Inrikes 18 januari, 2018

”Det måste handla om livet”

Det har varit ganska tyst om Feministiskt Initiativ sedan de med knapp marginal hamnade utanför riksdagen 2014. Men nederlaget kan ha gett partiet tid att göra sig redo. Kan feministerna upprepa valspurten och bli det nionde riksdagspartiet?

I februari är det fyra år sedan Feministiskt Initiativ började klättra i opinionsmätningarna. Mellan februari och juni 2014 ökade partiets stöd från en till tre procent. Under valrörelsen gick man, enligt partiet självt, från tusen till tjugo tusen medlemmar. Att Fi skulle ta plats i riksdagen verkade allt mer trovärdigt.
Det var fortfarande spännande långt in under valvakan. Efter en dramatisk uppgång låg Fi i de allra sista opinionsmätningarna och vägde runt fyra procent. Först på kvällen, efter att det stod klart att Alliansen sannolikt skulle förlora regeringsmakten och att Sverigedemokraterna gjort sitt bästa val någonsin, kunde feministerna konstatera att de inte kom in. Inte den här gången heller.
Ändå förändrades allt, enligt flera partiföreträdare som Flamman har varit i kontakt med.
– Vi tog plats i tretton kommuner. Och de tre stora, säger partiledaren Gudrun Schyman till Flamman.
Hon har varit svår att få tag på. Två tidigare intervjutillfällen har försvunnit någonstans mellan Flammans redaktion, Feministiskt Initiativs pressansvarige och Gudrun Schyman själv.

Ständig Sverigeturné

För att finansiera arbetet i partiledarrollen jobbar hon som föreläsare och ”frilansande feminist”. Varannan vecka reser hon runt på ett slags ständig Sverigeturné.
– Det är klart att det är en väldigt skillnad, säger hon om hur läget för Feministiskt Initiativ förändrats.
Många menar att det var efter valet till riksdag och landsting i september 2014 som Feministiskt Initiativ slutade vara en folkrörelse och blev ett riktigt parti. Redan i maj samma år hade dock Fi nått sin första stora parlamentariska framgång, när man fick över fem procent av rösterna i EU-valet, och därmed sin första EU-parlamentariker.
– Detta var vårt första parlamentariska mandat från nationell nivå, och det har naturligtvis gjort oss mer etablerade som parti. Feministiskt politik har fått erkännande i Sverige och i EU, vi har fått mandat av det svenska folket, säger Soraya Post, EU-parlamentariker för Feministiskt Initiativ, till Flamman.
Enligt henne är det inte heller bara synen på Feministiskt Initiativ som har förändrats  under mandatperioden.
– Vår självbild är fortfarande den samma, vi gör politik med öppen hand och med kärleken som drivkraft. Samtidigt har vi naturligtvis fått mycket mer direkt erfarenhet av den politiska processen, av att genomföra förhandlingar och om hur vi ska göra för att få igenom vår feministiska politik.

Ser sig själv som anarkist

Katerin Mendez tog plats i kommunfullmäktige på ett av Feministiskt Initiativs två mandat i Malmö efter valet 2014. Mendez ser egentligen sig själv som anarkist. Trots det tror hon att det bästa sättet att förändra är att arbeta parlamentariskt för Fi. Hon tror också att det kan ha varit bra för Fi att inte komma in i riksdagen.
– I efterhand känner jag att det har varit nyttigt för oss. Det som var ett nederlag då kanske inte var så dåligt, säger hon till Flamman.
Hon beskriver ett aktivistiskt parti som behövt lämna gatorna för kommunhus och som delvis, kanske, tvingats växa upp.
– Alla de här barnsjukdomarna vi har haft, de är barnsjukdomar som vi inte tar med oss in i riksdagen, säger Katerin Mendez.
– Det tror jag är väldigt viktigt. Att vi kan gå in i riksdagen med en grupp som är vana att ta hand om politiska dokument, föra politik och fatta politiska beslut.
Statsvetaren Jonas Hinnfors förutsåg redan före valet 2014 att det Feministiska Initiativ som då hade sina bästa siffror någonsin, snart skulle få det svårare.
Han hade rätt.

