Efter att en socialdemokratisk arbetsgrupp ledd av Magdalena Andersson föreslagit att införa högre skatt på investeringssparkonton, ISK, vaknade finansvärlden till. Men inte bara de, tycktes det. Förra veckan samlades drygt 40 000 namnunderskrifter in under parollen ”Rör inte vårt sparande”. Bakom uppropet står Frida Bratt, sparekonom på nätbanken Nordnet, som ville stoppa ”en häxjakt på vanliga människor”, hon menar att skatten skulle innebära
– Det var ett försök att samla rösterna och göra det tydligt för Magdalena Andersson att vanliga sparare känner ilska. De har lagt undan sin beskattade lön för att ha råd med insats till bostad eller pension, säger Frida Bratt till Flamman.
Men skatten på ISK skulle enligt förslaget endast gälla över en viss summa, och den enda siffra som nämnts av Magdalena Andersson ligger på tre miljoner, en bra bit över den gemene småspararens kapital. Enligt en genomgång av Svenska Dagbladet har medianspararen inom ISK knappa 55 000 kronor på kontot, samtidigt som den rikaste tiondelen sitter på 73 procent av alla tillgångar i ISK-systemet. Dessutom är det inte bara spararna som skulle påverkas av en skatt. Nätbankerna Nordnet och Avanza har 10 respektive 40 procent av sitt kapital på investeringsparkonton. Ett hårt slag mot Frida Bratts arbetsgivare, med andra ord.
Jag har varit engagerad i den här frågan länge. Ett tak sänder ut fel signaler, och jag märkte en stor upprördhet på sociala medier från sparare som tyckte att det var fel. Det är ingenting min arbetsgivare bett mig att göra, säger hon.
Men även om inte arbetsgivaren gav henne i uppdrag att samla in namnunderskrifter mot ISK-skatten berättar hon att initiativet kom från branschkollegan Claes Hemberg, tidigare sparekonom på Avanza, som 2017 själv startade en namninsamling mot höjning av ISK-skatten.
Det här är en politisk fråga i grunden. Lite överraskande har vi ekonomer inom branschen som så aktivt går in i frågan för att få det att framstå som en folkstorm, säger Jesper Enbom, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet.
Vad ska man kalla det här?
Det är klassisk storföretagslobbyism. Här försöker Nordnet, som redan har ekonomiska resurser, skaffa sig folklig legitimitet.
Men att det skulle vara en fråga om lobby- ism håller Frida Bratt inte alls med om.
– Nej, det tycker jag inte. Om någon annan ser det så får de göra det, säger hon.