Den värld vi lever i börjar alltmer att likna en häxkittel. Allting som jagar de mörka skuggorna framför sig hotar säkerhet och social trygghet för människor. Tonläget mellan USA och Nordkorea trappas upp. USA:s president Donald Trump brölar som om han har drabbats av DT (delirium tremens). Han ska låta eld och raseri drabba Nordkorea om det isolerade landet skickar robotar mot Guam, amerikansk bas i Stilla havet. Aktionen är inställd tills vidare. Det kanske kan leda till samtal. Bra i så fall.
Världen håller andan. Spänningen ökar, vadslagningen är igång. FN protesterar, Tyskland tycker att eskalering är en icke-lösning. Ryssland känner oro, vars största problem egentligen är 800-milsgränsen mot Kina. En fredlig lösning är givetvis det bästa. I stället för hot om krig borde inriktningen vara att bistå jordens fattiga i deras kamp för brödfödan. Det handlar inte bara om mat, utan också om att stabilisera politisk oro i tredje världen. Miljontals människor är i dag på flykt undan inbördeskrig, religiöst och politiskt förtryck och icke minst det ändrade klimatet. Dessa klimatflyktingar får ingen hjälp av en hotande krigssituation i nordöstra Asiens oroliga hörn. Klimatets divergensiella skillnader mellan olika delar på jorden blir större och större. Det är det största vapenhotet överstigande allt vapenskrammel i vår splittrade värld.
Krig leder ingenstans men ger kapitalet styrmedel att förtrycka de fattiga
För närvarande är Trump-administrationen ett dråpslag mot miljön och världsekonomin. Ingen annan politiker inom det internationella samfundet är så dåligt skolad för sin stora uppgift att leda USA som dess 45:e president. De stora frågorna rörande miljö, klimat, flyktingströmmar och många andra frågor är gemensamma för hela planeten. Krig leder ingenstans men ger kapitalet styrmedel att förtrycka de fattiga, som endast får slicka i sig smulorna.
Utvecklingen går både framåt och bakåt. Människor lider och kämpar för sin överlevnad på båda sidor. Din politiska övertygelse, vilken åsikt du än har, besegrar inte klimatförändringarna. Att göra som USA, lämna det senaste bundna avtalet i Paris, visar hur inkompetent ledarskap leder oss närmare avgrunden. Vår värnlöshet närmar sig proportioner som inte längre går att överblicka. Var finns det mirakel som kan förmå internationella krafter att samarbeta?
Paul Wallgren
Nacka