Ängslig introvert. Svenska vänsterväljare är mindre extroverta och mer ängsliga, enligt nya forskningsrön.
Personlighet kan förklara varför svenska väljare röstar som de gör, enligt en ny studie.
För första gången har forskare kartlagt de svenska väljarna utifrån deras partisympatier och personligheter. Enligt en modell med fem indikatorer har man kunnat visa att vissa personlighetsdrag kan kopplas till vissa partisympatier.
– Personer som är långt åt vänster och som röstar på framförallt Vänsterpartiet och Miljöpartiet har högre ängslighet, öppenhet och välvillighet, säger John Magnus Roos vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet och en högskolan i Skövde, en av forskarna bakom studien.
– Det säger ju en hel del om de här personerna. Ängsligheten innebär att de har mer humörsvängningar och känner starkare emotioner.
På andra sidan spektrumet, väljare som sympatiserar framförallt med Moderaterna eller Sverigedemokraterna, syns istället en hög grad av utåtriktning och samvetsgrannhet.
Forskningen bygger på svar från SOM-institutets stora enkätundersökning av svenska väljare.
Kan den här typen av forskningsresultat missbrukas, för att påverka valutgångar till exempel?
– Jo, det är klart att det kan användas så också. Inom amerikansk forskning har det gjorts ganska mycket personlighetstester, och där används de ju också inom politisk kommunikation. Där är vi inne på det du talar om. Företagsledare världen över använder sig också av det här.
Men John Magnus Roos menar också att personlighetsforskningen kan användas för att förklara hur väljare beter sig efter ett val.
– Väljare med lägre grad av välvillighet har större krav på att folk gör som de säger, så de kommer kräva att vallöften infrias medan de med högre grad kommer acceptera hur det blir i högre grad, till exempel.
Forskarna slår också fast att faktorer som kön och socioekonomisk status väger tyngre för väljarnas partisympatier än deras personligheter.
Kvinnor röstar i högre grad åt vänster, och människor med större inkomster röstar längre högerut.
– Sen hänger ju personlighet också ihop med kön och socioekonomisk status. Så man kan fråga sig vad det egentligen är som kommer först där, säger John Magnus Roos.
Ni utgår från vad folk har svarat i en enkät – mäter ni inte egentligen vilken personlighet människor anser sig ha?
– Jo det kan man säga. Det är självskattade svar. Det man kan göra för att jämföra om folk svarar ärligt genom att jämföra om deras personlighet stämmer över flera olika svar. Och det gör den ganska bra. Sen kan de förstås ha lurat sig själva, det kan vi ju inte veta. Egentligen kan det vara så att det snarare är ideal man mäter.
