Varför är vi inte lyckliga när vi har det så bra? Den frågan ställer sig Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg i debuten Vi borde vara lyckliga. De har skrivit boken utifrån egna erfarenheter och kunskapen de fått efter att ha drivit podcasten Ångestpodden. De hoppas kunna bidra till att fler vågar prata om att de mår dåligt.
– Många unga, inklusive jag själv, känner stress över att alla andra verkar veta precis vilka de är. Efter åren med Ångestpodden har det varit så skönt att inse att alla går runt och funderar på vilka de är och vad de vill, säger Sofie Hallberg.
Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg bor i Stockholm men är uppvuxna i Karlshamn och har varit bästa vänner sedan tonåren. De har stått vid varandras sida när de själva har kämpat med oro och ångest. Ida Höckerstrand fick idén till podden 2014, när hon gick i terapi för panikångest. Hon upplevde det som att hon var ensam med hur hon mådde och googlade för att hitta svar.
– Jag hittade en studie gjord av Socialstyrelsen och i rubriken stod det att var fjärde ung lider av psykisk ohälsa. Jag var ju verkligen inte ensam med att må så där.
Idén poppade upp och Sofie Hallberg var genast på. De startade Ångestpodden i ett kök med enkel utrustning. Trots knackigt ljud hade de efter bara ett halvår 50 000 lyssnare i månaden.
– Då pratade man inte så mycket om psykisk ohälsa. Vi startade en podd som vi själva hade velat lyssna på och detvisade sig att vi inte var de enda som behövde en ångestpodd, säger Ida Höckerstrand.
I dag har lyssnarsiffran stigit till mellan 150 000–200 000 per månad. Både politiker och Sveriges kändaste artister och nöjesprofiler har gästat podden. Med boken Vi borde vara lyckliga ville de ta ett grepp på sin egen generation, nittiotalisterna.
Genom egna erfarenheter och samtal med olika gäster har Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg benat ut några av de ämnen som de tror leder till oro och stress. De reflekterar över till exempel självkänsla, bekräftelsebehov, snäva normer och sociala mediers påverkan.
– Vår generation har ibland kallats för generation ångest. Men jag är tacksam över oss. Det känns som vi faktiskt har lärt oss att sätta ord på våra känslor. Det är vi som skriker ut att vi måste göra någonting, säger Sofie Hallberg.
Nittiotalisterna har vuxit upp på internet. Samtidigt har positivt tänkande och självförverkligande blivit trend och vi har gått från ett kollektivistiskt samhälle till ett individualistiskt. Valmöjligheterna är oändliga, men klimatet blir allt hårdare för den som inte klarar av pressen. Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg är noga med att poängtera att deras bok inte är någon självhjälpsbok.
– Vi lever i livscoachernas tid. Idén om att om du bara tänker positivt så kan du välja ditt mående. När jag har försökt följa sådana råd har det aldrig funkat. Det går inte lura sig själv på det sättet, säger Ida Höckerstrand. I en digitaliserad värld blir det svårare att värja sig mot normer och ideal. I våra bildflöden ser vi någon som lever det glamorösa livet eller har den perfekta idealkroppen och vi blir påminda om vår egen kropps brister eller livet vi skulle vilja leva.
Sofie Hallberg menar att unga i dag har högre krav på sig för att känna sig nöjda.
– Vi måste liksom bli något eller någon. Allt annat är ett misslyckande, då har vi gjort fel val. Det räcker inte om du lyckas få ett jobb och en bostad, utan du ska också vara framgångsrik och känd. Sociala medier har spelat en stor roll i den utvecklingen eftersom det aldrig har varit så enkelt att jämföra sig med andras till synes perfekta liv. Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg hoppas att de kan bidra till att vi börjar prata om konsekvenserna av att unga tillbringar halva sitt liv på internet.
I Vi borde vara lyckliga tar de till exempel upp riskerna med att företag som Instagram och Facebook utnyttjar vårt behov av bekräftelse.
– Via sociala medier kan vi få snabb bekräftelse om vi lägger ut en snygg selfie och helt plötsligt blir livet som man kan visa upp viktigare än verkliga livet. Vi bygger en image och glömmer bort hur viktigt det är att tycka om sig själv. Att just få bekräftelse inifrån är något man måste träna på hela livet. Men den snabba bekräftelsen är så mycket enklare. Visst mår man bra i stunden, men ju mer man använder sociala medier i syfte att mätta behovet av bekräftelse desto mer vill man ha, som vilket beroende som helst, säger Sofie Hallberg.
Vad innebär lycka för er?
– Jag tror att många av oss har missuppfattat ordet lycklig, vi tror att vi ska vara grundlyckliga hela tiden, lyckad och lycklig hänger inte ihop. Lycka kan vara små saker i vardagen, säger Ida Höckerstrand. Sofie Hallberg håller med och tillägger:
– För mig har det varit så skönt att acceptera att även mina dåliga sidor är en del av vem jag är. Ingen är perfekt.
