Inrikes

Försörjningsstödet har urholkats

”De som har ekonomiskt bistånd och i synnerhet de som lever på det i längre perioder kan inte unna sig sådant som anses som självklart även för låginkomsttagare,” säger Åke Bergmark. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

De som får försörjningsstöd är betydligt fattigare i dag än för 30 år sedan. Dessutom har det blivit svårare att beviljas det. Att koppla ekonomiskt bistånd till inkomstutvecklingen i stället för prisutvecklingen kan vara en lösning som inte behöver kosta så mycket, menar Åke Bergmark, professor i socialt arbete.

Inrikes

– Tittar man över tid så är det ganska betydande skillnader, säger Åke Bergmark, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, som har forskat kring ekonomiskt bistånd.
Försörjningsstödet har ökat med cirka 75 procent sedan 1980-talet. Under samma tid har lönerna ökat med ungefär det tredubbla. När den nuvarande socialtjänstlagen sjösattes 1982 var tanken att det ekonomiska biståndet, det som förut kallades socialbidrag, skulle motsvara vad som kunde anses vara en rimlig levnadsstandard i Sverige.
– För att det ska vara fallet måste det finnas en följsamhet mellan försörjningsstödet och nivån på vad människor i regel har råd att unna sig. Men man har aldrig gjort den kopplingen. Människors levnadsstandard har utvecklats betydligt mer än prisutvecklingen under de här åren.
– De som har ekonomiskt bistånd och i synnerhet de som lever på det i längre perioder kan inte unna sig sådant som anses som självklart även för låginkomsttagare, säger Åke Bergmark.

Svårare att få bistånd

Samtidigt som ersättningsnivåerna för försörjningsstöd har blivit lägre i förhållande till den generella levnadsstandarden jämfört med för 20-30 år sedan har det också blivit svårare att beviljas försörjningsstöd.
– Det finns studier som är gjorda på fiktiva typfall där handläggare har fått ta ställning till om man ska bevilja bistånd och hur mycket man ska bevilja. De har gjorts under olika perioder och om man jämför över tid så kan man se att att återhållsamheten har ökat rätt väsentligt.
Konsekvenserna blir ett ökat utanförskap för gruppen som lever på försörjningsstöd. Det finns även forskning som visar att långvarig dålig ekonomi har negativa effekter på hälsan. Hur har det då blivit så här? Åke Bergmark tror att 90-talskrisen bidrog till en skärpt syn på försörjningsstöd. Under åren med massarbetslöshet ökade antalet som sökte försörjningsstöd och kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd steg.
1998 genomgick socialtjänstlagen en revidering och det som kallas för riksnormen infördes. Innan dess fanns en rad poster i försörjningsstödet som beräknades utifrån en schablon.
– En del av de posterna lyfte man ut från riksnormen i samband med revideringen. Tanken var att behovet av dem skulle prövas individuellt. Men det som hände var att kommunerna bara använde sig av de resterande posterna och i många fall struntade i att göra individuella prövningar kring de andra, säger Åke Bergmark.

Misstro mot bidrag

Det finns få politiska poänger att hämta genom att argumentera för att personer på försörjningsstöd ska få högre ersättning, något som Åke Bergmark också tror har haft betydelse för utvecklingen. Det rör sig om en grupp som inte är särskilt röststark. Dessutom finns en misstro mot försörjningsstöd.
– Tittar man på attitydundersökningar bland svenskar så kan man se att det finns en viss misstänksamhet mot ekonomiskt bistånd, att många tycker det är för lätt att få.
Vad säger du till dem som är skeptiska till en högre nivå på försörjningsstödet?
– I alla typer av samhällen finns människor som av olika skäl inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden och som inte har något annat skydd. Då är det en solidaritetsfråga vad man ska göra med de här människorna. Ska de leva på en så låg nivå som möjligt eller ska de få ha ett drägligt liv?
Att koppla försörjningsstödet till inkomstökningar i stället för prisökningar, som det baseras på i dag, skulle vara ett sätt att få ett annat system.
– Det är tekniskt fullt möjligt att räkna upp försörjningsstödet årligen utifrån hur de disponibla inkomsterna utvecklas. Om man gjorde det i dag skulle glappet kvarstå men det skulle inte öka. Det skulle dessutom kunna göras till en relativt låg kostnad.
Enligt socialtjänstlagen ska ekonomiskt bistånd ligga på ”en skälig levnadsnivå”.
Går det att säga att man i dag inte följer det som från början var syftet med socialtjänstlagen?
– Ja det kan man nog säga eftersom det fanns en ambition att det skulle kopplas till levnadsstandarden i övrigt. I dag är det dessutom fler som får ekonomiskt bistånd i längre perioder. Då blir konsekvenserna värre än om det rör sig om några månader.

  • Ekonomiskt bistånd
  • försörjningsstöd

Inrikes