Det lutar alltmer mot att Joe Biden kommer att bli den demokratiske kandidat som möter Trump i det amerikanska presidentvalet senare i år. Med tanke på hur hårt Bernie Sanders har motarbetats av det egna partiet är det kanske inte förvånande – men väl deprimerande. Det bästa som kan komma ur debatter mellan Biden och Trump är, för att vara helt realistisk, roliga memes.
Sannolikheten att Biden faktiskt vinner över Trump i valet är mycket liten, men Demokraterna förlorar hellre med Biden än med Sanders. Biden må vara både obehaglig och oroväckande förvirrad – som när han i ett tal blandade ihop sin fru och sin syster – men han är mittenkandidaten. Majoriteten av demokrater anser just nu att det är det enda viktiga.
För amerikanska liberaler var Obamaåren en dröm. De rekordhöga deportationerna, utomrättsliga avrättningarna och drönarkriget framställdes som svåra beslut som behövde fattas av en ansvarsfull landsfader – medan polisens omfattande mord på afrikanamerikaner i stort beskrevs som isolerade problem. Den rasistiska och imperialistiska politiken fick en glansig, progressiv yta, och dessutom Nobels fredspris, medan arbetarklassen mobiliserades genom ett hopp om förändringar som aldrig blev av.
Deportationerna under Obama, och de rutiner som sattes i system under honom, möjliggjorde deportationerna i dag. Trumps politik är inte ett brott mot status quo, utan en förlängning av det som redan var på plats. Det är så man bör se på Trump och hans anhängare – som att de producerades av samma politik som nu hålls upp som ett sansat alternativ.
Det är så man bör se på Trump och hans anhängare – som att de producerades av samma politik som nu hålls upp som ett sansat alternativ
Men Biden är egentligen inte ett alternativ. Han har byggt sin karriär på att kompromissa med samma republikaner som nu sitter vid makten. Om han, mot all förmodan, skulle bli president kommer han att fortsätta på samma sätt – och det kommer att ha allvarliga konsekvenser för det framtida politiska landskapet. De som är utsatta nu – migranter, minoriteter, arbetare – kommer att ha lika lite att säga till om, men sannolikt med mindre stöd från det liberala etablissemanget.
När Hillary Clinton valdes bort under den förra presidentvalskampanjen var det ett tecken på att just det liberala etablissemanget inte längre kunde samla väljare. Den så kallade mitten är helt enkelt inte stark nog för att stå emot Trump och hans gelikars högerretorik. De senaste årens utveckling har understrukit att politik är konflikt, inte kompromiss. Om man vill börja bekämpa utvecklingen är det någonstans där man måste börja.