sig ut ur utanförskapet.

Läs mer

För några år sedan hörde jag en föreläsare förklara att småorter inte kan konkurrera med städernas högskolor, men att vi kunde locka tillbaka deras ”hemvändare”. Och då bör det finnas skolor, sjukhus och ett rikt föreningsliv. Men vad fan finns det i Eda att komma tillbaka till? Här är så öde att Breivik 2010 mejlade kommunen och bad om en avskild bondgård – att planera terror från.

Om det här får fortsätta kommer hela Sveriges landsbygd snart att klassas som ett utanförskapsområde. Vi måste sluta stirra oss blinda på Järva och i stället se att samma nedmontering sker här. Regeringens skattesänkarpolitik slår hårdast mot de som redan har minst, oavsett om de bor i Tensta eller Lerhol. (Det finns en ort här som heter så, på riktigt.)

Problemet är inte ”invandrarna”, utan de politiker som sviker hela samhällen – vare sig de är byggda i miljonprogrammets betong eller i värmländskt trä.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 25 juni, 2025

Hackarna som utmanar Bankid

Elias Rudberg är tidigare forskare i beräkningsvetenskap, och arbetar i dag med att utforma en alternativ digital legitimation. Foto: Daniel Díaz.

En ny tjänst vill göra det möjligt för svenskar att legitimera sig elektroniskt – helt utan privata banker. Elias Rudberg är en av dem som arbetar med projektet, som hoppas ge människor mer kontroll över sin privata data.

I en grotta under Vitabergsparken dånar serverskåpen. Vi befinner oss i ett glasprytt mötesrum på Pionen, internetleverantören Bahnhofs datacenter i Stockholm. Framför mig sitter Elias Rudberg, med två gamla laptops uppfällda.

Han ska strax utfärda en e-legitimation åt den fiktiva personen ”Alice”, men knåpar fortfarande med de sista stegen i autentiseringen av henne. Ett system av olika verifieringar och säkerhetsnycklar ska matcha varandra, för att säkerställa att ingen får tillgång till en falsk legitimation. Det sista som krävs är ett personnummer.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (2 svar)