Under hösten och vintern förra året pekades en rad män ut för våldtäkter, trakasserier och sexuella övergrepp under hashtaggen #MeToo.
Utpekandena ledde till att flera tunga medieprofiler fick sluta sina jobb, och flera av de utpekade männen menade efter anklagelserna att de planerade anmälningar både mot de personer som pekat ut dem och medier som publicerat uppgifterna.
I februari dömdes en kvinna för förtal efter att ha pekat ut en man i en av #MeToo-rörelsens slutna Facebookgrupper. Straffet blev lägsta möjliga dagsböter.
På det bildliga bordet framför Allmänhetens Pressombudsman Ola Sigvardsson ligger i dag ungefär 25 fall med direkt koppling till #MeToo.
– Vi får in mellan 500 och 600 anmälningar på ett år. Så det är en liten del av det totala. Å andra sidan är det ovanligt att vi så många på ett och samma anmälningsområde, så att säga, berättar han för Flamman.
Flera av anmälningarna kommer från samma person, men är riktade mot olika mediers publiceringar. PO är inte en juridisk instans, utan en del av det frivilliga pressetiska systemet. Att fällas av PO innebär egentligen bara att publicisten får göra ett slags offentlig avbön.
Rättslöshet och drevmentalitet
Flera debattörer, däribland Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg har hävdat att höstens utpekningar ledde till rättslöshet, drevmentalitet, och att medier åsidosatte sina vanliga riktlinjer och gjorde oförsvarliga publiceringar.
Sedan Benny Fredriksson, tidigare chef på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm tagit livet av sig har ett flertal debattörer dessutom spekulerat i om dödsfallet kan förklaras med att han under förra året pekades ut som chef över en institution med stora problem med sexism och maktmissbruk. Diskussionen om #MeToo har efter det, åtminstone delvis, svängt.
Men Ola Sigvardsson menar att den dagsaktuella pressetiska debatten inte påverkar hans arbete – och inte heller ska göra det.
– Jag tror att det är bra att man inte låter de pressetiska övervägandena studsa fram och tillbaka mellan olika opinionsstormar. Det måste finnas en viss tröghet i systemet, annars skulle det vara omöjligt för en publicist att förutse vad en publicering får för konsekvenser.
Anmälningarna på ungefär samma nivå som tidigare
Det är mycket ovanligt att en åklagare väcker åtal för förtal, och någon stor ökning av antalet brottsanmälningar för förtal efter #MeToo har det heller inte blivit. Statistik från Polismyndigheten som Flamman har tagit del av visar att förtalsanmälningarna ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare, strax under tusen stycken per månad över hela landet.
Ola Sigvardsson är dock trygg i att det pressetiska systemet fungerar och har kraft att ge orättvist drabbade upprättelse. Digitaliseringen av mediebranschen innebär att PO:s klandringar når ut på bred front – och att det historiska systemet är historiskt välfungerande.
– Vi har nog mer genomslag än vi någonsin har haft tidigare, säger han.
– Vår verksamhet bygger på att man ger en enskild person upprättelse. Det är en verksamhet som har fungerat i hundra år.
_____________________________________
Prova Flamman gratis!
Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.
Fakta
Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet är i en text på måndagen kritisk – och självkritisk – angående #MeToo-rapporteringen:
”Metoo skapade en grotesk symbios mellan sociala och professionella medier. Man gjorde nyheter av namngivningar som torde vara förtalsgrundande. Man dammsög nätet efter case.”
Joel Halldorf, docent i kyrkohistoria och kulturskribent skriver i Expressen:
”Givetvis är det mediernas uppgift att granska makten, men vi måste alla vara medvetna om att den dom som då fälls – och domar kommer att falla – inte är det sista ordet om en människa. Det finns alltid mer att säga. Det är utan denna insikt som det blir obarmhärtigt.”
Sture Carlsson, tillförordnad vd för Kulturhuset Stadsteatern kommenterar den tidigare vd:ns bortgång i ett pressmeddelande.
”Efter att under 16 års tid ha vigt sitt liv åt att leda och utveckla Kulturhuset Stadsteatern lämnade Benny Fredriksson abrupt sitt livsverk till följd av ett gränslöst mediedrev. Det var både fruktansvärt sorgligt och orättvist. Hos honom skapade det ett sår som icke gick att läka. Det är en stor tragedi.”
Martina Montelius kommenterar bortgången i Expressen:
”Låt oss inte använda den outhärdliga förlusten av en människa som debattargument och slagträ mot varandra. Låt oss i stället visa respekt och måttfullhet i en tragisk situation, och sedan ta ett djupt andetag och fortsätta det mödosamma arbetet med att bygga upp en ny och bättre vardag för alla de människor som arbetar med teater i Sverige.”