Någon gång under tidningens nu 100-åriga historia har någon sagt att det är tidningen med ”världens
vackraste namn”.
Men vem kom egentligen på det?
Flammans 100-årsjubileumsnummer kan ge besked: Äran tillfaller smeden PA Tegman från Malmberget. Det var han, som i hela sitt liv sett flammorna från ässjan spraka genom de mörka arbetslokalerna, som lade till ordet ”Flamman” till det första tidningsnamnet ”Norrskenet”.
Därmed gav han namn åt den tidning som nu fyller 100 år. PA Tegman fanns ännu tio år efter det första numret kvar i ledningen för tidningen, fortfarande smed och fortfarande kampvillig.
De övriga sex gick varierande öden till mötes: tidningsledningens förste ordförande Gustaf S Nilsson satt på sin post i bara ett år. 1905 emigrerade han till Amerika. Kassören LJ Carlsson, som var vaktmästare i
Malmbergets Folkets hus, blev riksdagsman och hemmansägare i Värmland.
JW Kramer, som skrev tidningens första ledare, blev enligt Flammans jubileumsnummer 1916 ”en avfälling
från den allena saliggörande läran”– han blev nämligen syndikalist. Styrelsemedlemmen DO Lind överlevde Flamman bara med tre år – han begick självmord strax efter storstrejken 1909.
Styrelseledamöterna LP Jansson, svagdrickeutkörare till yrket, och Albin Jansson,blev inte heller ångvariga. LP Jansson lämnade politiken ganska snart, medan Albin Jansson – det är inte känt om jansönerna var släkt – emigrerade till Kanada redan 1910. Han återkom till Sverige 1915, men
flyttade då till Hällefors.
Det var de män som startade den tidning som nu fyller 100 år. Fast egentligen är vi som firar Norrskensflammans 100-årsjubileum lite sent ute. Och egentligen började det vi firar inte ens under
det namnet.
Så året var inte 1906. Tidningen inte Norrskensflamman.
Utan 1904. Och Norrskenet, kort och gott.
Finn-Jakobs bastu
Allt startade redan 1895, i legendariska Finn-Jakobs bastu i Malmberget. Där hade förbannade gruvkarlar
och rallare – det var just män eftersom förhållandet män-kvinnor i malmfälten vid den tiden var 20 till ett – diskuterat sig fram till en förening som skulle motverka kapitalisternas rovdrift på arbetsfolket.
Den skapelse de enats om fick namnet Malmbergets Arbetareförening.
Nykterhetsarbete
Arbetareföreningen var mycket aktiv redan från start: ett av landets första Folkets Hus byggdes. En kooperativ handelsförening skapades. Ett handfast nykterhetsarbete inleddes, ett arbete som inte byggde
på förakt för dem som tog till flaskan, utan på ett envetet motstånd mot dem som tjänade pengar på
spritförsäljningen. Och den fackliga organisationen, senare Gruvfyran, byggdes ut och stärktes.
Nio år efter mötet i Finn-Jakobs bastu, beslöt arbetarna i Malmberget att starta en tidning. Den 1 maj 1904 låg det första numret klart. Tidningen trycktes på ”Nya Samhällets” tryckeri i Sundsvall. Den nya tidningen, med en ledare som med största sannolikhet – här är historikerna inte riktigt säkra – svagdrickeutköskrevs av JW Kramer från den då socialdemokratiska partistyrelsen.
Tidningen blev en succé. Till nästa 1 maj kom den ut igen. Nu med namnet Norrskensflamman
tryckt i sirliga bokstäver i tidningshuvudet. Detta sedan, enligt Kramer, ”en kufisk murvel”med religiösa
sympatier ”som inte ville att namnet skulle vanhelgas av socialister” stoppat namnet ”Norrskenet”
genom att registrera in det.
PA Tegman, smeden och eldsjälen, kom på råd. Han, som sett flammorna spraka från ässjan, konstaterade enkelt att även Norrskenet flammade. Norrskensflamman, alltså. Även 1-majnumret 1905 blev en succé.
Vem skulle klara?
1906 inköptes hela kontoret, med utrustning och allt, från den nyligen nedlagda Länstidningen i Luleå. Men vem skulle göra tidningen? Vem klarade av det hårda arbetet att få ut en regelbunden tidning? Flammans styrelse hittade svaret i Uppsala. Ivar Vennerström blev tidningens förste chefredaktör. Vennerström var med och grundade Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, föregångaren till kommunistpartiet. Han var riksdagsman, bröt senare med partiet och bildade en egen vänsterfalang inom det. Han återvände till fadershuset, blev så småningom försvarsminister och avslutade sin bana som landshövding i Värmland.
När Vennerström kom till Luleå gjorde han och expeditören Gustaf Hedenström snabbt tre provnummer.
De fick ett gott mottagande. Och nu var det dags: den andra oktober 1906 kom Norrskensflammans första ”riktiga”nummer ut. Resten är tidningshistoria.