När en tänker på de första månaderna med Joe Biden och Kamala Harris är det oundvikligt att tänka på föregångaren Donald Trump. Hans handlingar bekräftade våra farhågor om att han är en oberäknelig, ultrakonservativ, rasistisk och kvinnofientlig person som ger patriarkatet ett ansikte. När Joe Biden och Kamala Harris vann valet var det många som drog en lättnadens suck. Biden som president har varit en uppfriskande fläkt på det ovala kontoret – men det är fortfarande samma politiska struktur som styr landet.
Biden inledde sitt presidentskap i traditionell militaristisk stil med ett flyganfall den 26 februari mot anläggningar som används av Iranstödda milisgrupper i östra Syrien. Minst 17 milismän dödades enligt syriska människorättsobservatoriet.
Biden har även fokuserat på att åter stärka tidigare allianser, som den mellan EU och USA, som Trump skadat. Presidentens kommentarer vid säkerhetskonferensen i München och utrikesminister Antony Blinkens två resor till Bryssel för att träffa Natoallierade har varit tecken på att USA gör försök att vitalisera transatlantiska allianser.
Bidens regering fortsätter också att stödja Israel fullt ut, till och med när de fruktansvärda militära attackerna mot Gaza som drabbade civilbefolkningen ägde rum. I det här fallet kunde Biden-regeringen ha visat en humanitär och rättvis sida men valde att följa USA:s historiska linje i konflikten. Även om Biden uttryckte stöd för en tvåstatslösning kan den palestinska myndigheten inte räkna med en allierad i Bidens administration. Kamala Harris har också explicit uttryck USA:s stöd för Israel.
Under de första dagarna av Bidens administration är det dock migrationspolitiken som visat sig vara dess akilleshäl. Joe Biden hade lovat att höja gränsen för hur många flyktingar som kan tillåtas komma till USA med mer än 62 000, jämfört med den historiska minimigränsen för Trump-eran på 15 000. Men redan i april tillkännagav Vita huset att de återigen skulle sänka nivån till den som Trump satt. Detta har vållat rättmätig upprördhet bland medlemmar av det demokratiska partiet, för att inte tala om de skandaler som fortsätter att komma fram om hur barn som kommer till USA med hopp om att få uppehållstillstånd blir internerade.
När det gäller inrikespolitiken har Bidens högsta prioritet varit vaccin och vaccinationer. Där vore det såklart även önskvärt att se en tydligare demokratisk politik som gynnar utsatta grupper som drabbats hårt av pandemin så som svarta, kvinnor och hbtq-personer. För faran är inte över än, varken från pandemin eller från högern. Högerextrema och nationalistiska krafter fortsätter vara aktiva och konservativa grupper inom det demokratiska partiet begränsar inflytandet för mer progressiva personer i partiet som Bernie Sanders, Ilhan Omar och Alexandria Ocasio-Cortez.
Historien visar att demokrati, jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter alltid segrar till slut. Därför kommer vi feminister att fortsätta bemöta hat med hopp, auktoritärt styre med demokrati, patriarkat med feminism, rasism med antirasism, nationalism med internationalism och kolonialism med global rättvisa. I kampen för detta uttrycker vi vår solidaritet med de demokratiska krafter, kvinnorörelsen, hbtq-organisationer, fackföreningar, urfolksrörelsen, Black lives matter och andra organisationer från det civila samhället i USA. Dessa organisationer kommer att spela en avgörande roll inom en snar framtid för att fortsätta begränsa de framsteg som har gjorts av nationalistiska och vit makt-grupper i landet.
Låt oss fortsätta utveckla en feminism med global solidaritet. Världen behöver det!
