Totalt finns 1 053 personer namngivna på de listor som partierna lämnat in inför riksdagsvalet. Av dessa har 76 uppgivit att de jobbar i ett arbetaryrke. Det motsvarar 6,9 procent.
Enligt LO finns ungefär 2 miljoner anställda inom LO-yrken i Sverige. För att urvalet ska bli representativt skulle det alltså krävas fler än dubbelt så många arbetarnamn på listorna. Antalet företagare och ekonomer på lista när 77 stycken. Alltså fler än alla arbetaryrken tillsammans.
Fredrik Svensson är snickare och kommunpolitiker för KD i Herrljunga. Han stod tidigare på riksdagslistan och kommunlistan inför höstens val, men har nu dragit tillbaka sin kandidatur eftersom det inte fungerar med arbets- och familjelivet. Värst har varit långdragna möten på dagtid, berättar han för Flamman.
– Det funkar inte riktigt med mitt yrkesliv. Jag håller i större byggen och på måndagar kommer underentreprenörer, man ska säkerställa att alla är på plats och att bygget flyter på. Jag har lyckats trixa och ha mig, men jag orkar inte en period till, säger han och fortsätter:
– Krisledningsnämnden har också tagit enormt mycket tid på grund av pandemin och kriget i Ukraina.
Han säger att hans arbetsgivare varit uppmuntrande, men att det finns strukturella hinder för arbetare att engagera sig i politiken. Flammans genomgång av valsedlarna visar att det utöver företagare och ekonomer också finns många studenter och pensionärer.
– Jag fattar nu varför så många är äldre. De har ju sin pension och de är lediga. Jag har också tyckt att en del åker på mötena för att få sin fralla och julbord en gång per år, säger Fredrik Svensson.
Du menar att de inte engagerar sig så mycket?
– Nej, det är en social grej. För vissa över 65 blir det ett sätt att komma ut och träffas och fika. En person sa att hon inte kunde förstå varför vi skulle ha nämndmöte klockan ett, för hennes potatisar hade inte kokat färdigt. Jag blir lite frustrerad då, jag tar ju min arbetstid till detta, för att vara med och påverka så att det blir rätt beslut.
Vad skulle behöva ändras för att fler med arbetaryrken ska engagera sig politiskt?
– Vi har lärt oss det här med videosamtal nu, och så skulle mycket väl fullmäktigemöten och allting kunna hållas, för det blir inte så långdraget då. Inom politiken kan oppositionen hålla på att driva saker till leda bara för att hålla igång en diskussion. Och jag känner: nu får vi sätta stopp för diskussionen, jag har inte den tiden, vi måste ta ett beslut. När vi kör på Skype blir det inte alls de diskussionerna, man tar ett beslut bara.
Trots frustrationen lyfter Fredrik Svensson fram saker han har jobbat för och är stolt över, som att kommunens barn- och äldrevård rankas högt och att inflyttningen har ökat. Han säger också att arbetaridentiteten varit viktig för hans politiska gärning.
– Särskilt i tekniska nämnden. Där jag har särskild kunskap som kommer till nytta.
Maria Östberg, distriktschef på LO i norra Sverige, säger till Flamman att de helst skulle vilja ha ”hela listan full med arbetare”. Hon påpekar också att vallistorna inte är någon exakt vetenskap och att många som är anställda inom facken eller förtroendevalda ändå har erfarenhet från fabriks- eller verkstadsgolv.
Dessa lyfter LO ofta fram som sina kandidater i valrörelsen.
– Men jag vet att jag reagerade när jag såg listan: många av dem som jag ville lyfta fram som fackliga kandidater, som verkligen stått på de fackliga barrikaderna så att säga… Det börjar ju bli ganska länge sedan de gjorde det nu.
Inför valet 2018 kritiserade LO i Norra Sverige öppet Socialdemokraterna. som de ansåg hade oacceptabelt få arbetare på sina listor.
Fördelningen ser inte bättre ut den här gång en, men kritiken har uteblivit.
– Jag kommer alltid att säga att det är för få. Fram tills att det är hundra procent. Nästan i alla fall, men det finns ingen kritik i nuläget, säger Maria Östberg till Flamman.
Hur kommer det sig då att det är för få, om ingen har gjort fel? Har du någon teori?
– Nej, jag har inget svar på det. Men jag kan säga att det är inte helt lätt att hitta folk som vill ställa upp.
Det finns inget krav på att fylla i yrke på vallistorna, och Valmyndigheten kontrollerar inte heller att angivet yrke faktiskt stämmer. Samtidigt har vissa kandidater valt att beskriva sig själva med titlar som kanske inte är traditionella yrken: i årets riksdagsval ställer till exempel både en ”punkare” och en ”internationell popstar” upp. Efter Fredrik Svenssons avhopp är båda grupperna lika vanliga som snickare.
Hur räknar man arbetare?
Det finns många olika siffror på hur
många arbetare som finns i Sverige. Den
fackliga tankesmedjan Katalys har i sin
rapportserie om klass i Sverige använt sig av
en definition som utgår bland annat från
vilket inflytande man har på sin arbetsplats –
och som innebär att en del lägre tjänstemän
också räknas till arbetarklassen. Enligt det
sättet att räkna är ungefär hälften av
befolkningen arbetare – drygt 5 miljoner
människor.
Flamman har för den här texten använt sig
av enklast möjliga definition: den som jobbar
inom ett yrke som organiseras av ett LO-
förbund är arbetare.
LO:s siffra, som anges i början av texten,
har de räknat fram med hjälp av antalet
anslutna anställda och organisationsgraden.
