– De kom sent på kvällen, tio beväpnade män. Jag fick inte ens byta kläder och de tog min mobil. Sedan fördes jag till en cell där vi snart var 29 kvinnor.
Iman Mustafa Hamad är medlem i Sudans kommunistparti och har länge arbetat med kvinnoorganisering. Men det var inte därför hon greps i februari förra året; det var för att hon var aktiv i Sudanese Professional Association (SPA), en facklig organisation som deltog i protesterna mot diktatorn Omar al-Bashir.

– Det var hemskt, det enda vattnet fanns i vår toalett och vi stod i kö till den från tidig morgon. Jag bad att få ringa min familj. Det var bara en väktare som kunde tänka sig att hjälpa till. Men när hon fick reda på att jag var politisk blev hon rädd. De får bara hjälpa de kriminella, säger Iman.

Kvinnorna inledde en hungerstrejk och efter en månad släpptes de, den 8 mars 2019. Den 11 april avsattes Bashir av militären. Landets styre togs över av ett ”militärt övergångsråd” som lovade att de skulle införa demokrati. Detta händelseförlopp kallas ”revolutionen” i Sudan.

Men inte mycket hände och de gatuprotester som hade skakat landet under våren fortsatte. Den 3 juni 2019 utförde säkerhetsstyrkor en massaker på demonstranter som protesterade utanför militärens högkvarter i huvudstaden Khartoum. Efter det dröjde det bara en månad innan en fredsöverenskommelse nåddes mellan militären och oppositionen. Rådet breddades med representanter från oppositionen och det bildades en civil regering.

– Vi i kommunistpartiet var med i regeringen, men efterhand blev vi allt mer kritiska och lämnade den. Militären tog ett allt starkare grepp och hindrade regeringen från att göra framsteg.

Den viktigaste personen inom militären är Mohammed Hamdan Dagalo, kallad ”Hemeti”. Han var bland annat inblandad i massakrerna i Darfur i början av 2000-talet, har anklagats för att ha vara ansvarig för massakern den 3 juni 2019 och är nu andre man i övergångsrådet.

– Hemeti har sålt mycket guld till utlandet och ingen vet var det kommer ifrån, hävdar Iman och fortsätter:

– Vi får ingen hårdvaluta tillbaka. Militären kontrollerar nästan alla företag. Det råder en ekonomisk kris och vår valuta har mer än halverats i värde gentemot utländska valutor sedan revolutionen. Folk har det mycket svårt. Vi hade hoppats att revolutionen skulle förbättra läget.

De unga som var drivande i protesterna är i dag besvikna, enligt Iman. De hade hoppats att de som var skyldiga till massakern skulle ställas inför rätta, vilket inte har skett.

– De unga har återupprättat de oppositionskommittéer som satte tryck på regimen under revolutionen och vi stödjer dem. Det organiseras nu en stor demonstration den 19 december, precis som de gjorde tidigare. Man hoppas på en miljon deltagare.

Kommunistpartiet som länge var isolerat under Bashirs styre – delvis eftersom Sudan som land också var internationellt isolerat – har hela tiden utgjort en viktig kraft i oppositionen.

– En del partier stödjer regeringen och därmed också militären. Men andra partier har valt att stå utanför. Vi arbetar nu med att organisera folket i motståndet. Vi är en del av frihetsrörelsen, säger Iman.

Trots att Bashir störtats är framtiden oviss enligt Iman som menar att vad som helst kan hända.

– Men vi hoppas att folket som gjorde revolution lyckas göra sig av med alla dem som håller sig kvar vid makten.

Hon menar att risken för inbördeskrig är överhängande. Till exempel har miliser organiserats, ofta på etnisk grund.

– De finns nu här i Khartoum och vi vet inte vad som kan hända. De kan komma i konflikt med regeringen eller med varandra. Det kan bli inbördeskrig här.

Under måndagen valde USA att stryka Sudan från sin lista över länder som stödjer terrorism och häva sin blockad mot landet efter att övergångsrådet gått med på att återuppta de diplomatiska kontakterna med Israel.