Jag har drömt att något kommer
jag har drömt om en röd stjärna
att alla våra ord bildade ekon
och att gatorna doftade av rosor och bensin
Kamrat, jag drömde om den röda stjärnan
när jag var vaken
Jag har drömt att något kommer
Något annat
något bättre
något lika underbart som det är att lyssna till Danielas sånger, lika underbart som kall saft en solig dag, som sött te, och när måsarnas skrik på balkongen larmar vårens intåg på torget, grannen som bjuder på empanadas, demonstrationstågen på första maj
underbart såsom Alis dikter är underbara, såsom syrenerna, såsom stränderna svallar, marelden
Något kommer, något kommer
något annat, något bättre
Och du min kamrat, var är du?
Kamrat, varför drömmer du bara i sömnen? När blev vår utopi synonym med ett återupplivande av en redan dödfödd socialdemokrati? När blev vår rörelse synonym med uppvaktningen av kapitalets korpraler, som om vi inte redan visste att kapitalet går hand i hand med bödlarna, som går hand i hand med liberalismen, som går hand i hand med fascismen, som går hand i hand med vår utplåning? Kamrat, vad hände med vår fredsrörelse? Vad hände med vårt historiska imperativ? Vad hände med vår solidaritet?
Kamrat, varför drömmer du bara i sömnen?
Kamrat, jag vet att du vet att det inte är kriminaliteten, utan kapitalismen.
Kamrat, jag vet att du vet att det inte är knarket, utan kapitalismen.
Kamrat, jag vet att du vet att det inte är barnen, inte är de sjuka, inte är de unga, inte är de papperslösa, inte är de svaga, utan kapitalismen.
Kamrat, jag vet att du vet att ingen människa är illegal
Kamrat, jag vet att du vet att historien inte är slut än
jag vet att du vet att vi måste börja hemsöka det här systemet för att kunna bli kvitt det
Kamrat, något kommer, något kommer
något annat, något bättre
Något som ger oss efter behov, något som vi gör efter förmåga
Något kommer ur talkörernas gemensamma röst denna första maj
Och delar ut sjukpenningen
Och delar ut empanadas
Och delar ut bostäderna
Och delar ut Danielas sånger
Och delar ut sötebrödsdagarna
Och delar ut hemtjänsten
Och delar ut Strandvägens alla etagelägenheter
Och delar ut saften
Och delar ut busskorten
Och delar ut landställena
Och delar ut Alis dikter
Och delar ut gympaskorna
Och delar ut silverskedarna
Och delar ut privategendomen
Och ger oss också vår andel
Om poeten
Lizette Romero Niknami är poet, kritiker och skrivpedagog. Hon är utbildad vid Biskops Arnös författarskola och går masterprogrammet i litterär gestaltning vid HDK-Valand. Hon debuterade med De försvunna 2020 på Albert Bonniers förlag.