Inrikes

”Det förnybara har blivit ekonomiskt slagkraftigt”

2013 invigdes Stockholms Hamnars solcellsanläggning på taket till Magasin 6 i Frihamnen av Stockholms dåvarande finansborgarråd, Sten Nordin. Anläggningen består av 919 solpaneler med en total yta på 1500 kvadratmeter. Anläggningen är Stockholm stads största i sitt slag. Foto: Fredrik Sandberg/SCANPIX/TT.

Vindkraft är numera det billigaste energislaget i världen. Kolbolag går i konkurs. Just nu sker ett energiskifte i snabb takt.

Inrikes

Tiden håller på att rinna ut om vi ska rädda klimatet. Många känner en stor hopplöshet, allt medan det rapporteras om nya värmerekord och extremt väder. Men på energifronten sker just nu ett överraskande snabbt skifte.
– Det förnybara har blivit ekonomiskt slagkraftigt, säger Jens Ergon, till vardags vetenskapsjournalist på SVT, som skrivit boken Omställningen, om det skifte som sker.
Han menar att de tre-fyra senaste åren har inneburit en påtaglig vändning inom energivärlden. Vindkraft är nu det billigaste energislaget i stora delar av världen, solkraft är i snabb takt på väg att bli det. Samtidigt går kolbolag i konkurs.
Bakom utvecklingen ligger politiska satsningar. Framför allt Tyskland och Kina har gått i bräschen för förnybart, men även exempelvis Danmark och Kalifornien har satsat stort på det.
– Tyskland har genom sin energiomställning betalat för en industriell uppskalning och prisfall för förnybar energi.
– Kina har börjat agera för att miljöproblemen i landet har blivit akuta och de drabbar alla i storstäderna, rik som fattig. Dessutom har den kinesiska ledningen blivit varse om att de kommer att drabbas hårt av klimatförändringarna. De har satsat hårt på förnybart och på att minska kolets expansion i landet.

Utsläppen planar ut

Det märks även på utsläppen. För första gången någonsin har de fossila utsläppen planat ut och legat på samma nivå i tre år, trots ekonomisk tillväxt. Tidigare har det följt den ekonomiska utvecklingen. Men för att vi ska ha en chans att klara klimatmålen, måste utsläppen börja minska ordentligt inom 15 år och på sikt komma ner på noll.
– Det fossila måste förmodligen fasas ut snabbare än det kan konkurreras ut här i den rika delen av världen. De gamla kraftverken som redan är betalda och står och tickar måste väck. Vi har decennier framför oss där miljarder och åter miljarder av fossila investeringar måste skrivas ner till noll om världen ska klara det här, säger Jens Ergon.

Sverige kan bidra

Det kommer inte heller att räcka med att enbart ställa om energiförsörjningen.
– Men bara det faktum att det har blivit möjligt att ställa om, att det inte framstår som en hopplös grej som påverkar ekonomin och jobben negativt är en avgörande förändring.
Sverige kommer tack vare vattenkraften att relativt enkelt kunna ställa om till en helt förnybar energiförsörjning. Men vi skulle kunna bidra ännu mer på andra områden i en klimatomställning, tror Jens Ergon.
– Om man ser på hur det trillade loss med sol- och vindkraft när ett antal länder vågade satsa där så finns alla möjligheter till att Sverige kan bidra på andra områden. Inte minst när det gäller transporter. När det gäller elbilar och batteriteknik har priserna redan börjat sjunka exponentiellt. Sverige skulle kunna satsa för att få till en teknisk uppskalning där.
Sverige hade också kunnat bidra till utfasningen av kolet om inte Vattenfall sålt sitt brunkol i Tyskland.
– Här finns en besvikelse över Sveriges agerande bland många forskare. Det hade kanske varit bättre om det varit Vattenfall som var med i förhandlingarna om utfasningen av kolet i stället för ett spekulationsinriktat tjeckiskt företag.
De tio kommande åren är helt avgörande i kampen mot klimatförändringar. Att Donald Trump vann presidentvalet i USA har oroat många.
– Det var verkligen inte det bästa som kunde hända att Trump blev vald, när vi har så få år på oss, konstaterar Jens Ergon.
Samtidigt påpekar han att det finns ett antal ljuspunkter.
– Trump kan inte haverera Parisavtalet, även om han går ur så kommer resten av världen att tuta på.
Och även om Trump har gått till val på att bland annat utlova fler jobb inom kolindustrin är Jens Ergon tveksam till om det kommer att hända.
– Vem ska köpa kolet? I USA konkurreras kolet ut av naturgas och förnybart. I Kina har kolet slutat växa. I resten av västvärlden är också kolet på väg ner. Det skulle kanske vara Sydostasien och Indien. Men där står det och väger och det förnybara är på väg att vinna den kampen.
– Däremot kan han bromsa nedmonteringen av det fossila i ett antal år och för klimatets del är det illa nog.

Oförutsägbar

Samtidigt är Donald Trump oförutsägbar. Inför klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 var Trump en av de som undertecknade ett öppet brev med en vädjan till president Barack Obama om ett starkt klimatavtal.
– När han har gått in i politiken så har han lierat sig med klimatskeptiker, men var står han själv? Om det visar sig att det är mer lönsamt med förnybart, vem vet vad som händer?
Samtidigt riskerar den högerextrema politiska rörelse, som ofta kännetecknas av klimatförnekelsen att bli ett hot mot en omställning.
– Jag kallar det för den bruna, klimatfientliga vågen och vem vet vad den kan ställa till med rent allmänt. De kan bli vågmästare i Tyskland. De finns i exempelvis Polen som har mycket kol.
Samtidigt skulle klimatomställningen kunna vara en del i svaret på hur högerpopulismen ska bemötas.
– Tittar man på hur många jobb som skapas genom att satsa på grön teknik och omställning jämfört med fossila satsningar så är det många fler. Här har vi ett projekt som ska löpa över 30 år, som ger fler jobb än andra satsningar och som gör att världen inte ruttnar ihop.
– En hoppfull vision som ger framtidstro. Det vore värsta grejen om man är politiker. Så länge man ser till att visionen inkluderar alla.

  • energiomställning
  • förnybar energi
  • solenergi
  • Vindkraft

Inrikes