Vi gör politik med öppen hand och med kärleken som drivkraft

Av de tjugo tusen medlemmarna är det i dag bara drygt sju tusen kvar, och de nästan fyra procenten i opinionsmätningarna har sjunkit till knappt en.

Tjänstemän gick ur partiet

Flamman kunde förra året avslöja en konflikt på högsta nivå inom partiet, som slutade med tårar på partikongressen och med att politiska tjänstemän gick ur partiet. Sedan dess har också en av FI:s två partiledare, Victoria Kawesa, avgått efter mindre än ett år på posten.
Redan före hon tillträdde fanns anklagelser om att Victoria Kawesa presenterat en annan forskares material som sitt eget. Kort efter att händelsen polisanmäldes, i september, avgick Kawesa. Enligt både henne själv och partiet berodde avgången på ”livsomständigheter”.
Trots avgången tycker Gudrun Schyman, som för tillfället är ensam partiledare, fortfarande att partiet gjorde rätt som valde Victoria Kawesa.
– Jag kände mig otroligt stolt över Feministiskt Initiativ när hon blev vald, för att vi vågar på ett sätt som många andra inte gör.
Ni kände till de här anklagelserna om plagiat innan – det du kallar vågat skulle nog andra kunna kalla otaktiskt. Var det inte det?
– Ja, det är möjligt. Jag är inte så mycket för att taktisera i politiken. Det måste finnas hjärta och det måste finnas själ i politiken. Det måste handla om livet. Det måste finnas kött och blod.
Rent taktiskt, bedömer Gudrun Schyman ändå att det ser bra ut inför det kommande valet.

Jag värjer mig emot den här när man reducerar politiken till ett maktspel

Trots tappet har Fi sju gånger så många medlemmar som man hade innan förra valrörelsen. Till det kommer partiets nyvunna erfarenheter av parlamentariskt arbete, och inte minst att valmyndigheten i år kommer att stå för partiets valsedlar.

Viss uppgång efter #MeToo

Med några få undantag – däribland Kawesas avgång – har det dock varit ganska tyst om Feministiskt Initiativ i medierna. Sedan #MeToo drog igång kan man se en viss uppgång vad gäller hur ofta partiet omnämns i svenska tidningar, men Fi ligger fortfarande långt efter även de allra minsta riksdagspartierna, enligt medietjänsten Retriever.
Gudrun Schyman säger att #MeToo belyser just de strukturer som Feministiskt Initiativ pratat om i flera år, men bekräftar också att man aktat sig för att använda rörelsen för att plocka enkla politiska poäng.
– En del säger ”ja det är så tyst från er”, ja – det är ju för att ni aldrig frågar, säger Gudrun Schyman, som menar att svenska medier i den politiska rapporteringen i alldeles för hög grad fokuserat på just taktik.
– Jag värjer mig emot den här när man reducerar politiken till ett maktspel – ett spel om regeringsmakten. Och det är det media har sysslat med hela den här mandatperioden. Det kommer att accelerera. Vem ska vara med vem? Jag tycker att det är fullständigt förödande.
Kommer ni att komma in i riksdagen den här gången?
– Ja, det är jag övertygad om. Nu vet jag att jag sa det förra gången också, men vi har ett helt annat läge den här gången.
I Malmö menar dock Katerin Mendez att ett Feministiskt Initiativ, ett parti som är byggt på aktivism, måste passa sig för att inte glömma varifrån man kommer om man får mer plats i det parlamentariska systemet.
– Förlåt om jag blir lite akademisk nu, men Bourdieu säger att det bara tar tre till fyra månader innan du kommer att anamma de etablerade strukturerna där du befinner dig. Därför måste vi hela tiden ha en feministisk självrannsakan utifrån vår ideologi. Det är det enda som kan förhindra detta, säger hon till Flamman.

Tor Gasslander
Redaktionschef 2017-2023.[email protected]

Flammans veckobrev

Låt Flamman sammanfatta veckan som gått. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och häng med i vad som händer.

