Ekosocialismen vinner mark

Utrikes

Sedan USA:s kongress öppnade förra månaden har den socialistiska politikern från New York, Alexandria Ocasio-Cortez, minst sagt hunnit göra avtryck i den amerikanska politiken. Från skickliga sociala medie-manövrar till förslag på 70 procents marginalskatt – allt väcker uppståndelse. Det senaste tilltaget är dock av en annan kaliber än de tidigare.

När FN:s klimatpanel i oktober meddelade att mänskligheten har 12 år på sig att genomföra en klimatomställning om temperaturhöjningen ska hållas under 2 grader detta århundrade togs det i regel emot med allvarlig förstämning. Trots det har i princip inga nya politiska initiativ tagits, utöver ett allmänt upprepande av föresatserna i det hopplöst otillräckliga Parisavtalet. I USA, där regeringen dessutom har dragit sig ur detta avtal och aktivt förespråkar en utbyggnad av fossilindustrin, är situationen värre än på många andra håll.

Ingen klimatpolitik
Att det genomkonservativa och alltmer radikala regeringspartiet Republikanerna inte har någon klimatpolitik att tala om bör inte förvåna någon. Något som dock borde förvåna är att det enda oppositionspartiet i USA också saknar ett program för att tackla klimatförändringarna. Sist Demokraterna hade någon plan på detta område var 2009. Då misslyckades man att få den så kallade ”American Clean Energy and Security Act” antagen i Senaten. Sedan dess har ingenting gjorts för att fylla tomrummet. Tills nu.

Torsdagen den 7 februari presenterade Ocasio-Cortez tillsammans med veteransenatorn Ed Markey en resolution kallad ”The Green New Deal”. Namnets historiska konnotationer är inte en slump. Olika versioner av en grön ny giv, som är tänkt att inleda en ny progressiv era på samma sätt som Franklin D. Roosevelt gjorde på 1930-talet, har florerat i amerikansk politik de senaste åren. Inför presidentvalet 2016 var det den gröna kandidaten Jill Stein och den oberoende demokraten Bernie Sanders som lanserade idén. Efter höstens mellanårsval, i vilket Demokraterna vann tillbaka Representanthuset och ett historiskt antal progressiva och socialistiska kandidater valdes in, har den getts nytt liv av en rad personer som tidigare var kopplade till Sanders kampanj.

En ny giv
Med tanke på bristerna i den amerikanska klimatpolitiken är den nya resolutionen extremt ambitiös. Tanken är att göra USA helt oberoende av fossila bränslen inom en tioårsperiod. De globala fossila utsläppen ska minska med mellan 40 och 60 procent till 2030 och till 2050 ska de vara helt försvunna. Det sex sidor långa dokumentet beskriver hur andelen energi från förnyelsebara källor ska öka från dagens tio procent till uppåt 100 procent under nästa årtionde, och hur alla existerande byggnader ska ”nå maximal” effektivitet ifråga om energi- och vattenförbrukning. Dessutom ska det amerikanska transportsystemet ersättas med ett nytt ”smart nät” bestående av elektriska fordon och höghastighetståg.

Det är knappast förvånande att politiska förslag på den här nivån åtföljs av socialistiskt anstrukna formuleringar. I ett avsnitt som beskriver riktlinjerna för framtida lagförslag inom resolutionens ramar kan man läsa att dessa bör garantera ekonomiska förhållanden där ”varje ekonomisk aktör är fri från orättvis konkurrens och dominans” av monopol. Alla människor ska dessutom skyddas av ett kraftigt utbyggt socialt skyddsnät som garanterar ”samtliga medborgare i USA högkvalitativ sjukvård, överkomligt, säkert och adekvat boende, ekonomisk säkerhet, och tillgång till rent vatten, luft och hälsosam och överkomlig mat, och natur”.

Dessa högtflygande ambitioner har föga förvånande lett till starka reaktioner på båda sidor av det politiska spektrat.

Precis som med Obamacare och Bernie Sanders Medicare for All, har The Green New Deal på bara ett par veckor blivit ett politiskt begrepp med eget liv i USA.

”Till vänster om Che Guevara”
Det faktum att The Green New Deal hittills bara är en icke-bindande resolution, i kombination med de vaga formuleringarna, har gjort att många har kunnat ge sitt stöd åt planen, eftersom de inte behöver binda upp sig med några politiska löften. Precis som med Barack Obamas sjukvårdsreform Affordable Care Act – även kallad Obamacare – och Bernie Sanders Medicare for All, har The Green New Deal på bara ett par veckor blivit ett politiskt begrepp med eget liv i USA. Hittills har nästan 70 demokrater i kongressen gett sitt stöd till förslaget, inklusive de flesta som har gett sig in i kampen om nomineringen till partiets nästa presidentkandidat.

Samma vaga formuleringar har dock också gett ammunition åt högern, i båda partierna. Formuleringar om att alla, inklusive dem som ”inte kan eller är ovilliga att arbeta”, ska garanteras ”ekonomisk säkerhet”, och att man helt ska bli av med ”utsläpp från kor och flygplan” har gett öppna mål åt högern som kan skrämmas med att demokraterna vill införa kommunism, utrota kor och förbjuda flygresor.

Även den nyliberala högern har tagit till storsläggan. New York Times-kolumnisten David Brooks sade att Demokraterna tycks ha intagit en position ”någonstans till vänster om Che Guevara” och att under Ocasio-Cortez Green New Deal kommer ekonomiska ”planerare i Washington” att ta över transportsektorn och sjukvården.

– Det här handlar om att regeringen helt enkelt tar kontroll över stora delar av USA:s ekonomi, och det är något som jag inte tror att regeringen är kapabel att göra, sade han i en intervju med tv-kanalen Fox.

Danmark följer efter
Det mesta tyder dock på att The Green New Deal går hem bland väljarna. Enligt en undersökning av Yale-universitetet stödjer 92 procent av Demokraterna planen och 64 procent av Republikanerna. Demokraternas ledare i Representanthuset, talmannen Nancy Pelosi, gjorde trots det narr av förslagen i sitt första uttalande och har hittills vägrat att tillsätta en kommitté som kan utreda frågan. Men som Alexandria Ocasio-Cortez svarade handlar förslaget inte om att få till stånd en egen kommitté, utan om att förändra den politiska debatten och vad som är möjligt att kräva inom dess ramar. Det faktum att liknande initiativ nu tas på flera håll signalerar att den nyliberala erans förbud mot långtgående politiska satsningar sakta kan vara på väg att ge plats för en ny politisk verklighet.

Förra veckan presenterade det danska vänsterpartiet Enhedslisten en ny klimatplan som ska reducera koldioxidutsläppen med 70 procent till 2030 i landet. Till skillnad från The Green New Deal är den dessutom helt finansierad, ner på öret. Det är den första klimatsatsningen av sitt slag i Danmark och mycket tyder på att de kommer att bli vanligare framöver.