Krönika

Krönika

Ett undangömt problem försvinner inte

När moderaterna vill avskaffa permanenta medborgarskap gör Ulla Hoffmann en lista över vilka som kanske ska passa sig när de inte sitter vid makten. Och påminner om i vilket läge det blev revolution för hundra år sedan.

Krönika

När jag hänger tvätt, frikopplas hjärnan från mina fingrar. Efter år av att räta ut rynkor på blöta tröjor för att underlätta strykningen – ja, jag stryker mina tröjor fortfarande och ja, jag vet att det är förspilld kvinnokraft – så vet fingrarna vad de ska göra. Det är då min frikopplade hjärna löper amok i total tankefrihet! Förkämparna för RUT-bidraget förstår inte vad de går miste om när släpper ifrån sig hjärnans alldeles egna reflektionstid.
Min hjärna – som enligt doktorerna ser alldeles normal ut för en människa i min ålder – kan då till exempel fundera på hur moderaterna tänkte när de vill kunna ta ifrån folk deras medborgarskap. Om jag vore moderat skulle jag då vara väldigt rädd när de rödgröna har makten. Jag menar jag har ju i mitt sinne redan gjort en lång lista på vilka moderata – och andra – politiker jag tycker att Sverige kan klara sig utan.
– Hej! Jag kommer från medborgarskapsmyndigheten. Jag har funnit att dina politiska åsikter inte stämmer överens med mina och därför tar jag nu ifrån dig ditt svenska medborgarskap. Här får du en enkel biljett till någon av de obebodda öarna i Tristan da Cunha.

 

Moderaterna vill inte bara avskaffa det livslånga medborgarskapet. Fattigdomen ska de avskaffa genom att förbjuda tiggeriet. Det var ju så borgmästaren i New York gjorde. Han bussade alla fattiga från centrum i stan till ytterkanterna och vips så hade han avskaffat fattigdomen och tiggeriet i de finare kvarteren och eftersom de rika bara rör sig där så var ju fattigdomen avskaffad. I vilket fall där och för dem.

 

I hela mitt vuxna liv har jag bott i allmännyttan. Jag tror på att kommunen, det vill säga du och jag, ska ha en solidarisk skyldighet att erbjuda bostäder till alla. Jag tror på att det allmänna ska ha ansvaret för att barnfamiljer inte vräks från sina bostäder så att barn inte blir hemlösa. Kort sagt: jag tror på allmännyttan. Nu har moderaterna beslutat sig för att avskaffa allmännyttan och införa marknadshyror som är högerns modell för att systematiskt sätta hyror som gör att de som redan har det bra får det bättre. Moderaterna tycks tro att de avskaffar bostadsbristen genom att marknaden, det vill säga den som har mycket pengar, bestämmer vem som kan hyra en bostad. För då kan ju inte de som har ont om pengar hyra och vips så är bristen på bostäder borta. I vilket fall där de bor och för dem.
I ärlighetens namn är det ju inte bara moderaterna som vill ha marknadshyror, de andra borgerliga partierna tycker att det ska vara fri hyressättning på åtminstone nybyggda lägenheter. Som om det är bristen på marknadsanpassade hyror som är orsaken till bostadsbristen och som gör att allt fler blir hemlösa och att barnfamiljer tvingas tränga ihop sig på kvadratmeterytor som vi inte skulle acceptera för dem som redan är inne på bostadsmarknaden.

 

Jag läser att fastighetsbranschen är en av de tätaste i landet. Den svenska bostadsmarknaden är så sjuk! Sverige har de högsta byggkostnaderna i EU och ingenting görs för att få ner dem och därmed hyran. Det byggs men det byggs fel – det byggs inte några bostäder som vanligt folk har råd att hyra! Vi tränger bort den obehagliga sanningen att fattigdomen återigen har slagit rot i vårt samhälle och att det finns tusentals barn som är hemlösa. Barn som inte vet var de ska sova förrän kvällen kommer. Barn som inte har någon plats som de kan peka på och säga ”där bor jag”! Vi blundar för att köerna till Stadsmissionens matkassar och matkuponger växer och att det är allt fler barnfamiljer, hemlösa och pensionärer som behöver gratismåltiderna.
För 100 år sedan var det det här som var anledningen till revolution! Hur ska ni ha det? Ska kampen fortsätta?