Genom att fylla i och skicka detta formulär godkänner du Flammans personuppgiftspolicy.

Utrikes 19 april, 2024

EU:s budgetregler kan omöjliggöra klimat- och välfärdsmål

Europaparlamentet kommer att rösta om huruvida de nya reglerna ska träda i kraft eller inte. Foto: Jean-Francois Badias/AP.

Efter tre års paus ska EU:s nyliberala budgetregler återinföras. Trots krav på att de borde förändras har lite hänt – nu kan de omöjliggöra satsningar på såväl välfärden som klimatet.

I italienska tidningar skrivs det om det, på fransk radio debatterar man det, och på belgiska löpsedlar varnar man för det: i början av nästa vecka beslutar Europaparlamentet om huruvida EU-länderna ska ha rätt att finansiera sin välfärd och nå sina klimatåtaganden eller inte. Efter över tre års paus kommer nämligen de hårda budgetreglerna som medlemsländerna har tvingats efterleva sedan slutet av 1990-talet att träda i kraft igen – såvida parlamentet inte röstar nej.

Reglerna i Stabilitets- och tillväxtpakten om att statsskulden och budgetunderskottet inte får överstiga 60 procent respektive 3 procent av BNP, kom först till stånd som inträdeskriterier för medlemmarna i EMU. Men eftersom alla länder var tänkta att införa euron gäller de för samtliga EU-medlemmar, inklusive dem som inte använder den gemensamma valutan.

I samband med coronapandemin pausades reglerna. Syftet var att tillåta länderna att hantera vårdkrisen. Under de efterföljande åren utspann sig en debatt om huruvida reglerna, som på många sätt inkarnerar EU:s nyliberalism, hade spelat ut sin roll och borde förändras. Länder som Frankrike, Italien och Spanien tryckte på för ett lösare regelverk, som tillåter dem att öka utgifterna. På motsatt sida fanns en grupp nordeuropeiska länder med Tyskland i spetsen, som höll emot.

När förslaget till nya regler till slut presenterades av Kommissionen i december innehöll det bara smärre förändringar. Bland annat kommer större hänsyn att tas till varje lands specifika situation, och medlemsstaterna kan ges längre tid att nå målen än tidigare. Enligt Florian Schuster (bilden), ekonom vid den tyska tankesmedjan Dezernat Zukunft, löser detta dock inte det grundläggande problemet, nämligen att reglerna hindrar länderna från att göra tillväxtfrämjande investeringar, finansiera sin välfärd och – kanske viktigast av allt – att nå sina klimatmål.

– De nya reglerna löser inte det huvudsakliga ekonomiska problemet i Europa, det vill säga bristen på investeringar i den gröna omställningen. Det finns ingen gräns för hur stora de framtida finansieringsbehoven är. I stället kommer de strikta kraven att leda till djupa nedskärningar i högt skuldsatta länder – till och med dem där nedskärningarna är ekonomiskt skadliga, säger han till Flamman och fortsätter:

Självklart måste länderna kunna göra rejäla offentliga investeringar för att nå klimatmål och garantera en rimlig välfärd.

– Budgetreglernas fokus har inte förändrats. De bygger fortfarande på förhållandet mellan skuld och BNP, snarare än produktivitetshöjande investeringar i omställningen av energisystem, industri och ekonomisk stabilitet, samt säkerhet och försvar.

Reglerna följer dessutom en procyklisk princip. Det innebär att de blir mer åtstramande i dåliga tider, i stället för att möjliggöra ett av de säkraste korten för stater som vill ta sig ur en kris: att spendera pengar.

Om de föreslagna reglerna antas av Europaparlamentet nästa vecka kommer bara tre EU-länder att kunna finansiera sin välfärd och nå sina klimatåtaganden under Parisavtalet: Sverige, Danmark och Irland. För länder som Frankrike, Italien, Spanien och Belgien och andra kommer det i stället att innebära hårda nedskärningar i såväl sociala utgifter som klimatinvesteringar.

