Under det senaste året har priset på bostäder – både villor och bostadsrätter – stigit med 7,2 respektive 8,8 procent. Det kan alltså innebära en ökning med hundratusentals kronor för en bostad i någon av landets städer.
Ett bostadslån har också så gott som blivit ett krav för att kunna köpa en bostad. Få har möjlighet att spara ihop de miljontals kronor som krävs och ofta blir ränta och avbetalning på bolånen ett hushålls enskilt största utgift.
Men någonting är skevt på bolånemarknaden, misstänker finansinspektionen.
”Att utlåningsräntorna inte faller i takt med finansieringskostnaderna kan vara en indikation på att konkurrensen på bolånemarknaden är svag.” skrev man i förra veckan i ett pressmeddelande.
Bankerna har alltså allt större vinstmarginaler på allt dyrare bolån för allt dyrare bostäder.
John Söderström på konkurrensverket varnade redan för fem år sedan för den svaga konkurrensen inom finanssektorn.
2013 var han projektledare för en av konkurrensverkets utredningar av bankerna. De höga vinsterna hade fått myndigheten att misstänka att konkurrensen inte fungerade som den skulle inom sektorn.
Det skulle visa sig att misstankarna stämde.

Inte konkurrensutsatta

Utredningens rapport slår fast att bankerna inte tycks vara tillräckligt konkurrensutsatta, och att kunderna ofta hamnar i ett förhandlingsläge med dålig information och svårigheter att jämföra priserna. Läget var så dåligt, att John Söderström och de andra rapportförfattarna lyfte frågan om en, möjligen outtalad, kartelliknande verksamhet:
”En annan fråga som kan ställas är om de ökade bruttomarginalerna kan förklaras av någon form av samordning på bolånemarknaden. Samordningen behöver inte vara uttalad. Det kan istället vara fråga om tyst samordning som utvecklats på marknaden. ”
Det var 2013. Sedan dess har bankernas vinstmarginal på bolånen bara fortsatt att öka.
– Bolånemarginalerna, de har ju ökat sen vi gjorde studien. Och hög lönsamhet är ju en konkurrensindikator på att konkurrensen inte fungerar så väl, säger Johan Söderström till Flamman.

Vinsterna högre än någonsin

I förra veckan varnade även Finansinspektionen, som konstaterar att vinsterna på bolånen ökat stadigt sedan 2011, och nu är högre än de någonsin varit tidigare.
Undersökningen, som är baserad på siffror från tre av de fyra största bankerna, tycks tyda på att även om det finns utrymme så sänker ingen av bankerna löntagarnas kostnader – eftersom ingen av de andra bankerna gör det.
– Det vi har sett nu senaste kvartalet är att bankernas kostnader för finansiera den här utlåningen sjunker, men utlångingsränortna till kunderna sjunker inte i samma omfattning. Då har vi dragit slutsatsen att det finns ett utrymme för bankerna att ligga kvar litegrann. Det är ingen bank som drar neråt, utan man ligger kvar och bevakar varandra. Det är ett flockbeteende, säger Henrik Larsson på Finansinspektionen till Flamman.

”Bra med nya aktörer”

På Finansinspektionen vill man uppmana bankernas kunder att själva ta ansvar, och att jämföra erbjudanden för att få ned priset. Sammanställningen av bankernas bolånemarginal är tänkt att fungera just som ett verktyg för låntagarna i förhandling med bankerna.
– Det är en del av det. Sen ser vi naturligtvis att det skulle vara bra om det kom in nya aktörer som kunde pressa de gamla stora bankerna, eller om de befintliga bankerna tog initiativ till att konkurrera med räntan, säger Henrik Larsson.
Finns det några incitament till det? Vill inte bankerna gå med så mycket vinst som möjligt?
– Jo, det är klart att det de vill. Men då är ju frågan hur de ska nå den. Om det är någon bank som kan tänka sig att öka sin lönsamhet genom att ta större marknadsandelar, då skulle man kunna tänka sig att de började sänka räntan då för att få nya kunder. Men det ser vi ju inte. Vi ser att bankerna har en bra lönsamhet som det ser ut i dag. De vill inte ändra läget.
Konkurrensverket varnade för den här effekten redan 2013 – då var svaret ungefär samma sak. Sedan dess verkar det snarare blivit värre. Fungerar verkligen den här idén?
– Det finns ju en konkurrens i den meningen att det finns många olika aktörer. Det finns  minst åtta stycken stora företag som erbjuder bolån i dag. Så det finns många man kan vända sig till. Men som sagt, ingen är speciellt pigg på att starta något priskrig med de andra genom att sänka räntorna.
Även Johan Söderström menar, då som nu, att det är enda sättet att påverka bankerna.
– Man kan inte gå in med konkurrenslagen på att de har höga marginaler. Att försöka utnyttja att rösta med fötterna – det är det man kan göra.