Ledare

Fler borde åka till Tyskland för att radikaliseras

En grupp aktivister blockerar järnvägsspåren till Vattenfalls anläggning i Welzow under 2016 års Ende gelände. Foto: Tino Schulze/AP/TT.

För att vinna måste klimatrörelsen vinna nästan överallt. Då behövs fler organiserade, erfarna aktivister.

Ledare

Tusentals aktivister samlades under veckan i den tyska staden Viersen. Deras mål är att stoppa kolutvinningen i ett dagbrott i närheten genom att blockera infrastruktur med sina kroppar.
Aktivisterna anser sig stå över lagen och de kommer sannolikt att bryta mot den. De är, som det heter, extremister.
Det är femte gången Ende gelände arrangeras. Aktionen har kommit att bli en av världens mest uppmärksammade, av goda skäl.

Exakt när och hur tillslaget mot kolgruvan inleds är hemligt. Men i aktionens gemensamma läger dras förberedelserna igång redan flera dagar innan. Maten tillagas i gemensamma storkök och alla deltagare utrustas med ansiktsmask och överdragsoverall; det är dammigt i ett dagbrott. Dessutom hålls förberedande utbildningar och säkerhetsgenomgångar. Bland annat får deltagarna lära sig hur man skyddar sig från batongslag och pepparsprej.

Redan innan de anländer är aktivisterna indelade i grupper med speciella delmål. Stoppas en grupp kan en annan ändå slutföra huvuduppdraget.
Vid tidigare aktioner har det, trots tusentals deltagare, ändå varit relativt få som gripits av polis. Det är kanske talande för den tyska polisens inställning, men framförallt för aktivisternas höga grad av planering och organisation.
Ende gelände är, helt enkelt, bra på vad de gör.
Ändå kommer de i bästa fall bara lyckas stänga ned kolutvinningen i något dygn.
Men att en gruva stoppas kostar företagen, om än kortvarigt, massor med pengar. Att aktivister hotar vinsterna har också angetts som skäl för att stoppa verksamheten tidigare.
Men på den globala marknaden blir effekten ofta att kolen grävs upp någon annanstans och eldas upp lik förbannat. Då kan segern tyckas vara uteslutande moralisk.

Svenska Vattenfall som driver sju koleldade kraftverk i Europa, framförallt just i Tyskland, har till exempel satt det i system att avveckla sitt eget kolberoende genom att sälja anläggningarna till andra energiproducenter.
Resultatet för koldioxidhalten i luften blir förstås den samma.

Redan innan de anländer är aktivisterna indelade i grupper med speciella delmål. Stoppas en grupp kan en annan ändå slutföra huvuduppdraget

De rörelser som vill undvika en katastrofal uppvärmning måste tyvärr inte vinna bara i det lokala dagbrottet, utan i även i det i regionen bredvid. Och i grannlandet. Och på kontinenten – och nästan överallt.
Därför är Vattenfalls tendens att minska sitt användande av kolkraft genom att sälja av sina anläggningar till någon annan så provocerande.

Men därför är också Ende gelände, som en slags knutpunkt, så viktig. Alla som kommer hem från Rhenlandet efter veckans aktioner kommer veta, ungefär, hur man blockerar ett dagbrott. De kommer också veta hur polisen kommer att försöka stoppa en och hur företaget kan tänkas agera. De kommer kanske ha pratat med lokala och regionala medier och övat på att få ut sitt budskap.

De kommer troligen också att vara radikaliserade. Inte till våldsbejakande terrorister, men till medborgare med en större förståelse för våra gemensamma problem och dess möjliga lösningar.
Framförallt kommer de att veta att det är möjligt att störa den energiinfrastruktur som är en direkt orsak till klimatkrisen, låt vara kortvarigt. Den kunskapen måste kanske spridas mer än någon annan.

  • aktivism
  • klimatrörelsen
  • Tyskland

Ledare