Sverige har aldrig varit en bra plats för kurder. Det menar Daniel Riazat, vänsterpartist och styrelsemedlem i en av landets större kurdiska organisationer. För honom är det ännu är oklart hur det avtal som slöts mellan Sverige, Finland och Turkiet på tisdagen ska tolkas.
– Men det kommer absolut, tyvärr, få effekter för människor. Sedan igår har jag fått hundratals meddelanden från människor som undrar om de kommer att utvisas, eller om deras föräldrar kommer att utvisas. Och om man läser avtalet så som det är skrivet är ju svaret: ja, det kommer de.
På torsdagen lät Erdogan meddela att man fått klartecken på att Sverige ska lämna ut 73 personer. Regeringen har inte bekräftat en sådan överenskommelse.
– Jag är betydligt mer orolig för att turkiska fascistiska grupper i Europa ska få luft under vingarna. Det är väldigt tydligt hur man ser att retoriken hårdnar, säger Riazat, som själv uppger att han mottagit en rad hot de senaste veckorna, trots att han varken är kurd eller, som svensk medborgare, kan utvisas.
– Jag har lämnat in information till säkerhetspolisen, men ärligt talat känns det ju lite märkligt att de ska utreda det här när det också är de som utreder kurder och kallar dem ”hot mot rikets säkerhet”.
Flera medier hade redan innan avtalet med Turkiet presenterades i början av veckan kunnat visa på hur säkerhetspolisens bedömningar blir till underlag för migrationsverkets beslut om utvisningar. Hård kritik har riktats mot systemet, där en person kan utvisats baserat på ett material som är hemligstämplat.
Mikael Westlund är advokat på firman De Basso och företräder flera av de kurder som hotas av utvisning.
– Jag är orolig. För att vi kommer att se svajiga underlag presenterad av Säpo, till exempel att någon har haft ”samröre med PKK”. Vad fan betyder det? säger han till Flamman.
I veckan rapporterade DN att Säpo redan har en lista med ett tiotal namn på kurder som kan komma att utvisas.
Derdiye Kül sitter i sitt kök. Mobilen är på högtalarfunktion och en kompis agerar tolk.
Hon är trebarnsmamma, gravid, och skräckslagen för vad som ska hända om hon utvisas till Turkiet.
Även hennes namn har förekommit i turkiska medier, där hon utmålats som terrorist. Att den turkiska staten ens vet var hon är, och vad hon har för juridisk status i Sverige, kan enligt Kul bara bero på att svenska myndigheter har delat med sig av den informationen.
1994 attackerades Küls by av turkisk militär, berättar hon. Familjen splittrades. Kul flydde upp i bergen, livrädd för att skjutas om hon visade sig för soldaterna. Där träffade hon på medlemmar av det kurdiska arbetarpartiet PKK.
– Jag var bara tolv år då, och vi var rädda. Vi visste inte vad vi skulle göra, så vi följde med dem högre upp i bergen. Vi var tvungna att lita på dem.
Hon pausar då och då när hon berättar. Tolken rapporterar krasst vad som händer:
– Nu grinar hon så att hon inte kan prata.
Eller:
– Nu är barnen i rummet, då vill hon inte berätta om det här.
Sedan hon var tolv har Kul varit övertygad om att det hade inneburit åtminstone livstids fängelse, kanske tortyr eller dödsstraff, om hon återvände till Turkiet. Efter två år med de kurdiska försvarsenheterna kunde hon i stället ta sig till Sverige för sex år sedan.
– Första åren efter att jag kom till Sverige var en lättnad. Jag tänkte: nu har jag räddat mig själv. Nu kan jag andas.
Äldsta dottern är fem år och född i Sverige.
– Finland och Sverige använder oss kurder som ett trappsteg, säger Derdiye Kül nu.
– De trampar på oss för att komma högre upp.
Hos Rojavakommittéerna tror man att Erdogan bluffar. I ett uttalande på tisdagen skriver de att han inte egentligen har fått någonting, men att han försöker få det att låta så för att inte tappa ansiktet i hemlandet.
Advokaten Mikael Westlund håller med: svenska medborgare kommer inte att utlämnas. Däremot kan kurder som bor i Sverige, men saknar svenskt medborgarskap, komma att utvisas.
– Migrationsverket kommer att pröva detta på sedvanligt sätt, men det kommer att finnas ett tryck på dem och Säpo kommer fortsätta hävda att dessa personer är en säkerhetsrisk, säger han.
Kan det tolkas som ministerstyre att i princip lova att sätta igång utlämningsärenden, trots att det är på myndighetsnivå det beslutet fattas?
– Det är ett övertramp som bryter mot grundläggande maktdelningsprinciper i en liberal rättsstat. En minister ska inte ha några åsikter om det. Det är inte direkt ministerstyre, men det är att sätta press på myndigheterna.
– De anklagade är journalister, intellektuella, hbtq-personer – alltså helt vanliga medborgare. Men i Erdogans ögon är de terrorister. Frågan vi måste ställa oss är vems definition av terrorism som ska gälla.
