Opinion

Det nya kolivet är också brutalt och kort

Korna på en mjölkgård behandlas som varor snarare än levande varelser, menar skribenten. Foto: Berit Roald /NTB scanpix/TT.

Arla talar om korna som sina ”viktigaste med­arbetare”. Ändå för­bättras deras villkor bara på marginalen.

Opinion

Mjölkjätten Arla har lanserat ett nytt djuromsorgsprogram kallat Det nya kolivet. Det har presenterats med en betagande video på kor i suggestiva dimhöljda landskap. Arla har även satt upp flera meter höga mjölkpaket på några ställen i Sverige. Det känns inte allt för långsökt att tänka sig att de behövde reagera på de två avslöjanden som SVT:s Uppdrag granskning gjorde tidigare i år. I januari visades en gård upp för svenska folket där kor vadade i sin egen avföring och var gravt avmagrade. Arla försvarade sig med att detta bara var en enskild gård och att det naturligtvis inte såg ut så här på andra gårdar. I maj gjorde Uppdrag granskning ytterligare ett avsnitt om den svenska mjölkindustrin. Där visade de att inte färre än 210 svenska gårdar hade fått föreläggande för brott mot djurskyddslagen under förra året. Nu räckte det inte längre för Arla att komma med den slitna ursäkten att detta endast var undantag. Nu krävdes krafttag för att få tillbaka kundernas brustna förtroende. Därav deras nya djuromsorgsprogram Det nya kolivet.

Vad innehåller då detta nya förbättrade program för mjölkkorna? Jo, förutom det lagstadgade kravet på att korna måste vara ute på sommaren (2–4 månader beroende på var i landet de bor) ska de få 15 extra dagar av utevistelse.

De kor som vanligtvis är instängda dygnet runt i 8–10 månader ska nu få två hela veckor extra i ”frihet”. En annan punkt i programmet är att ko och kalv ska få vara tillsammans i 12 timmar efter födsel. I naturen hade kon och kalven byggt en mycket nära känslomässig relation under diandet som skulle ha pågått i 8–11 månader. ”Forskningen visar alltså tydligt att korna påverkas starkt av att deras kalv tas bort” skriver etnologiprofessor Per Jensen i boken Djurens känslor. Mjölkbönderna hör ofta kon och kalven råma förgäves till varandra många dagar efter att de har separerats. Mor och barn kommer med största sannolikhet aldrig att träffas igen.

Om det låter som om det nya kolivet skiljer sig ganska lite från det gamla har du förstått saken rätt. Arla påpekar dessutom själva att alla Arlagårdar inte har kommit så långt så att de kan uppnå de ”hårda krav” som Det nya kolivet kräver.

Arla kallar korna ”våra viktigaste medarbetare”. Men om de verkligen hade tyckt detta så hade de inte slitit bort kalvarna från sina mödrar samma dag som de föds. Då hade de inte tvångsinseminerat korna gång på gång för att mjölken ska fortsätta att flöda. Då hade de inte skickat helt friska kor till sin död vid fem års ålder för att de inte längre ger lika mycket mjölk, trots att kon bara har levt en fjärdedel av sin naturliga livslängd. Dessa praktiker är en närmast oundviklig del av en ekonomiskt bärkraftig komjölkproduktion och inget som något djuromsorgsprogram rår på.

Dessbättre har Arla själva en lösning på problemet. Vi behöver inte utsätta kon för fångenskap och död för att vi ska få något riktigt gott och näringsrikt till müslin eller i kaffet. ”Jörd” heter Arlas nya växtdryck som ska komma i tre olika former. Medan vi väntar på att den ska lanseras i Sverige kan vi med förmån ta del av den uppsjö av växtdrycker som redan finns på marknaden, som är betydligt bättre både för djuren och miljön.

  • arla
  • mjölk
  • mjölkkor

Opinion