Tio år efter den globala finanskrisen vill politiker och centralbankschefer intala oss att de lärt sig läxan från Lehman Brothers kollaps. Översynen och kraven på bankerna har skärpts och EU har lanserat en bankunion (som Sverige än så länge valt att stå utanför) med gemensamma regler för bland annat kapitaltäckningskrav, konkurser och insättningsgarantier.

Men den som tror att något avgörande har förändrats misstar sig. Redan inom ett år efter att bankunionen infördes godkände EU-kommissionen ett räddningspaket till två krisande italienska banker, som innebar att den italienska staten sköt till pengar – i strid mot reglerna enligt EU-parlamentariker som varit med och skrivit lagen.

Och samtidigt som de blygsamma regleringarna av finanssektorn som införts nu rullas tillbaka av Donald Trump och republikanerna i USA kan EU-ländernas regeringar vara på väg att bakbinda sig själva genom de handelsavtal som nu förhandlas fram med Kanada och Japan.

I en uppmärksammad artikel i franska Le Monde varnar tjugo ekonomer för att inkluderandet av finansiella tjänster i handelsavtalen tillsammans med klausuler om regelsamarbete och investeringsskydd kommer att göra det svårare att reglera finanssektorn i framtiden. “Det är helt oansvarigt att anförtro handelsexperter som inte kan utkrävas ansvar den grundläggande demokratiska uppgift det innebär att bestämma omfattningen av lagstiftning och reglering”, skriver forskarna.

Tio år efter den globala finanskrisen vill politiker och centralbankschefer intala oss att de lärt sig läxan från Lehman Brothers kollaps.

När liknande kritik riktats mot EU:s handelsavtal tidigare har ansvariga politiker och deras stödtrupper på tidningarnas ledarsidor viftat undan den som skräckpropaganda eller rentav desinformation planterad av Putin. Men när världskända ekonomer som Thomas Piketty slår larm bör vi lyssna. Man får hoppas att svenska politiker gör det.