Enligt en rapport från den fackliga europeiska paraplyorganisationen ETUC beräknas de föreslagna reglerna leda till ett sammanlagt bortfall av mellan 300 och 420 miljarder euro om året från medlemsstaternas ekonomier, motsvarande mellan 2,1 och 2,9 procent av EU:s totala BNP. Och då visar Kommissionens egna siffror att EU-ländernas välfärd redan nu saknar 192 miljarder euro.

Inga investeringsbehov. Skogsbränder rasar i centrala Portugal 2017. Foto: Armando Franca/AP.

– EU:s egna opinionsundersökningar visar regelbundet att detta är de europeiska medborgarnas prioriteter. Att gå rakt emot dem bara månader före valen kan leda till katastrof, sade ETUC:s generalsekreterare Esther Lynch till EU Observer.

Varför ledde förhandlingarna då inte till mer förändring? En förklaring är Tyskland, vars hökaktiga finansminister Christian Lindner från det lilla liberala partiet FDP ständigt har tryckt på för att reglerna ska förbli så åtstramande som möjligt. Bakom sig har den tyska regeringen dessutom sparsamma, eller ”frugala” länder som Nederländerna, Sverige och Danmark.

– Den huvudsakliga konflikten i förhandlingarna gällde huruvida restriktionerna för skuldsänkningen skulle vara kvalitativa eller kvantitativa. Kommissionen och många länder med högre statsskulder hade föredragit kvalitativa regler baserade på särskilda avtal för varje land, vilket hade gett länderna större svängrum. Men en annan grupp länder, ledda av Tyskland, insisterade på att behålla de kvantitativa måttstockarna. Kompromissen som man enades om innefattar både landspecifika planer och kvantitativa mått för skulder och underskott, säger Florian Schuster.

Europaparlamentets konservativa majoritet väntas rösta ja till reglerna. En som inte kommer att göra det är svenska Vänsterpartiets ledamot Malin Björk (bilden).

– Jag kommer att rösta nej till lagpaketet om ekonomisk styrning. Det måste vara upp till medlemsländerna att bestämma över sin ekonomiska politik. Självklart måste också länderna kunna göra rejäla offentliga investeringar för att nå klimatmål och garantera en rimlig välfärd, säger hon.

Även Malin Björk menar att reglerna borde förändras, eller allra helst slopas helt.

– Vi i Vänsterpartiet hade helst sett att EU inte överhuvudtaget lade sig i medlemsländernas ekonomiska politik, men på kort sikt måste reglerna säkerställa att länderna tillåts göra mycket större investeringar än vad de nuvarande och den föreslagna revideringen föreslår. Det visade sig ju vara mycket enkelt att lätta på reglerna under covidpandemin och för att kunna stödja Ukraina. Då borde vi även kunna göra det för andra akuta behov som att få ned utsläppen och reparera välfärdssystemen.

För Florian Schuster kräver dock en valutaunion att medlemsländerna följer vissa regler. Däremot kan dessa vara mer eller mindre investeringsvänliga.

Läs mer

– Det finns goda argument för att ha ekonomiska regler i en monetär union där olika länder delar en gemensam valuta. Reglerna ska säkerställa ekonomisk försiktighet för att skydda valutan. Men en grundläggande brist i det systemet har alltid varit att det vilar enbart på finanspolitiska regler, utan någon ekonomisk omfördelning eller europeiska offentliga tjänster för att stödja sammanhållning och stabilitet. Den treåriga pausen som pandemin ledde till var nödvändig för att bygga upp ekonomiskt svängrum för att svara på chocken, säger han och fortsätter:

– Men även om finanspolitiska regler är nödvändiga i en monetär union hade detta varit ett bra tillfälle att införa ett nytt ekonomiskt ramverk som lämnar utrymme för investeringar. Den chansen har man nu försatt. Det troligaste är att de nya reglerna inte kommer att leda till det önskade utfallet, det vill säga en förbättring av såväl skulden som tillväxten i medlemsstaterna.

