Varför gick det som det gick i valet?
– Jag tycker det är tydligt att de partier som har varit ideologiskt konsekventa, hållit en tydlig linje och känts äkta i sina ståndpunkter har vunnit i detta val – främst V, C och SD. I vår nya samtid har det varit tydligt, speciellt efter Brexit och Trump men också Sanders och Corbyns framgångar, att mittenpolitiken, eller snarare den nyliberala post-politiken, är stendöd. Politikens och ideologiernas återkomst borde välkomnas av arbetarrörelsen och den breda vänstern – men medan konservatismen och nationalismen blossat upp i Sverige och liberalismen försvarats flitigt av C och L så är det märkligt tyst om socialdemokratin som ideologi, om den demokratiska socialismen – här har S helt missat bollen och V kunde ha gjort mer.
– S var alldeles för spretiga i denna valrörelse, under våren flörtade man med SD-väljare med hårda tag och välfärdschauvinism, under valspurten körde man en rejäl vänstersväng och lät som riktiga socialdemokrater och samtidigt i regeringsfrågan sträckte man ut händer till de liberala högerpartierna C och L. Man sträckte sig på samma gång åt vänster, åt höger, åt GAL och åt TAN med resultatet att man inte hade mycket förtroende i något av lägren. – Att S återhämtade sig och gjorde en så bra valspurt tror jag har att göra med den mobiliserande vänstersvängen där man tydligt tog vanliga löntagares parti, stod upp för välfärden och presenterade reformer, samtidigt som man tydligt tog avstånd från SD. Jag tror också väljare styrkeröstade på S, alltså taktikröstade inom det röd-grön-röda blocket för att få S så stort som möjligt – jag tror många potentiella V-väljare i detta val kan ha taktikröstat på S för att man var orolig för vad som skulle hända med Sverige om S tappade sin roll som största parti.

Vad vill vi aldrig se igen i en valrörelse?
– Nazisterna. På många sätt har vi sett valrörelsen kapas av nazister i år. Se vad som hände i Almedalen när vi alla var där på NMR:s nåder. Utvecklingen i Ludvika är skrämmande och det är tydligt att SD har en farlig svans efter sig med många extrema aktörer som utbrytarpartiet AfS, Medborgerlig Samling och NMR. Jag vill aldrig mer se en valrörelse där högerextremismen helt lyckas dominera sociala medier. Vi på vänstersidan måste bli bättre på nätaktivismen.

Din största rädsla framöver?
– Min största rädsla kopplat till valresultatet är att C och L kommer släppa fram och tolerera en M + KD regering med stöd av SD. Den normaliseringen av SD:s hatpolitik, och den brutala ekonomiska högerpolitik som en sådan regering skulle kunna få igenom skulle vara helt förödande för Sverige. SD har sakta men säkert blivit ett av de mest marknadsextrema och löntagarfientliga partierna i Sverige och tillsammans skulle en sådan majoritet i riksdagen krossa centrala delar av den svenska arbetsmarknadsmodellen och vår gemensamma välfärd.

När ljusnar det och vad kommer vi få se då?
– Jag vet inte när det ljusnar och vilken skit vi kommer få vada i fram tills dess. Men jag är helt säker på att vi kan och att vi kommer kunna vända detta. Samtiden är väldigt reaktionär, men den progressiva framtiden är inte så långt bort som det kanske känns nu. Det är upp till oss att forma den och skapa den. Historien har visat att det kan gå väldigt fort i svängarna, på gott och ont.

Vad är ditt råd till den som känner att den bara måste göra någonting?
– Mitt råd är att göra någonting – utifrån dina förutsättningar, se till att bidra till att mota bort högerextremismen och högerpolitiken. Ta fighten på sociala medier, gå med i ett parti och bli aktiv, organisera dig fackligt – lägg en del av din fritid på att kämpa för det samhälle du tror på. Ingen annan kommer göra det åt dig. Vi har inte råd att vara apolitiska i tider som dessa.