Ett Konsum i djungeln, kamp mot apartheid och Fantomen som ett språkrör för Olof Palmes utrikespolitik. Forskaren Robert Aman har skrivit en bok om hur Fantomen blev en svensk vänsterhjälte.
Den amerikanska seriefiguren Fantomen har varit populär i Sverige sedan han gjorde intåg på 40-talet. Under 60- och 70-talen gjorde den svenska redaktionen om serierna i grunden – helt i linje med de frågor om kamp mot kolonialism och om rättvis omfördelning som låg i tiden.
Robert Aman, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet, är aktuell med den nya boken När Fantomen blev svensk, som visar hur den typen av politiska frågor blev en integrerad del av serien och hjälten.
– Fantomen blir under dessa formerande år svensk i bemärkelsen att hans moraliska och ideologiska kompass pekar i en ny riktning; en riktning synkroniserad med tidens vänstervåg, säger han.
I boken diskuterar han hur ämnen som biståndspolitik, socialism, jämställdhet och kampen mot apartheid kommer till uttryck i serierna. Inte minst i skapandet av ett Konsum i djungeln, och i hur Fantomen gör sig till ett språkrör för Olof Palmes utrikespolitik.
– Det vi ser är hur den gemensamma nämnaren är ideologi: Fantomen avspeglar hur Sverige ser på sig självt och sin roll i världen och förkroppsligar den vid den här tiden dominerande politiska åskådningen.
Samtidigt var Fantomen på andra håll en mer kontroversiell figur som anklagades för rasism och sexism. Inte minst då han besvärande nog var en vit superhjälte i ”mörkaste Afrika”. Men enligt Robert Aman blev det för den svenska Fantomenredaktionen snarare en tillgång.
– Fantomen är på plats i det Afrika som kommit att hamna på agendan för intensiv inrikesdebatt. Genom masken bevittnar han de sociala orättvisor som solidaritetsrörelser i Sverige kämpar mot, han griper in i de väpnade konflikter som diskuteras i riksdagen, han hjälper de grupper som det svenska biståndet söker nå. I mångt och mycket, framför allt under hela 1970-talet, förkroppsligar Fantomen ambitionen bakom svensk utrikespolitik. Detta utan att behöva ta hänsyn till varken neutralitetsprinciper, stormaktsintressen eller diplomatiska förbindelser, säger han.
Trots att även de svenska utgåvorna fått viss rättvis kritik för sexism, ger de sig också i kast med frågor om könsnormer, enligt Robert Aman. Inte minst i Diana i Djungelpatrullen från 1973, där Fantomens fästmö utmanar Djungelpatrullens snedvridna rekryteringspolicy.
– Äventyrets författare, Magnus Knutsson, berättar också att han var inspirerad av den feministiska rörelsen när han skrev manus. Genom att vägra acceptera könsdiskriminering lyckas Diana till slut åstadkomma en strukturförändring inom Djungelpatrullen och därmed, vilket beskrivs som det övergripande syftet med exempelvis Grupp 8:s samlade aktioner, öppna nya möjligheter för andra kvinnor.
När Fantomen blev svensk ges ut i april på Daidalos förlag.