Jonas Elvander
Utrikesredaktör och doktorand vid European University Institute i Florens.[email protected]
Rörelsen 19 april, 2024

Klimatkampen är förlorad, länge leve klimatkampen!

Klimataktivister från organisationen Extinction Rebellion har upprättat en vägspärr vid Slussen i Stockholm som en manifestation för klimatet inför valet 2022. Foto: Christine Olsson/TT.

Är klimatkampen förlorad? Det tycker Tadzio Müller, medgrundare till Ende Gelände i en intervju med Flamman (nr 14/2024). Efter många år med stora proteströrelser är vi fortfarande på väg mot en framtid med allt fler klimatkatastrofer, död och lidande. ”Folk eldar hellre upp planeten och mår skit, än agerar”, säger han.

För mig som klimataktivist är det sorgsen läsning, eftersom Müller har rätt i att världen är på väg åt helvete. Hans känslor är legitima. Samtidigt pekar hans uttalande på ett problem för klimatrörelsen: oförmågan att skilja på målen vi sätter upp i kampen och värdet av kampen själv. I det senare fallet bör vi alltid ha blicken vänd mot att rädda människor och skapa en bättre värld, vad som än händer.

Klimatrörelsen kämpar mot ett av världens mäktigaste intressen, fossilindustrin. På längre sikt kämpar klimatrörelsen även mot kapitalismen i sin helhet, det mäktigaste produktionssystem som världen skådat. Att stoppa fossilindustrin vore en enorm bedrift. Att störta kapitalismen är en ännu större, men inte omöjlig uppgift. Det är därför inte konstigt att vi misslyckas ibland.

Klimatrörelsen kämpar för en bättre värld, och det är en kamp som aldrig kan urholkas.

Det är lätt att relatera till Tadzio Müllers sorg över att mål har förlorats. Det han anser ”har gett våra liv mening i likhet med hur religiösa människor uppfattar världen, det som strukturerar allt vi gör, och våra idéer om vem som är god och ond” gäller inte längre. ”Vi har stött emot de planetära gränserna, och lärt oss att det moraliska universumets båge är kort och böjd mot fascismen”, fortsätter han.

Samtidigt har Tadzio i denna förlust kommit till en nyvunnen insikt: ”att det inte handlar om segerns sannolikhet”, utan ”om de relationer som du bygger medan du försöker uppnå den segern”.

Läs mer

Jag tror precis som Tadzio Müller att dessa relationer är källan till all uthållig klimatkamp, speciellt i tider av motgång. Om den enda anledningen till kampen är vinsterna så är det enkelt att gå hem efter en förlust, dra ned persiennerna och aldrig återvända till rörelsen. Men om kampen får ett värde i sig kan de kämpande gå hem efter förlusten, gråta, festa och tänka om tillsammans – för att snart därefter envist återvända med nya mål.

Såklart är inte kampen en hobby med vänner – väl uttänkta strategier och slagkraftiga mål måste vi alltid ha med oss. Men som Mathias Wåg i en bokrecension skriver här i Flamman blir ”allt eller inget” oftast inget. Det krävs uthålliga organisationer som kan förvalta både kampen genom förlusten, och makten efter vinsten. Och oavsett om vi når 1,5 eller 3 graders uppvärmning kommer klimatkampen aldrig att vara förgäves – inte så länge planeten är beboelig.

Både jag och Müller tror på relationernas vikt. Samtidigt tror jag inte att klimatkampen är körd bara för att framtiden just nu ser mörk ut. Ju starkare vi organiserar oss och ju fler vi blir, desto bättre framtid får vi. Klimatrörelsen kämpar för en bättre värld, och det är en kamp som aldrig kan urholkas. Även i en brinnande värld finns det mycket att kämpa för, och många att rädda som annars skulle dö. Sörj målen, och organisera er.

Noah Björelius Hort
Aktiv i Ta Tillbaka Framtiden
Nyheter/Utrikes 19 april, 2024

Efter inreseförbudet: Jannis Varoufakis tänker inte hålla käften

Jannis Varoufakis talar i Atenförorten Nikea inför det grekiska valet 2019. Foto: Petros Giannakouris/AP.

