Nyheter

Farc och regeringen i avtal om barnsoldater

John-Jairo i april 1988. ”Både pappa och mamma var gerillasoldater och jag föddes i praktiken i gerillan”, berättade han. Foto: Dick Emanuelsson.

Ett gemensamt delavtal mellan Farc-gerillans och den colombianska regeringens förhandlingsdelegationer slöts i förra veckan i Havanna. Gerillan lovar att ungdomar yngre än 15 år ska exkluderas från gerillan, att gerillasoldater i åldern 15-17 år successivt demobiliseras samt förbinder sig till att inte rekrytera yngre medlemmar än 18 år.

Nyheter

Enligt Farc:s chefsförhandlare Ivan Marquez har gerillan 21 soldater yngre än 15 år vilka Farc är beredda att överlämna till sina anhöriga eller den statliga familje- och barnavårdsmyndigheten ICBF.
– Förutom att dessa ungdomar dras bort från kriget måste vi dra bort dem från misären och hungern. I Colombia dör mer barn på grund av undernäring än på grund av kriget, säger Jesus Santrich, en av Farc-gerillans förhandlare i en kommentar till Flamman.
Jairo Ramirez är advokat och tillhör ledningen för Colombias Permanenta Kommission för Mänskliga Rättigheter, CPDH:
– Överenskommelsen slår fast att ungdomar yngre än 14 år ska ges amnesti och benådas för ”uppror” och liknande ”brott” mot staten. De ungdomar som är anklagade för brott som inte är föremål för amnesti ska behandlas individuellt. Dessa minderåriga kommer att ställas inför den specialdomstol som inrättas efter det definitiva undertecknandet av fredsavtalet, säger han till Flamman.

Tusentals barn dör av undernäring

– Överenskommelsen visar att fredsprocessen går framåt och att vi är på väg mot ett slutavtal. Men det finns en obalans, säger Ramirez. Gerillan har gått med på viktiga delöverenskommelser medan regeringen inte sluter upp på samma sätt och inte ens har avsatt anslag för en postkonflikt. President Juan Manuel Santos förlitar sig på internationella donationer.
– Det nu slutna delavtalet har en sötsur smak. För det handlar i första hand om 21 till 22 barn i gerillan. Men regeringen talar inte om situationen i allmänhet för Colombias barn som är dramatisk. Barn dör av undernäring och hunger, bland dem indianbefolkningen Wayuu i länet Guajira. Där har 1000 barn dött de senaste tre åren. Eller Emberaindianerna i länet Risaralda. Men samma dramatiska siffror registreras även i län som Choco, Meta eller Guaviare, understryker Ramirez.

Gerillasoldaten John-Jairo, 13

Under mina 35 år som reporter med bevakning av Colombia och den väpnade konflikten är det färre än tio gerillasoldater som jag har stött på som har varit yngre än 15 år. Men en av dem var John-Jairo, 13. I Farc-gerillans centrala bas ”Casa Verde”, berättade han 1988 i ett reportage i Flamman hur han kom till Farc.
– Både pappa och mamma var gerillasoldater och jag föddes i praktiken i gerillan men växte upp med min farmor. När jag var nio år hade hon inte längre fysiska krafter att ta hand om mig hemma. Så vi gick till Casa Verde och min farmor överlämnade mig till kommendanterna. De ville inte ta emot mig just på grund av att jag bara var nio år. Men min mor hade stupat och min far stred på en av gerillafronterna så kamraterna hade inget val, sa den lille killen och kramade sitt M1-gevär.

Stupade i strid

Arton år senare i ett gerillaläger i södra Colombia träffade jag gerillasoldaten ”Olga”, en av dem som var i Casa Verde 1988. Hon berättade att John-Jairo hade stridit i tre månader och överlevt bombningen av Casa Verde i december 1990. Vid 20 års ålder blev han chef för en pluton med tolv gerillasoldater men stupade vid 25 års ålder.
Den unge pojken avslutade mitt reportage från 1988 med orden:
– Colombias barn har i dag inte rätt till utbildning eller fritid. De tvingas arbeta för att deras familjer inte ska dö av svält. För barnen existerar det inga mänskliga rättigheter i Colombia. I annat fall skulle inte jag och mina kamrater behöva vara här och riskera våra liv. Men vi är beredda betala det pris som är nödvändigt för barnens framtid i Colombia, även om priset kan bli högt.

  • Colombia
  • Farc

Nytt