Det var under förra året som polisen ville installera ny övervakningsteknik på Skavsta flygplats, och fick nej av Datainspektionen. Beskedet togs dock med ro av Nationella Operativa Avdelningen (NOA). Till SVT sa en representant att det bara var en tidsfråga innan tekniken ändå är på plats, ”det är bara att vänta snällt”. I juni fick NOA rätt när regeringen presenterade ett nytt lagförslag som gör den här typen av övervakning både möjlig och laglig. I USA används redan liknande ny och ofta otestad teknik för att kartlägga och identifiera, bland andra, demonstranter i stor skala. Black Lives Matter-rörelsen, BLM, har med rätta pekat ut den här typen av omfattande polisövervakning av icke-vita som en del av systematisk rasism. Tekniken och problematiken finns här också. Flera svenska poliser, däribland minst sex anställda på NOA, har till exempel använt ansiktsigenkänningsverktyget Clearview.
Clearview AI är ett amerikanskt bolag vars enda produkt är en gigantisk databas med integrerad ansiktsigenkänning. Tjänsten förutsätter vidrig hantering av personuppgifter; databasen består av miljarder bilder hämtade – vissa skulle säga stulna – från webbsidor och ”offentliga” bilder från sociala medier. Enligt Huffington Post är databasen sju gånger större än FBI:s egna. På företagets läckta kundlista med över 2200 kunder finns stater som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten – och Sverige. Pitchen är att användaren ska kunna identifiera misstänkta eller offer med mobilen, men det är naturligtvis inte det enda möjliga användningsområdet. Datainspektionen inledde tidigare i vår en tillsyn över hur svenska myndigheter faktiskt använder Clearview. I pressmeddelandet framgår att omfattningen av nyttjandet inte är klarlagd och att användningen troligtvis är olaglig.
Men här målas en falsk trygghet upp. Polisen kan mer eller mindre bryta mot lagen utan praktiska konsekvenser. Få åtalade poliser fälls för brott, ännu färre förlorar jobbet oavsett om det gäller sexuella trakasserier eller dataintrång. I sociala medier sprids otaliga klipp på svenska poliser som stoppar afrosvenskar utan grund. Och samtidigt som helt oskyldiga avkrävs identifikation på fotbollsmatcher eller demonstrationer döljer polisen sina egna id-nummer. Polisen gör också eget ”reformarbete”. Det är inte ovanligt att poliser som går längre än vad som är tillåtet motiverar det med att det var helt nödvändigt för att förhindra brott. Användandet av ny teknik som Clearview kan komma att säljas in på samma sätt, där polisen ensamma får definiera värdet utan någon diskussion om kostnaden.
I polisen ser Clearview en kundgrupp med garanterad finansiering och stort samhälleligt stöd. Tjänsten säljs in som helt nödvändig för samhällsbärande funktioner och företag kan använda ett förment nobelt syfte som sköld mot kritik. Motståndare tvingas förklara vad de egentligen har emot att polisen får lättare att identifiera misstänkta brottslingar. Det är ett slags kapitalismens godhetssignalering.
När BLM spränger barriärer blir det en nykter påminnelse om att samtiden inte är naturlag. Institutioner och system är skapade och skyddade av människor och intressen, och kan besegras av densamma. I dag slår demokratiaktivister tillbaka mot staters och företags massövervakning med hjälp av sabotage, kreativa sminkningar som slår ut igenkänningsalgoritmer, laserpekare som skadar kameror, samt juridiska processer och stämningar.
Det är så klart inte ovanligt att företag överdriver de positiva sidorna av sin verksamhet och mörkar de mer tveksamma. Men både oddsen och insatserna är högre när kunderna uteslutande är de som sitter på makten. Övervakning och privata verksamheters inflytande över det allmänna behöver vara två centrala delar i alla krav, kamper och samtal om framtidens polis.