Efter att Berlinpolisen upplöste den palestinska kongressen förbjöds den grekiska politikern Jannis Varoufakis att arbeta. Nu förklarar han varför de vill tysta honom.

Den tre dagar långa palestinska kongressen i Berlin förra helgen var tänkt att sända en signal om solidaritet med folket i Gaza. Under mottot ”Vi anklagar” ville palestinska, judiska, tyska och andra internationella aktivister samlas för att tala om den fruktansvärda situationen i Gaza och sätta press på den tyska regeringen att kräva en vapenvila. Men bara två timmar efter att den inleddes fredagen den 12 april tog sig polisen in i byggnaden, stängde av strömmen och tvingade hundratals deltagare att lämna evenemanget. Därefter upplöstes konferensen.

En av de planerade talarna var Greklands förre finansminister Jannis Varoufakis. Polisen ställde inte bara in hans tal – han meddelade också att han hade belagts med ett allmänt förbud mot att verka i Tyskland och att han inte ens fick tala via videoöverföring. Tysk media rapporterar nu att detta straff nu har reducerats till ett inreseförbud.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Loren Balhorn
Chefredaktör för Jacobin i Tyskland.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Bosättare fördrev palestinier med hjälp av Israels armé

En israelisk soldat iförd kostym vid ett högtidsfirande organiserat av bosättare på Västbanken. Foto: AP Photo/Leo Correa.

Israelisk militär och bosättare kritiseras av Human Rights Watch för sin behandling av palestinier på Västbanken. Organisationen rapporterar att palestinier har fördrivits från sina hem, och många vågar inte återvända.

– Bosättare och soldater har fördrivit hela palestinska samhällen. De har förstört varje hem, med uppenbart stöd från styrande israeliska myndigheter, säger Bill Van Esveld, biträdande barnrättschef på Human Rights Watch (HRW), i ett uttalande på organisationens hemsida. Han fortsätter: 

– Medan världen fokuserar på Gaza så ökar övergreppen på Västbanken, underblåst av årtionden av straffrihet och likgiltighet bland Israels allierade.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Inrikes 18 april, 2024

Borta med vinden

Vattenfall har investerat miljarder i tre stora vindkraftparker runt Fredrika. Produktionen täcker ungefär en procent av hela landets elbehov, men intäkterna för byn och för Åsele kommun är små. Foto: Robert Henriksson / DN / SCANPIX.

Vind- och vattenkraften i trakterna kring Fredrika producerar en procent av Sveriges el. Samtidigt stängs bibliotek och äldreboenden i närområdet. Med de regler som finns i Sverige stannar vinsterna sällan kvar i bygden.

Skylten som visar vägen mot biblioteket sitter kvar i Fredrikas centrum, men i början av februari slog det igen dörrarna för gott.

Bibliotekarien Britt-Marie Arvidsson har kört de två milen in till Fredrika för att visa oss biblioteket. Det ryms i ett enda, lite större rum i den låga röda skolbyggnaden. Trots det begränsade utrymmet finns allt som man kan vänta sig: skönlitteratur, deckare, fakta, och en avdelning om bygden och landets norra delar. Barnen har ett eget hörn med en kåta där man kan krypa in för att läsa i lugn och ro.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Arne Müller
Journalist i Umeå, som har skrivit boken "Norrsken: Drömmen om den gröna industrin", som granskar industriprojekten i norra Sverige.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Google-arbetare avskedas efter protest: ”AI-drivet folkmord”

Teknikarbetare protesterar utanför Googles huvudkontor i San Francisco i december 2023. Foto: Santiago Mejia/San Francisco Chronicle/AP.

28 anställda sägs upp efter att ha kritiserat teknikbolagets samarbete med israelisk militär.

Minst nio anställda på teknikjätten Google greps i tisdags under en tio timmar lång sittprotest inne på företagets kontor i New York City och Sunnyvale. Under onsdagen meddelade Google i ett internt meddelande att 28 anställda har avskedats för medverkan i protesterna, rapporterar The Verge.

