Det behövs en antirasistisk folkparksrörelse

Opinion

I arbetarrörelsens barndom var det nödvändigt att bygga egna möteslokaler då det inte fanns någon annanstans där man tilläts vara. Folkparkerna skapade i det läget naturliga mötesplatser bortom dagordningar och mötesformalia. Inom socialdemokratin finns många berättelser om människor som ”dansat sig in i rörelsen”. Så byggs en folkrörelse som kan ligga till grund för över ett halvt sekels maktinnehav. Det handlar om att finnas i människors vardag och med så långa trösklar som möjligt organisera människor där de bor.

I dag saknas de sociala arenorna på många platser i Sverige, framför allt i mindre städer och på landsbygden. Nerlagda mötesplatser och tomma anslagstavlor för föreningslivet har blivit vardag i brukssamhällen runt om i hela landet. På de platser där Folkets hus och folkparker finns kvar har de i många fall växt samman med den kommunala förvaltningen. Resultatet blir en trött internklubb för de redan invigda i etablissemangets organisationer i stället för en engagerad mötesplats som ägs och drivs av de som bor i lokalsamhället.

Det mest sorgliga exempel på detta finns på de platser i landet där Folkets hus hotats med indragna kommunbidrag om de inte hyr ut lokalerna till Sverigedemokraterna. Trots ett tydligt och bra ställningstagande från riksorganisationen Folkets Hus och Parker saknas det ekonomiska självbestämmande som krävs för att upprätthålla den grundläggande självrespekt det innebär kunna säga nej till att härbärgera ett rasistiskt parti. Om Folkets hus och folkparker inte skiljer sig nämnvärt från andra kommersiella aktörer, vad har de då för existensberättigande?

Att skapa ett eget alternativ som fyller det tomrum Svenskarnas hus försöker fylla måste vara en angelägenhet för alla i Sverige som kallar sig för antirasister

På många håll i Europa ser vi hur det är högerextrema rörelser som fyller den roll som borde vara självklar för oss antirasister. Högerextremister fixar danstillställningarna, fyller soppköken och bjuder på kaffet.
Sverige är inget undantag. I Töreboda i Skaraborg håller nu den rasistiska organisationen Det Fria Sverige på att dra igång ”Svenskarnas hus” som de vill ska bli ett center för hela den ”nationella rörelsen” i Sverige. I ett av de lokalsamhällen som drabbats hårdast av samhällsutvecklingen de senaste decennierna vill högerextremister nu utnyttja missnöjet och ytterligare politisera den rasism som alltid varit en del av det svenska folkhemmet.

Att skapa ett eget alternativ som fyller det tomrum Svenskarnas hus försöker fylla måste vara en angelägenhet för alla i Sverige som kallar sig för antirasister.
Föreningen Tillsammans för Töreboda håller redan på att samla in pengar till ett Sammanhållningens hus, en antirastisk mötesplats som ska ägas och drivas av människor som bor i området. Sociala medier har skapat en historisk möjlighet att samla in pengar på egen hand. Det fria Sverige hävdar att de samlat in en miljon kronor till Svenskarnas hus. Kan de så kan väl hela den svenska antirastiska rörelsen tillsammans få ihop minst lika mycket?

Det är dags för oss antirasister att ta ansvar. Vi kan inte förlita oss på att andra gör jobbet åt oss. Vi behöver lite do-it-yourself-anda. Låt Töreboda bli startskottet för en antirastisk rörelse som gör det folkets hus och folkparkerna gjorde för 100 år sedan: fixar mötesplatser i människors vardag.
Självständighet från kommun och stat, och då även ekonomisk sådan, är en förutsättning för långsiktig hållbarhet i ett politiskt klimat där ökat högerextremt inflytande är ett ständigt närvarande hot. Vi kan inte förlita oss på pengar till antirastiskt arbete från kommuner som inom en snar framtid kan styras av rasistiska partier.

Det är bra, men inte nog, att reagera mot högerextremism och fixa manifestationer här och där när rasister har torgmöten. Vi måste också agera. Vi måste gå före och skapa egna mötesplatser där människor kan dansa sig in i den antirastiska rörelsen.