– Allt fler är villiga att riskera sina jobb för att stå upp mot medverkan till folkmord, säger organisatören och Google-arbetaren Ray Westrick till Democracy Now!.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Peter Eriksson
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Utrikes 18 april, 2024

Putin trappar upp jakten på socialister: ”Värre än någonsin”

Georgier protesterar mot den ”ryska lagen” om utländska agenter den 9 april 2024, som har spridit sig i regionen. Foto: Shakh Aivazov/AP.

Ryska socialistiska rörelsen är senast i raden att klassas som utländska agenter och förbjudas att verka i landet. ”Jag räknar inte med att överleva kriget”, säger den svartlistade statsvetaren Greg Judin till Flamman.

Varje fredag håller Rysslands oppositionella andan. Då presenterar nämligen det ryska justitiedepartementet de senaste tillskotten till sin lista med ”utländska agenter”, där både individer, organisationer och medier kan hamna.

Fredagen den 5 april utökades listan med ett nytt namn: Ryska socialistiska rörelsen (RSR), en vänstergrupp med rötter i trotskismen. Flamman ringer upp Ilya Budraitskis (bilden), en av organisationens medgrundare, som sedan krigets början befinner sig i exil i USA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Kultur 18 april, 2024

”Smärtpunkten” hyllar den hårda vården

Tony Olsson, spelad av Martin Nick Alexandersson och Riksteaterns producent Isa Stenberg (Maria Sid). David Dencik spelar Lars Norén. Foto: Nicklas Elmrin /SVT.

SVT:s serie om dubbelmordet i Malexander gestaltar en kriminalpolitik i förändring, men är okritisk till dagens trender. Kriminologen Hanna Tenenbaum har sett ”Smärtpunkten”.

Den 28 maj 1999 sköts poliserna Olle Borén och Robert Karlström ihjäl i Malexander av tre nynazister. Händelsen skakade Sverige. Själv var jag bara tre år, och berättelser om de sår som dåden lämnade fick jag ta del av långt senare.

SVT:s Smärtpunkten tar avstamp några månader tidigare, och gestaltar arbetet med Noréns pjäs 7:3, med tre fångar varav två nynazister i rollerna. Pjäsen spelades på scener utanför anstalter och efter den sista föreställningen rymde skådespelarna. Jakten på dem slutade med morden i Malexander.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Hanna Tenenbaum
Kriminolog.
Veckobrev 17 april, 2024

Jag älskar Sverige mer än Ivar Arpi

Till Sveriges försvar mot nationalisterna! Foto: Privat.

Jag skriver detta på väg hem från en föreläsning om Sveriges psykedeliska historia i Skövde, som jag måste säga är en fantastisk plats. Det första man möts av vid stationen är nämligen ett jättelikt kulturhus. Att det ser ut som en tegelborg från Super Mario Bros gör inte saken sämre.

Kulturhuset byggdes 1964 efter en ritning av Hans-Erland Heineman och sägs vara Sveriges första. Innanför tegelväggarna finns konsthall, biograf, danssalonger, restaurang, konferensrum, en teater med 500 stolar, samt ett bibliotek som pryds av ett praktfullt betongverk av Siri Derkert, ”Senapsträdet och himlens fåglar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Nyheter/Utrikes 17 april, 2024

Högerextrema norrmän återskapar Hamsuns röst med AI: ”Groteskt”

Författaren Knut Hamsuns signatur. Foto: Cornelius Poppe / NTB

Författarens ättlingar är skeptiska till projektet – men det högernationalistiska förlaget har inga planer på att stoppa det.

Det norska högerextrema förlaget Legatum Publishing har planer på att använda AI för att återskapa den nazistiska nationalikonen Knut Hamsuns röst. Syftet är att den konstgjorda rösten ska läsa in Hamsuns bok ”Svält” på engelska. 

Då det gått mer än 70 år efter författarens död så tappar förlaget Gyldendal rättigheterna till verket, som därmed får användas av vem som helst. Frågan om upphovsrätten även gäller någons röst är dock inget lagen har beslutat om än.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]